Att göra en total makeover på sitt hus

När vi köpte vår gård för 3 år sedan visste vi att vi skulle vilja totalrenovera hela huset. Daniel hade fast anställning, men jag var bara student och vi hade svårt att få beviljat lån från banken. Om vi skulle ha råd med en gård, som vi gärna ville ha, var vi tvungna att se oss om efter ett renoveringsprojekt. Allt annat var otänkbart.

Men det gjorde oss ingenting. Vi hittade vår lilla oas och var lyckliga över köpet. Redan från första besöket såg vi idel potential och möjligheter. Läget är fantastiskt, på en hög kulle med utsikt över byn, grannarna är de snällaste i världen, skogarna omkring de mest ombonade, logen magisk och trädgården enorm. Den både räcker till och blir över för våra besinningslösa trädgårdsdesign-ambitioner. Vi bestämde oss för att med så små medel som möjligt ge gården all den kärlek och omsorg som behövdes för att förvandla det till en riktig drömbostad.

En av mina många landskapsritningar över tomten. En av våra många potentiella idéer över trädgårdsdesignen.

Mycket har hänt sedan den dag vi stod med vårt pick och pack här utanför den svarta ytterdörren. Då solen stekte och magen kittlade. Framförallt ser den ekonomiska situationen helt annorlunda ut idag. Vi har slitit hårt för att komma dit vi vill. Och nu är det dags för oss att ta våra drömmar på allvar!

Vi har försökt att renovera så mycket vi hinner och orkar om helgerna och kvällarna, när barnen har nattats. Men gång på gång tvingas vi inse att det går alldeles för långsamt framåt. I den här takten blir vi aldrig färdiga. Jag har fortfarande ingen plats åt min hemmastudio, alla mina instrument och mikrofoner, alla mina alster, jag har fortfarande ingen ateljé och Daniel saknar fortfarande ett ordentligt kontor och plats till sin verkstad. Vi har inte heller någon toalett på bottenplan. Bara en sådan detalj liksom!

Nu känner vi att vi har sparat ihop så pass mycket att vi skulle kunna ha råd att plocka in experter till att få fart på husets makeover! Nu tänker vi slå på den stora trumman och bygga precis allt vi vill ha. En stor inglasad veranda, ett uterum som kan fungera som orangeri, två extra rum till kontor och hemmastudio, ett större vardagsrum, en toalett på bottenplan och två balkonger. Vi kommer att bygga ut huset med 100 kvm och varje kvadratmeter beräknas kosta minst 20 000:- så det blir ju en hel del pengar. Läskigt. Det gör mig lite nervös. Daniel ska försöka hjälpa till med bygget så mycket han hinner, så att vi om möjligt kan hålla nere utgifterna något.

Detta har alltså varit senaste veckans projekt. Vi har hänförts och våndats, skrubbat oss i skallarna, funderat, klurat, antecknat, ritat och skissat, vänt och vridit på möjligheter och omöjligheter, letat information, läst på, blivit förvånansvärt mycket klokare och kontaktat de experter som krävs. Tyvärr bor vi på en så kallad “kulturmark” vilket gör att vi måste erhållas bygglov för hela spektaklet, och det gör ju grejen dubbelt så mödosam.

Ursprungligen såg vår checklista ut så här (ungefär):

  • Ta fram enkla skisser över den planerade utbyggnaden.
  • Presentera idén för en mäklare och få ett utlåtande om hur bygget kommer att förändra gårdens värde. (Dvs. uppskatta om renoveringen kommer att löna sig!)
  • Anlita en arkitekt som kan skapa ordentliga ritningar och som ordnar allt inför bygglovsansökan.
  • Sök bygglov.
  • Samla in offerter från byggfirmor.
  • Anlita väl vald byggfirma.

Vår arbetsfördelning ser ut som så att Daniel sköter det administrativa och tekniska och jag allt som rör den mer konstnärliga sidan. Dvs. han kontaktar rätt personer och förhandlar med dem – jag fixar fram efterfrågade skisser och material. Vi trivs oerhört bra med den arbetsfördelningen. Vi håller oss till det vi är bra på och är inte inne och härjar på främmande mark allt för mycket. Det gör det hela lite effektivare. (Nu är iofs allt det här främmande mark för oss, vi har aldrig byggt ut ett hus förut, och jag har knappast någon erfarenhet av att rita plan- och fasadritningar. Hur som helst…)

VÅRT HUS – FÖRE OCH EFTER!

Jag har ritat upp en visualisering över hur vårt hus kommer att se ut efter att bygget har fullbordats, samt hur det ser ut nu och hur det såg ut när vi köpte huset. (Den enda skillnaden mellan nu och när vi köpte är trädgården. Vi har planterat ett par 100 små träd och buskar över hela tomten för att ge den liv och omboning.)

