Att tänka på med treåringar

Denna underbara pojke är nu ungefär 3,5 år och livet är både en lekplats med oändliga möjligheter och ett känslomässigt stormigt hav.

Styr upp mamma och pappas odlingslåda!

Treårsåldern har onekligen sina utmaningar och kräver full fokus, men är i övrigt en underbar ålder! Varför? 🌟Låt mig dela med mig av min högst personliga uppfattning och kontra gärna med dina tankar i kommentarsfältet! 😊 (Det finns säkert många tvååringar eller fyraåringar som också stämmer utmärkt in på följande beskrivningar!)

Varför treåringar är underbara

  • Kan oftast göra mycket själv. De kan klä på sig, tala för sig och hjälpa till med hemsysslor (med lite vägledning).
  • Tenderar att testa gränser i någon mindre utsträckning än tvååringar. Så njut denna efterlängtade förändring!
  • Börjar kunna gå att resonera med. Det går att förklara varför något ska vara på ett visst sätt och förhoppningsvis (om barnet är på någorlunda gott humör) gör det som du säger!
  • Älskar beröm!! Två- och treårsåldern är berömmets guldår, då barnet nästan kan spricka av stolthet när det får beröm över något det gör eller visar upp.
  • Humorn börjar ta fart. Treåringar har ofta en hel flock luriga rävar bakom öronen! De gillar att busa och överraska, se hur man reagerar på det ena och andra och få en att skratta eller bli skrämd.
  • Är fortfarande mammig och pappig. Mysigt!! Detta brukar släppa i fyraårsåldern.
  • Blir ofta barnet av med blöjan nu! Phju… ett problem mindre. (Eller??? 😉)

Potentiella utmaningar med en treåring

  • Treåringar har stora egon. De vill ha allt på sitt sätt och tror att de har äganderätt på alla prylar.
  • Treåringar kan fortfarande få oförklarliga raseriubrott och perioder av gnäll och tandagnisslan.

Att tänka på när man har ett barn i trotsåldern

Treåringar kan ofta fortfarande vara en utmaning när det kommer till gnäll och raseriutbrott. Då är det viktigt att tänka på att…

  • Alla föräldrar blir sämre föräldrar med för lite sömn. Så se till att du får dina timmar! Om du har svårt att få vara i fred under natten, försök hitta lösningar. Kanske du och din partner kan turas om att sova i ett annat rum?
  • Alla föräldrar blir sämre föräldrar under hög stress. Att ha barn i denna åldern är alltid ett visst stresspåslag, ibland av oerhört sådant, så gör allt du kan för att reducera övriga stressnivåer. Dina 34 hobbyprojekt kanske får vänta ett halvår eller två tills balansen i familjelivet har infunnit sig?
  • Alla föräldrar blir bättre föräldrar med rutiner. Håll dina rutiner. Ät med jämna mellanrum. (Att gå runt på tom mage gör dig arg och trött.) Motstå frestelsen att sitta uppe sent om kvällarna. (Du behöver dina timmar sömn!) Ha tydliga tider för både dig och ditt barn, när ni ska äta, leka, vara ute, sova. Det underlättar att överskåda dagen när du är sliten och skapar trygghet hos både dig och ditt barn.
  • Alla föräldrar blir bättre föräldrar med egentid. Försöka få en tid varje dag där du kan varva ner och få återhämta dig. Det är du värd! Kanske du kan meditera? Ta en promenad? Om så bara 10 minuter är möjliga så är det mycket värt för din inre sinnesro och förmågan att behålla tålamodet under dagen.
  • Alla föräldrar blir bättre föräldrar när de tar hand om sin hälsa. Håll dig rörlig, smidig och aktiv så mycket som möjligt. Det utsöndrar nämligen endorfiner som ger positiv energi, gör dig piggare och gladare! Dessutom ökar det blodcirkulationen. Du orkar mer och du orkar längre. Du får bättre självförtroende och förebygger sjukdomar av alla slag. Ta en runda i skogen eller yoga på vardagsrumsmattan. Gör morgongymnastik tillsammans med ditt barn eller hitta på andra kreativa lösningar för att hålla din kropp alert!
  • Lär dig konsten att behärska dig. Tålamod och åter tålamod är en förälders bästa vän. Och när tålamodet tryter, be din partner ta över. Har du ingen partner, gå ifrån situationen en stund, stäng in dig och ta ett par djupa andetag och reflektera över läget innan du tar dig an stormen igen.
  • Värna om dina sociala relationer. Du behöver få vara någon annan än bara förälder ibland! Avsätt tid för din partner och dina vänner, tid för att komma ifrån hemmet en stund och socialisera dig. Har du ingen partner som kan hålla ställningarna när du är ute och flänger, be en annan vän, granne eller mormor?