FÖRE. Tomtens exteriör vid husköpet – “Sorgligt Kalhygge”

Ja, så kallar jag trädgårdens status vid husköpet. Sorgligt kalhygge! 😉 Mer om gårdens status vid husköpet kan läsas här.

När vi flyttade in fanns INGENTING. Bara två ynka äppelträd på framsidan, en vildvuxen slänt och ett par jämmerliga, spruckna stubbar på baksidan. Ingen slags logik eller finess. Eftersom det som behöver längst tid på sig är att anlägga och växa en trädgård så började vi med det.

2 år i rad har vi krälat bland skalbaggar och maskar tuggat i oss sten och jord för att släpa träd, buskar och blommor på plats. Nu är det dags att pausa det projektet lite och ta tag i själva husets utsida.

FÖRE. Husets exteriör just nu (och då) – “Harmlös Skokartong”

Min visualisering av huset. (Färgerna är inte helt rätt, men strunt samma… Ville bara visa er på ett ungefär. 🙂 )
Så här såg det ut när vi flyttade in!

Läget just nu. Vi har inte rört fasaden sedan inflytt. Den är lika sorglig nu som då. Nu är det dags att ta tag i eländet och få fason på bunkern!! Vi vill ha en rymlig villa, ljus och fräsch, lite New England touch, drömmig och vackert elegant.

EFTER. Husets exteriör efter total makeover – “Lovande Smultronställe”

Vi har velat fram och tillbaka med om vi ska ha en eller två balkonger, om de ska vara sammanlänkade eller ej. Vi har inte helt landat i detta beslut ännu. Några smärre förändringar kan ske under arbetets gång.

Så här ska det se ut! Nu fattas bara att sätta tänderna i projektet! Vi har mycket som ska ordnas innan juni är slut. Förra veckan kom arkitekten på besök och jag slängde ivrigt fram mina skisser över huset. Höll tummarna för att han inte skulle såga vår idé och våra planlösningar. Han såg förvånad ut, kliade sig om hakan och konstaterade glatt att han inte trodde att vi skulle komma att behöva hans hjälp. “Du verkar redan ha styr på det här med att skapa ritningar!” Så hela besöket landade lite snopet i att vi inte kommer att anställa någon arkitekt utan göra allt själv.

Jag vet inte om det var bra eller dåligt. Ekonomiskt fördelaktigt onekligen, men… Det är ju inte direkt så att jag sitter och rullar tummarna om dagarna. Hur som helst – så fick det bli. Och nu plötsligt ser den där punkten som så banalt hette “Anlita arkitekt som ordnar allt material för bygglovsansökan” ut så här istället:

Att ordna inför bygglovsansökan:

  • Beställa originalkarta över gården från kommunen.
  • Skapa situationsritningar över hela tomten med tilltänkta utbyggnader. Skala 1:400.
  • Skapa fasadritningar med befintliga och blivande marknivåer. Skala 1:100.
  • Skapa planritningar på husets nuvarande planlösning. Alla tre våningar. Skala 1:100.
  • Skapa planritningar på husets tilltänkta planlösningar (efter renovering). Alla tre våningar. Skala 1:100.
  • Skapa sektionsritning över huset. Skala 1:100.
  • Anlita kontrollansvarig som bekräftar att byggplanerna följer konstens alla regler.

Bygglovsansökan kan ta flera månader, så det gäller att jag får färdigt allt detta så snart som möjligt. Vi får väl vara glada om vi hinner komma igång med bygget ordentligt nästa vår. Nu gäller det bara att få färdigt alla papper så fort som möjligt, så att inte detta drar ut på tiden.

Som ni kan förstå så sitter jag just nu inte på en trevlig stubbe om kvällarna och blåser maskrosbollar, i godan ro. Även om jag hade velat. Inte heller hinner jag med andra behagliga, trivsamt menlösa sysslor som att sortera trasor i tjockleksordning, olja gångjärn, sy och slå kullerbyttor nerför slänten på tomtens baksida. Nu är stora piskan framme! Nu är det fullt ös, medvetslös som gäller! 😉

Kram på er!

Ny fotografutrustning och tankar

Åh, jag måste få visa er min nya investering till filmningen! En superläcker gimbal med dubbelhandtag, som orkar bära tunga systemkameror och proffsfilmkameror. Den kommer att kunna skapa hela magiska vyer!! 🙂 Jag kan knappt bärga mig till att få använda den.

Gimbal med dubbehandtag

Vad i hela sinnesfriden är en gimbal? Kanske någon undrar. Svar: En form av avancerad selfiestick som används vid filminspelning för att stabilisera bilden på filmkameran.

Här kan ni skillnaden mellan att filma med och utan gimbal:


“Ja, men var håller dina vloggarna hus då?” Undrar ni väl säkert – med all rätta. “De skulle ju ha kommit ut i maj!?”

Ja. De skulle de. Men så kom livet i vägen. Vi insåg huvudstupa in i april och maj att utbyggnaden som vi hade tänkt att göra på huset om 1-2 år måste ske omgående. (Om 6 månader kan jag förklara varför. Jag smider dolda planer! 😉 Tills det måste jag hålla det hemligt.)

Så jag har skjutit upp vloggandet några veckor, till förmån för att ta tag i uträkningar, arkitektbesök, mäklarbesök, skissritande och offertförfrågningar hos byggnadsinjengörer. Det är ett stort projekt att bygga ut sitt hus med 100 kvm och nu krockade den planen med att börja vlogga.

Jag vill vara säker på att när jag börjar vlogga så kan jag avsätta den tid som krävs varje vecka för det. Jag jobbar på saken och håller på att samla mod, men är inte riktigt där ännu.

På tal om konst! :O Jag erkänner – jag är fullständigt hopplös när det kommer till kläder och att samla på spetsklänningar och unika, exklusiva tyger som är svåra att få tag på. Gärna handvävda/virkade/knypplade etc. (Jag kan leta land och rike runt efter sånt och drömmer om att skapa avantgarde kreationer av dem en dag.) Kanske kan jag visa mer av detta i mina filmer? De är underbara och jag vårdar dem ömt som om de vore mina barn.

Under tiden – tills jag har nått dit – passar jag på att samla på mig utrustning för att kunna leverera de mest högkvalitativa filmerna som jag bara kan. Jag vill att de som ser mina vloggar ska få ut något av dem. Bli glada, varma i själen, inspirerade eller åtminstone lite underhållna. Få sig ett och två skratt mitt i vardagsstöket och tänka att livet är bra nog lustigt. Jag vill inte göra vanliga vloggar i form av snack framför kameran, utan ett lite mer cinematiskt skapande. Visuellt godis. Konstnärligt. Vi får se om jag får till det, som sagt. Det är inte en liten uppgift att ta på sig och jag känner mig lite skrämd inför vad jag vill ge mig in i.

Jag är en blyg och tillbakadragen person. Jag lägger inte gärna ut bilder eller filmer på mig. Det är ett enormt steg för mig att börja filma mig själv. Vi får se hur det går! Jag försöker vila i den passion jag känner för filmskapandet och det budskap jag kommer att försöka förmedla; Naturen, livslusten, de trevande stegen framåt, konsten och skapandet. Det kommer att vara mitt fokus.

Hur tänker ni kring vloggande och det läskiga faktum att det innebär ett visst utelämnande av sig själv? Vloggar DU eller vill du börja vlogga? Och om – varför?

Kram och ljuvliga sommarfläktar på er! <3

Öga mot öga med döden

1 juni! Borde inte sommarvädret spraka på för fullt nu!? Och ändå glider regndropparna ynkligt nerför fönsterrutorna och samlar sig som små sorgsna bäckar på fönsterkarmarna. Molnen står stadigt hopade dag ut och dag in, med vissa små glimtande undantag. Det är ju inte annat än att man känner sig lite snuvad på sommaren. Men hoppet är det sista som överger en, säger de lärda! Och det tar jag fasta på, för jag längtar outhärdligt efter varmare temperaturer.

Men vi har inte suttit och hängt läpp bara för att vädret inte är exakt vad man hade önskat. Det finns gott om saker att roa sig med som ger sommarfeeling, som inte kräver stekheta solstrålar. Besöka djurparker t.ex!

Eliah spatserar fram bredvid pappa på Borås djurpark. Glad i hågen.

Jag släpade med mig en sömnig man och två glada barn till Borås djurpark nu i veckan. Vi hade tur med dagen och solen visade sig från sin bästa sida. Det var inte direkt varmt, men åtminstone uppehåll från storm och hagel.

Jag lyckades inte fånga så många ögonblick med kameran den dagen. Jag var som vanligt fullt upptagen med att smälta alla intryck och hålla ordning på småttingarna. Men en sisådär 5 bilder lyckades jag fyra av! Bland annat på dessa nallar här nedanför.

Ståtliga björnar!

Vi hade med oss matsäck och en stor vagn för barnen att sova i. Mysigt! Äggsmörgåsar med skagerröra och varm choklad. Skinka och ost till Eliah. Han har aldrig gillat ägg. Han har aldrig ens velat smakat ägg, trots böner och mutor. Så vi vet iofs inte om han gillar det eller inte. Nu har jag gett upp. Han får i sig ägg i annan mat ändå.

Öga mot öga med döden.

I lejonkulan. Ni vet, en sån där bunker av bara glas, där man kan komma så nära djuren att man nästan kan andas små änglar på varandra genom rutan. Eller klösa ögonen ur varandra. Döda varandra. Om man har otur och glaset spricker. Vilket enligt mina uträkningar är högst troligt. Framför allt när jag står innanför glaset. Som den oemotståndliga kotlett jag är.