Hoppas att jag har kunnat bidra med några värdefulla tips och tankar! Dela gärna med dig av din egen upplevelse och hur du gör för att balansera svåra situationer hemma med ditt barn. 🙂 Bamsekram från socionomen/livscoachen ❤

Den blomstertid nu kommer…

Liljor i vår trädgård. Ljuva och bräckliga…

Igår. En varm majkväll med kameran över axeln, strosade jag runt där i trädgården och lovprisade naturen för dess skönhet… Inget smink i världen kan mäta sig med dessa dräkter. 🌷 Här följer några glimtar…

Daniel, som den genialiska man han är, har lyckats lappa och laga ihop det omöjliga växthuset. Det rasade nämligen ihop för ett par veckor sedan, fniss… 😆 (Jag beklagade mig över det i detta inlägg.)

Konstigt nog gick det att få ihop ändå. Och nu står det där och ser oemotståndligt mysigt ut om kvällarna. Man vill bara slänga sig in och pynta upp. Lite kryddkrukor och vita trädgårdsstolar utanför ingången också, så kommer känslan nog infinna sig… 👌

Ja, insidan gapar ganska tomt. Vi har inte riktigt bestämt oss för hur det ska inredas ännu, men för tillfället duger det utmärkt åt att odla meloner, gurkor, tomater, paprikor och allehanda chilifrukter.

Afton sänker sig… Solen smyger runt mellan löven.

Här under ytan växer vita rotfrukter så att det knakar. Palsternacka, persiljerot och sånt…

Köksträdgården är inte färdigsnickrad ännu. Vi saknar staket och måste få ordning på de sista såbäddarna. Till vänster ska utgången till växthuset vara.

Potatis, rotfrukter, vitkål, lök (tror jag) på vänster sida. (Hög med bråte på höger, som inte ville brinna på sista aprildagen som befallt. Baahh!!)

Rosenmagnolia.

Vi bor i zon 4 men har ändå vågat oss på att köpa ett flertal zon 2 och zon 3 – växter, både blommor, buskar och träd. De flesta överlever fint, med lite extra omsorg. Rosenmagnolian tillhör en av de mer härdiga magnoliasorterna och klarar åtminstone zon 3. I vindskyddat och behagligt läge går det säkert att bona den kanske till och med i ett zon 5 landskap. Den kommer säkert inte trivas våldsamt bra, men åtminstone överleva. Hos oss här i zon 4 ser den ut att vara välmående, första året efter plantering!

Att gömma sig under grenar…

Jag tycker om att stå och spana under grenar och löv. Det känns så ombonat att se omvärlden på detta vis!

Rosenkvitten.

Rosenkvitten ovan kan varmt rekommenderas på alla tänkbara plan! Den är vacker att skåda och utvecklar utsökta frukter som lämpar sig utmärkt till sylt, marmelad, curd eller i mat. (Jag har lovordat rosenkvittens mångsidighet i detta inlägg.)

Svartplommon ovan. Kalasfin!!! Kanske mitt favoritträd av alla. Vita näpna blommor och vinröda blad. Den blommar under maj och fortsätter sedan att förtrolla med sina röda blad hela sommaren och hösten.

På tal om kalasfint…. Paradisäpple!!! Gör mig yr av förtjusning varje gång jag sneglar på det.

Vi köpte detta träd bara för ett år sedan, så det är fortfarande rangligt och gängligt. Men de vackra vinröda knopparna i kombination de turkosgröna blanka bladen gör det till en oslagbar kung i trädgården!

Stolta grenar mot en skymmande rymd.

Här hemma har det varit en ny vecka med vabb och ståhej. Jag har lite svårt att få ihop vardagen och känner mig allmänt disträ, men vi kämpar på… Godnatt så länge…🖐

Jag skämmer ut mig totalt

Hej på er, sansade behärskade människor! Hur mår ni? 🌺 Här står det alldeles vilt till. 😜 Idag är en kul dag. Det är nämligen premiär för min allra första youtube-video. Haha…. 🤭

Galen av uttråkning? Förstår dig helt och hållet.

Premiär för (test-)video

De senaste dagarna har jag struttat runt som ett överklockat fån här på gården och försökt lära mig att manövrera min nya filmkamera. Därefter har jag ägnat ytterligare tre dygn till att sitta som en manisk gam framför datorn och surra ihop mina skruttiga filmklipp i Adobe Premier Pro till någon slags begriplig video. Den uppgiften har krävt litervis av kaffe, intensiv meditation och tröstande klappar på huvudet.

Det sägs att det krävs att man gör ungefär 100 videos innan man hajar grejen och börjar få till det. Alltså innan en video blir BRA på riktigt. Och det argumentet köper jag typ RAKT AV. Förutom att jag inte har tid att vänta på 100 videos, så jag tänker köra på typ 1 istället. Men iaf, med respekt för min egen oduglighet har jag därför valt att lägga ribban lågt och se denna första video som ett experiment… En lek med musik, vibes och färger…

12 sätt att få tiden att gå – när man har tråkigt

Filmen är tänkt att tas med en klackspark! 🤘 Så få inte rabies och tro att jag alltid kommer att lägga ut sånt här trams. 😄 DOCK tycker jag att det är oerhört intressant, det här med att skämmas när man är annorlunda än andra och gör sin egen grej. Jag tror att vi människor är ALLDELES för fega och rädda för vad andra ska tänka och tycka om ditt och datt och jag är helt övertygad om att det är en del i att växa som människa att öva sig på att våga gå utanför sin komfortzon. Det får oss att börja fundera över vilka vi faktiskt är, vad vi vill göra och vilka vi vill vara. Så jag försöker ta varje tillfälle jag kan att utmana mig själv och gå utanför min komfortzon. T.ex. genom att driva med mig själv. Jag kanske inte alltid vill vara den där pretentiösa sliskiga dötrista saken? 🤔 Som jag kanske uppfattas som här i bloggen..

Nästa vecka är det dock slut på flamset och tramset. Då är det blodigt ALLVAR och jag går redan runt och känner mig smått nervös, gnuggar öron och tuggar knogar. För då ska jag börja filma vackra, cinematiska alster som inspirerar och underhåller, omfamnar, peppar och lämnar positiva vibes hos var och en som ser. Det är min vision och målbild. Och den är minsann inte lätt att leva upp till, så vi får väl se hur hårt jag kapsejsar… lol…

BTW. VAD TYCKTE NI OM MIN MAGNIFIKA OUTFIT I SLUTKLIPPET??? 😉

Mina Sociala Medier – Tertialrapport Del 1, År 2020

Förr försökte jag göra statistikrapporter över mina sociala medier varje månad, men det har jag gett upp nu. Det är helt enkelt för tidskrävande. Istället kommer jag att göra tertialrapporter, tre gånger om året, där jag sammanfattar 4 månader i taget. Dessa rapporter kommer å andra sidan vara desto gedignare! 📚Så hämta en kanna te, halsa och knip för kung och fosterland! För detta kommer att ta ett tag… 😆

För er som inte känner mig vill jag bara berätta att anledningen till att jag tar social medier så seriöst är för att jag hoppas att kunna livnära mig 100% på konst och skapande i framtiden (helst inom något år!!). Och för att kunna göra det har jag kommit fram till att jag måste bygga ett varumärke. Så det är mitt mål med allt detta jippo. Att bygga ett starkt personligt varumärke så att jag i framtiden kan göra samarbeten och uppdrag åt ansedda företag och profiler. Wish me luck! 😎😎 Det kanske går helt åt pipsvängen!

Skål och Gutår för år 2020 och en bloggstart PÅ RIKTIGT! 🥂 Mer spännande än så här kan det inte bli! 😜 Låt oss kröka på oss våra tejpade läsarglasögon och granska dessa första trevande månader grundligt. Månaderna Januari till och med April – Så här ser läget ut! 👀


Vad har gjorts i bloggen Jan – Apr?

  • Bloggen och alla inlägg från och med hösten 2019 har sökoptimerats!
  • Ny header och profilbild sedan februari.
  • Ny presentationstext (under inläggen på mobilen, till höger på datorn) sedan april.
  • Översättningsverktyg för engelsktalande installerat.
  • Korrektion av möjligheten att lättare kunna gilla inlägg.
  • Jag har börjat blogga två dagar i veckan istället för en. (Har inte lyckats hålla det varje vecka dock, får jag erkänna… Rapp på fingrarna.)