Lejonkungen tar en förtjänt tupplur.

Lejonen gick inte till anfall och det var ju tur. Men de stirrade ner oss med bistra uppsyner och allvarliga väck i pannan. Inte roade ett dugg. Det var inte vi heller. Eller åtminstone inte jag. Jag stod där och skallrade tänder av rädsla. Kunde höra benpiporna i kroppen på mig rassla. Min 3-årige son däremot tyckte att hela ståhejet var oerhört spännande och underhållande. Givetvis var jag räddare än honom. Pinsamt. Jag fyrade av några foton och sprang ut fortare än jag kom in…

Under vår vandring stötte vi också på ett annat läskigt djur. Strutsen. De ser så vänligt sinnade ut, med sina fluffiga rumpor och söta små näbbar, men jag har hört många varningarnas tal om dessa djur.

Om blickar kunde döda, så att säga…

Strutsar är inte att leka med. Det sägs visst att de ska kunna springa i 70 km/h. Och dessutom sparka in trynet på både människor och djur. Det vill jag inte lära mig den hårda vägen. Så jag höll mig lydigt och lagligt uppe på vandringsbron. Annars kan man ju ibland bli lite frestad att besöka några av de mer fredliga djuren nere i deras hagar. Det ser så hemtrevligt ut med alla de liggande stockarna att balansera på och de stora dammar att plaska i.

Men ack, nej. Inte strutsen.

Tyvärr, jag fick ingen bättre bild än så här… Tre snygga röda rumpor.

Vi hade sällskap denna dagen av min syster och hennes familj. Hennes yngsta är i samma ålder som Eliah. Det är en ytterst klok och pillemarisk liten pojke. För att inte tala om omsorgsfull. Han är så omsorgsfull om allt levande.

“Mamma, mamma!” ropade han högljutt när han fick syn på aporna. Pannan var bekymrat hopvecklad och rösten allvarsam. “Mamma, du behöver smörja dem i rumpan. De är alldeles förfärligt röda.” Trots hans unga ålder hade han hunnit lära sig ett av livets mest väsentliga lärdomar. Jag tyckte det var så fint sagt och oerhört skojigt. 🙂

Dagen avrundades med hemfärd och grillning på bakgården, blivande rosenträdgården. Honungsmarinerad karré, vitlök, grillade tomater och äpplen, gräddig potatisgratäng och en delikat pepparsås med sting. Mumsfilibabba! Jag minns det som en lyckad invigning av sommaren.

Hur har ni invigt sommaren?

Att skapa en köksträdgård – Del 2

Potager in making! (Rödbladig smällspirea i förgrunden.)

Beklagar frånvaron. Ibland kommer livet emellan ens åtaganden. Ibland händer saker i privatlivet som tvingar en att lägga allt annat på is en liten stund. Det har varit en sån vecka för mig, men nu är jag tillbaka! 🙂

Hoppas att ni har haft en fin vecka och helg! Här på västkusten har vi haft ett relativt gott väder i veckan, med både sol och sisådär 15, 16, 17 grader varmt. Varvat med kyla och bitande pisk-regn under fredagen och lördagen. Huuh!! Ruggigt!

Men det har inte hindrat mig från att fota lite på vårt Potager-bygge! Låt mig visa hur långt vi har kommit nu!

Här kan du läsa tidigare inlägg om detta projekt:
Att skapa en köksträdgård – Del 1 (Planering och förberedelser)

Förra årets förberedelse av marken.

(Vi tar det från början, för jag har inte gjort något ordentligt inlägg om processens gång förut.)

Steg 1. Fräs jorden. Detta gjorde vi förra året. Här ovan syns hela platsen där köksträdgården ska vara – uppluckrad och härligt luftad med jordfräs. Marken var mödosam och vi (Daniel och hans far!) har tvingats rulla bort många stora stenar, vilket har resulterat i gropar och ojämnheter.

Två minikörsbärsträd prydligt planterade framför ingången. Det blir nog vackert när de är stora och blomstrande sedan!

Steg 2. Jämna till marken. Inte nog med att alla stenar och allt bråte i jorden gjorde marken till en uppsprätt hönsgård, dessutom lutar hela trädgården så att man blir alldeles skelögd. Speciellt i detta hörnet. Så det är något som vi har fått lägga tid på att försöka åtgärda. (Men det blev så brått med att få ut alla ivrigt växande plantor att vi inte hann bli färdig med utjämningen förrän vi fick gå igång med att bygga såbäddar.)

Första såbädden färdighamrad!

Steg 3. Bygga såbäddar eller på annat vis dela in odlingsytorna i olika avdelningar. Vi har valt att bygga dem från grunden, för att få måtten precis som vi vill, med men det går alldeles utmärkt att köpa färdiga pallkragar. (Ett tips är då att lägga två pallkragar på varandra, så underlättar det för ryggen när man ska rensa och odla.)