ANALYS över bloggens statistik

Vilda Viola vilken ljuvlig syn! Sedan jag började satsa på sociala medier i januari 2020 har jag nästan dubblerat mina besökarantal, trots att jag inte bloggar särskilt mycket oftare. Jag bloggar fortfarande alldeles för sällan, vilket jag tids nog ska ta itu med! (Jag kommer att öka närvaron i takt med att jag får ordning på resterande kanaler.)

Linjerna visar: Unika användare som besöker min blogg varje vecka och månad.

Vad nummerna ovan visar är att jag nu är uppe i ca. 90 unika besökare per dag. (Vilket i den etablerade bloggvärlden är en fjärt i rymden. Men betyder hela världen för mig. 🙌) Jag hamnar då på drygt 500 unika besökare i veckan och (snart!) 2000 unika i månaden.

(Ni som har följt mig vet att jag har varit uppe i dessa siffror förut, men skillnaden då var att jag endast nådde så högt när jag var orimligt aktiv på internet och lade många timmar på att mingla runt på olika sociala plattformar. Det har jag inte tid med längre. Istället satsar jag nu på en automatiserad organisk tillväxt, via sökoptimering och stort bloggengagemang över lång tid. Som ni kan se så betalar denna strategi sig och jag har nu slagit tidigare rekord, trots att marknadsföringen är i det närmsta obefintlig!)

Som ni ser så går kurvan brant uppåt och jag har en blygsam förhoppning om att vara uppe i ett par tusen i veckan innan årets slut. 🤝

Linjena visar: Dagliga unika besökare, nya vs. återkommande.

På grund av bloggens nya sökoptimering hittar nu fler hit (t.ex. genom google) vilket också gör att procentantalet nya besökare (ca. 88%) jämfört med återkommande (ca. 9,5%) ökar. Så ser det ofta ut i de perioder en blogg har en kraftig tillväxt, så det är naturligt och välkomnat. Men över tid är det givetvis inga procenttal man vill ha! Återkommande läsare är alltid högsta prio. Så min uppgift nu blir att vara observant på detta i framtiden. Klyftan måste minska. 💪

Cirkelgraferna visar hur läsare hittar hit.

Som ni ser har jag en stor andel besökare som kommer hit via sökmotorer (78%). Det kan innebära att folk hittar hit när de söker på “Klipp din egen häck, Torvald! Du skymmer utsikten.” eller “Är fiolen ett farligt instrument?”. (Troligtvis har det något med bloggens innehåll att göra.) Men det kan också innebära att återkommande besökare hittar hit genom att helt enkelt söka på mitt namn eller bloggens titel. Som ni ser kommer 60% av alla återkommande hit via sökmotorer. (Vilket iofs låter besynnerligt mycket. Men jaja… Vem begriper hur bloggen registrerar saker och ting?)

Ca. 9% av mina nya besökare kommer hit via sociala medier, antagligen från min facebooksida eller instagram. (Låter rimligt.) Sisådär 8-9% hittar hit från andras kanaler och resten skriver in länken direkt i sökfönstret. (Fast var får de länken ifrån? Det har jag ofta undrat. Någon som har svar på denna gåta?)

Innan översättningsverktyget var installerat (januari) var andelen engelskspråkiga besökare 0%. Nu är den uppe i 7%. Fantastiskt roligt!

Övrig information. Antal sessioner, tidslängd på bloggen, avvisningsfrekvens etc.

Sist men inte minst – en översikt av litealltmöjligt.

  • Jag har för närvarande ca. 2500 trogna återkommande läsare. (Blombuketter och glada slängkyssar åt ert håll! 💐😍😘)
  • Såväl nya som återkommande stannar här, scrollar igenom och ugglar i drygt 1 min åt gången. (Men den siffran går väldigt mycket upp och ner beroende på dag.)
  • Avvisningsfrekvensen för både nya och återkommande ligger på cirkus 85%. Himmel och pannkaka!! Man skulle ju kunna tolka det som att jag lika gärna kan kasta in handduken för att blogginnehållet är fullkomligt värdelöst. Men jag har läst på om detta och förstått att avvisningsfrekvensen för bloggar ofta är höga pga. att de inte är uppbyggd på samma sätt som andra hemsidor (t.ex. webshopar som bygger på många olika sidor istället för bloggen där nästan all information finns på en och samma sida). Så den siffran säger egentligen varken bu eller bä i nuläget. (Jag kan gå in mer på det en annan gång för er som vill nörda i detta…)
  • Antal sessioner per unik person ligger på dryga 2, vilket är fullt rimligt med tanke på att jag har de flesta inlägg på en och samma sida. Och antal sidvisningar denna period har ungefär nått 16 000. En får tacka och buga för visat intresse! 🐮

Populäraste blogginläggen Jan-Apr?