Våra mått på såbäddarna är 2 x 1,2 m. (Bredare än 1,2 m är inte att rekommendera, då det blir svårt att nå att rensa i mitten av bädden!)

Fler står på tur! Långa såbäddar platsbyggda längs med köksträdgårdskanten.

Steg 4. Snickra ihop en ingång. (Om man vill göra det.) Vi har valt en ingång som tillåter slingriga växter att klättra på den. Jag tänker att vi ska täcka den med luktörter och klematis.

Steg 5. Att bygga staket som skyddar mot rådjur och gnagare. Vi har precis bara påbörjat detta steg, så jag får låta inlägget stanna här och fortsätta i nästa…

Kvar att göra

(Steg 2 och 3 är inte helt avslutade ännu.)
Steg 5. Att bygga staket.
Steg 6. Att sätta upp spaljéer och växtstöd.
Steg 7. Installera ett vattensystem som håller styr på bevattningen.
Steg 8. Börja odla!

Jag måste säga att jag ser fram emot nästa år och alla de möjligheter den här köksträdgården kan ge oss då!! Jag ser fram emot en överfylld och purken potager med krispiga grönsaker och blomster varvat om vartannat! Det kittlar lite smått i magen när jag ser den drömbilden framför mig. 🙂

Hur går det för er med era odlingar? Om ni har några i år?

Kram!

En hektisk vecka

Phuuu… den här veckan har tuffat på som ett maniskt ånglok utan förare. Jag känner mig utslagen och samtidigt full av livslust. Varje dag är som ett spännande äventyr!

Ute i skogen och fotar… Mitt stora nöje.

Denna vecka har jag:

Varit hos frisören och med mitt långa tjocka hår så tog det 6 timmar att bli färdig så det var nästan en hel arbetsdag som rök där. Jag har varit hos tandläkaren, på utvecklingssamtal för Eliah på förskolan, på BVC med lilltjejen och så har jag åkt flera vändor till olika trädgårdsbutiker och handlat krukor, nya fräscha träd och växter… Klätterrosor, citrusträd, persikoträd (“ice peach”) med VITA PERSIKOR (äntligen!! Som jag har längtat!) och lite annat smått och gott som jag inte minns nu. Ska plåta detta i helgen tänkte jag.

Fredagspromenad! Är inte skogen helt galet vacker?

Jag har ränt runt i skogen med barnen inuti eller utanför barnvagnen. Eliah vill så gärna gå själv men det tar ju en jämmerlig tid… Jag har putsat fönster och skurat golv, bakat bröd och känt mig som en riktig hemmafru. Jag försöker njuta de här sista veckorna hemma (som mammaledig) så mycket jag bara kan. Snart tar Daniel över stafettpinnen. Vill inte, vill inte, vill inte.

Denna vecka har jag och Daniel också gett oss på ett nytt projekt. Vi har bestämt oss för att söka bygglov för att bygga ut bostaden. Vi ska bygga en till toalett på bottenplan, ett stort uterum, bygga ut hela hallen + en veranda, samt bygga ut 2 rum och eventuellt bygga ett nytt tredje rum.

Arkitekten kommer till oss nästa vecka, så tills dess måste vi ha hunnit diskutera igenom hur vi vill ha det in i minsta detalj och gjort skisser över allt. Hur många rum, hur stora utrymmena ska vara. Nästa vecka får vi besök av min storasyster och hennes familj! Så roligt!! <3

Bamsekram och trevlig helg på er!

Renovering av vårt sovrum – Del 6

(Usch, vad jag slarvar med bloggen nu. Stryk borde jag ha!!) Detta bör bli det nästsista inlägget om sovrumsrenoveringen. Får vi hoppas! För nu måste skiten bli färdig! 😉

Vi ägnar den mesta tiden åt att pyssla i trädgården nu och bygga ihop vår nya potager och växthuset (inlägg om det kommer senare!). Men jag kan se att det var länge sedan jag uppdaterade bygget inomhus och det har ju faktiskt ändå hänt en hel del där! 🙂 Även om det lågprioriteras, till förmån för trädgården och mina projekt.

Här kan ni läsa tidigare uppdateringar:
Renovering av sovrum – Del 5
Renovering av sovrum – Del 4
Renovering av sovrum – Del 3
Renovering av sovrum – Del 2
Renovering av sovrum – Del 1


Hänt sedan sist!

Det som har hänt sedan sist är att vi har gjort färdigt stjärnhimlen i taket och fått stommen till den platsbyggda garderoben på plats. Det är bara garderobsdörrarna som saknas nu och listerna som ska gå utanför garderoben.

Daniel kliar sig i skallen över hur fasiken han ska få upp stjärnhimmeltaket.
Sådär ja! På plats! Nu saknas bara att koppla ihop kablarna och packa in de kalasfärgade sladdarna med en fin vit list!
Stjärnhimlen ikopplad. Ledsen att bilden är så otydlig, det var så dåligt ljus när jag fotade så detta var vad jag fick till! Jag ska filma och visa sen. Jätteläckert när allt är nersläckt! 🙂


Motgångar

Vi har haft en del motgångar under vägen som har bromsat upp arbetet. Förutom en bebis som fler än en gång har (nästan) stått på huvudet i målarburken eller rullat sig i spån och såpa, och en storebror som i all välvillighet har dammsugat upp både garderobsmanualer och prismor till stjärnhimlen, så har vi även fått en del felbeställningar. Vi har räknat fel på antal led-trådar till stjärnhimlen och varit tvungna att borra nya hål och byta några av brädorna i taket. Vi upptäckte också att LED-listen som sitter runt “stjärnhimlen inte var tillräckligt stark, så vi fick tänka om och köpa in fler spotlights som komplement.

Garderoben tar form…


Renovering – vad som ska göras och vad som har gjorts

Färdigt

  • Beställa material
  • Beställa element och dörr
  • Riv nuvarande garderob
  • Riv väggarna som ska bort
  • Regla upp nya väggen + sätta upp osb.
  • Ta bort nuvarande element
  • Regla upp golvet i gamla korridoren (hade en höjdskillnad på 3 cm/m)
  • Ta bort den gamla elen
  • Sätta in nya dosor för elen och dra ny flexslang till dosorna
  • Riv innertaket
  • Regla för dörren
  • Sätta upp dörrkarmen + dörren
  • Gipsa väggarna
  • Spackla och slipa väggen (2 omgångar)
  • Borra hål för belysning
  • Dra elen
  • Sätta innertak
  • Tapetsera/måla väggar
  • Sätta element
  • Lägga golv
  • Montera upp stjärnhimlen

Kvar att göra

  • Sätta lister (på gång…)
  • Bygga platsbyggd garderob (på gång…)
  • (Byta ut fönstret)

Vad händer hos er i veckan? 🙂

Vårsång och lite kuriosa

Alltså vad är det som händer egentligen!?? :O Vad hände med våren? Här har det SNÖAT och haglat de senaste dagarna. Härom natten snöade det hela natten så att det låg ett snötäcke på morgonen. Det kändes som om man slängdes 2 månader tillbaka och alla förhoppningar om att kunna plantera på friland grusades. Så trist!

Men egentligen känner jag väl ingen större panik, vi har fullt sjå med allt som ska göras inomhus. Så när det är dåligt väder passar vi istället på att städa och renovera och jobba med annat. Man får se det positiva med det! 😀

Folksång som är balsam för själen

Och med anledning av det trista vädret vill jag sprida lite hopp och vårlängtan med en vacker gammal, traditionell folklåt sedan urminnes tider (? Vet inte var den kommer ifrån). Det är en sån där låt som man typ ska blunda och meditera till, och verkligen ta in varje ord.

Jag vet faktiskt inte vem som har skrivit den från början, men jag spelade in den lite sådär på skoj med min gamla vokalgrupp i Stockholm för något år sedan. (För den som är sångvan/körvan kanske det kan vara kul att veta att jag är den som sjunger nästhögsta stämman. Ej melodi alltså, fast min stämma går lite omlott med melodin ibland. Sorry, nörderi. Jag sjunger dock “melodi” en kort stund i mitten från 1:41. 😀 Melodin eller “det ljusa” som osångvana brukar tolka det som.)

Kuriosa. Jag startade upp vokalgruppen “Klinga” när jag bodde i Stockholm för några år sedan. Tillsammans med otroligt skickliga folksångaren och frilandsartisten Sandra Karinsdotter, jazzsångaren Sofia Svensson som utbildar sig på Kungliga Musikhögskolan i Sthlm och soloartisten Elisa Stjärnström som sjunger melodi. Åh, vilken härlig tid det var! Vi hade så roligt tillsammans!! Jag saknar sången och musiken som då var en så stor del av mitt liv.

Vi sjöng egentligen i alla genrer; pop, rock, rnb, jazz etc. men hade en förkärlek för folksång och typ gammal medeltida musik. Haha! Nåja. Nog om det. (Jag ska försöka få in lite mer sång och musik här i bloggen med tiden.)

Men underbart är kort. Vi hann nästan bara starta upp den förrän jag skulle flytta och blev med barn och hus och gård och allt, så då blev det ju inget mer med det. 🙂 Men att sjunga i kör (eller bara sjunga för den delen!), det kan vara något av det roligaste som finns… Ni som inte har testa – gör det!! Socialt, glädjande, upplyftande, energigivande och bra för att träna upp sina hjärnhalvor att jobba tillsammans! 😉

Hur ser vädret ut hos er?? Överlever ni? 🙂 Händer det några nya stora förändringar i era liv nu till sommaren? Kram från mig!!

Helgen och bortglömda bilder

I helgen kommer de lyckliga blivande ägarna till kattungarna för ett besök. Spännande att se hur kattungarna reagerar på främmande! 😀 De är minsann en handfull nu. Nästan hela dagarna går åt för mig till att hålla koll på de små liven i kombination med två små barn och en liten hund. Ni kan ju tänka er… haha… Alla jagar varandra liksom. Välter ut vattenskålar och slukar varandras mat. Slåss och fightas. Fastnar med klorna i filtar och välter blomkrukor. Kattungarna ska ha en särskild mat, mamman som ger di ska ha en särskild mat och hunden en tredje. Bara det att försöka särskilja så att rätt djur äter rätt foder är ett projekt. Och att kontrollera så att inte Celina kryper fram och stoppar i sig själv. För det gör hon gärna!!

Tripp, trapp, trull, troll… (Trollet där till höger! 😉 ) Hela familjen samlad! Detta är en bild från Celinas dop för några månader sedan.

Hon har lärt sig att gå helt nu, Celina. Men kryper fortfarande mestadels. Klättrar uppför trappor och slickar på disken i diskmaskinen. Uäähhhkkk!!!

Avrundar dagens inlägg med några underbara dopbilder på Celina! <3 <3

Jag blir så ledsen när jag inte hinner allt jag vill hinna. Hade hoppats börja sy på mina outfits som jag ska ha på mig när jag fotar och filmar den nya headern till bloggen. Men jag har inte kunnat komma igång med det än. Planen var att fota/filma headern nästa vecka.

Om bara 2 månader ska jag tillbaka till heltidsarbete inne i stan. Gaahh, tiden springer!! Jag är så ambivalent inför det. Både vill och vill inte. Jag har ett spännande jobb, onekligen. Men jag får inte utlopp för min kreativitet där… Jag får inte fota, sjunga, skriva låtar, sy kläder, måla, hamra, spika, designa.

Men allt har sin tid. Tids nog kommer min också, hoppas jag. Vad går DIN tid till just nu? 🙂 Kram!

Underbara små liv

Jag hade tänkt ägna största delen av dagen åt bloggning och lite sociala medier-jobb, men gissa vad största delen av dagen istället gick åt!? :O Jo, jag ska berätta det för er! Den gick åt till att svara på mail efter mail, sms efter sms och telefonsamtal som inte ville sluta ringa…

Eftersom jag bloggade så lite i april så hann jag bara berätta knappt hälften av allt som har hänt här på gården på sistone. En stor sak har jag glömt att nämna är att vi har blivit med kattungar! <3

Låt mig presentera mina tre skyddslingar; Pinocchio, Frost och Askungen.

Denna vackra gentleman kallar jag för Pinocchio!
Frost! <3
Och lilla underbara, söta Askungen.

3 underbara små liv som springer runt här, gnyr, tultar runt och ställer till med akuta kärleksattacker och oreda. 🙂

Det var inte planerat och kattmamman går på p-piller, men vi får tänka att ingen olycka inte också för något gott med sig. Jag är tokförälskad.

Nu är det dags för mig att hitta hem åt dem och det är minsann ett detektivarbete. Rätt underverk till rätt familj.

Idag lade jag ut annonsen på blocket. Och sedan dess har mailen och telefonen gått varm…. Det är HELT GALET vilket gensvar. Folk är som helt tokiga i kattungarna. Vi har över 70 intressenter. Och nog kan jag väl förstå dem på sätt och vis, för kattungarna är ju så söta så att man nästan dör sötdöden när man tittar på dem.

Jag slängde ihop en liten kort filmsnutt inför annonsen!

Daniel vill gärna behålla en, men jag tycker att det blir för mycket med småttingarna och hunden och allt. Det har tagit ganska mycket tid och energi att skydda dessa små liv från leksaker och olyckor sedan de föddes, och det är mycket att tänka på när man föder upp kattungar. Vikt, rätt foder, miljöträning etc. etc.

Men så klart kommer jag att gråta blod när det är dags för dem att lämna oss. Jag är så blödig när det kommer till djur. Jag hade helst velat behålla allihop. Och fler därtill.

Kram på er och hoppas att ni får en fin helg!

Ett 27 gånger så stort lekrum

April bara springer!! Vad är det som händer!? Valborg och maj på intåg. Underbart! (“Underbart är kort, trallala…”) Jag har bara inte hunnit allt jag skulle hinna. Som vanligt, haha! 🙂

Minikörsbärsträd i sin sköna skrud…

Ohh… Dags för fas två – börja filma/vlogga! Jag måste knåpa ihop en vettig youtubeheader (hur ser en sådan “vettig” ut?? Jag har en idé om en filmrulle… återkommer till det!) och så behöver jag få ordning på mitt kontor också.

Jag har införskaffat mig ett anrikt och ståtligt vintageskrivbord i mörk ek och en magiskt skön stol som rumpan tål att gnuggas mot i många långa svåra timmar.

Nu fattas bara en ny kalibrerad superskärm till datorn som visar i 4K. Det står högst uppe på min “Att ha-lista” just nu. Behövs om jag vill satsa på fotograf och filmproduktion. Och så behöver jag nya monsterhögtalare så att jag kan börja spela in musik igen. (Mina förra har kojsat, så att säga. Vägrar ta in vissa frekvenser och spelar allt i kanon. Typiskt. Kanon kan väl vara läckert, men bara när man vill ha det.) Allra mest behöver jag mer pengar. Helst sisådär dubbla löner ett par månader framöver.

Varför är det så dyrt att vara konstnär/kreatör/whatever!!? 😉 Varför ska all teknik kosta så förgrymmat mycket? Varför ska det vara så kostsamt att starta företag, ny karriär? Jag bryr mig inte om pengar. Pengar gör ingen lycklig. Men jag bryr mig om att kunna skapa alster som håller hög kvalité och för det krävs utrustning av hög kvalité. Moment 22…

Bergkörsbär som vi planterade i höstas.

Mitt blivande kontor är snart färdigt, men har ett läskigt fönster som behöver bytas ut. Och igår upplyste Daniel mig om att vi inte kan byta fönstret förrän vi får tag på en hjälpsam muskelknutte. Någon som lyfter sisådär 287 kg i bänkpress och som kan tänka sig att slänga det enorma fönstret över axeln, klättra uppför trapporna och trycka in det på sin plats i väggen. Och en sådan muskelknutte får vi nog leta efter. Eller nöja oss med en vanlig dödlig, men tämligen stark människa, som kan tänka sig att lyfta dit fönstret tillsammans med Daniel.

Så kontoret får kanske vänta ytterligare några veckor. Eller också gör vi iordning kontoret trots att fönstret inte är på plats.

Hittills har jag suttit i sängen eller vid matbordet och bloggat. Med barnen krälandes kring benen. Ingenstans att stänga om mig (ni vet – vi håller ju på att renovera exakt varenda liten vrå i stugan). Lite sådär halveffektivt att jobba så, får en väl erkänna. När man sitter där i godan ro och skriver romaner om dagens “vara och icke vara” kan ju plötsligt en sölig bananglass hamna i knät på en. Rinna utmed benet. Och orsaka akut blogginspirationsdöd.

Celina inspekterar gräsmattan. (Tyvärr, den fick underkänt. Mossig och trälig och dan. Vi måste fräscha till den!)

Men de senaste dagarna har hela trädgården börjat blomstra! Och det finaste med våren är att barnen plötsligt får ett 27 gånger så stort lekrum att härja runt i. Nåja, härja i trädgården och naturen kan de ju göra om vintern också, men våren gör det hela lite enklare och mer tillgängligt. Och det är inte så knepigt som man kan tro att få sina ungar sysselsatta utomhus. Det räcker med att slå ner ett metallrör av okänt slag i gräsmattan så är dagen räddad.

Eliah och granntösen tävlar i “ryska julaftonen”?

Men nu – trädgårdsjobb för hela slanten denna vecka!! Nu måste alla plantor ut.

Daniel och Eliah planterar några olyckliga salladsblad.
Daniel bereder plats för en rejäl köksträdgård!

Här på bilden ser ni platsen där vi ska bygga vår portager. Jag har krönt ingången med två ståtliga minikörsbärsträd (det ena syntes på första bilden!). Portagen kommer att vara runt 100 kvm stor och vi kommer att bygga alla såbäddar upphöjda och lämna en bred gång i mitten för skottkärra och vilobänk. (Jag har ältat det här potager-projektet mer i detta inlägg, om någon tyckte infon var knapphändig.)

Daniel håller också på att bygga ett växthus (ja, det är tåga i den mannen!). Eller rättare sagt bygga en grund till vårt nyköpta växthus. Grunden kommer att byggas i timmer! Jag tror och hoppas på att det kan bli väldigt fint och charmigt, där intill hästhagen.

Tillbaka till verkligheten. Valborg!! 😀 Vad händer hos er under valborg?

Här ska vi bjuda över trevligt folk, grilla både det ena och det andra över en torftig lövhög som vi har krattat ihop bakom ladugården och skråla “Vintern rasar ut” tills vi storknar… 😉 (Vi har alltid föredragit att ordna egna majbrasor istället för att delta i bygdernas stora tillställningar, som iofs kan vara väldigt skojiga de också. Det är så mycket folk där att man varken ser in eller ut (ur elden?) brukar vi tycka. För mycket stök.)

Kram och hoppas att ni får en fin valborg!

Stäng meny
Längta Hem