Att göra på bloggen kommande månader?

  • Skapa ny header & profilbild.
  • Skapa sidorna: Om & Kontakt, Fotografering, Musik & Video.
  • Sortera och rensa kategorierna ordentligt, som i nuläget är rena jungeln.
  • Uppdatera bilderna på alla gamla inlägg skapade innan hösten 2019, som tappades i flytten till nya domänen. Ett tungt och tidskrävande jobb. Ser INTE fram emot det. 🙀

INSTAGRAM – Upp till kamp!!!

Baahh!! Visa vad ni går för nu – nedrans instagramalgoritmer – för jag tänker utmana er stort. 💪 Ni ska bli mitt underlag och jag er överman. 🔥

Den senaste tiden har jag försökt avancera mitt instagram-engagemang (samt skills). Det sägs ju vara en viktig plattform om man vill nå ut till likasinnade. Hittills har det inte gått så bra för mig på instagram. Förlåt, jag underdrev. Det har gått uruselt. Instagram har gett mig mental migrän och blodsmak i munnen. Jag har varit så ledsen och frustrerad många dagar dessa månader, för att jag inte förstår hur plattformen och algoritmerna fungerar. Jag förstår mig inte på hur jag ska agera för att nå ut! 😭 Som läget ser ut just nu så lägger jag orimligt många timmar varje vecka på att fota, editera bilder och skapa välgenomtänkta texter. Och ändå har jag YNKA 160 följare! (Nu får jag väl också erkänna att jag inte har postat så flitigt heller, men ändå!!) Är detta ett skämt? Ska det vara så svårt? 😳

Så fort två vänliga själar sällar sig till följaskaran, så försvinner en annan. Och jag hinner liksom inte ens säga hejdå eller förstå varför! Så det går förbaaaaarskat långsamt framåt. Hade jag varit klokare än så här så hade jag förstås lagt min energi på annat. Men jag gillar inte att inte förstå hur saker ska göras rätt. Det finns liksom något jäklar anamma inom mig som inte vill låta sig kuvas.

Min bestämda föreställning är att algoritmerna finns till för att göra min (och andras?) tillvaro outhärdlig. Urlaka en på sista varma droppen kämparglöd och skaparlust. Why?? WHYYYY? / Mvh Dramaqueen 😝

Vad har gjorts på instagram Jan-Apr?

Nä. Här har vi inte tid att gå runt och hänga läpp! 😠🏃‍♀Nu har jag iaf tagit mig i kragen, synat mitt sorgliga flöde och funderat ihärdigt över mina brister (läs mitt upplägg). Jag har ansträngt mig, kavlat upp ärmarna, spottat i nävarna och levlat upp gamet… Följande åtgärder är genomförda.

  • Börja fokusera mer på att få en enhetlig stil och känsla på mitt flöde. Har inte helt landat i detta ännu, men är på god väg. Slits mellan att vilja ha varma bilder och lite mer kalla. Gaahh…
  • Börjat lägga mer tid och energi på texterna till i varje bild nu. (Kan inte påstå ännu att det betalar sig. Men vi får väl se…)
  • Växlat upp användandet av hashtaggar som sägs vara en viktig del i att nå ut. Jag har gjort listor på alla som passar min nisch och en struktur över hur/när de ska användas.
  • Uppgraderat engagemanget till att posta 3 gånger i veckan. (Oftare än så hinner jag inte.)
  • Börjat använda mig av Insta Stories. Det har varit ett helt projekt i sig att sätta sig in i, eftersom jag tidigare aldrig har använt det, ens privat.
  • Uppdaterat profiltexten så att den ska vara lättbegriplig. Skapat en lite fancy stil över namnet och en duva med grönt i munnen. Det kändes lagom symboliskt! 🐼 Och tydlig information om min nisch/story.
  • Skapat highlights med handtecknade coverbilder. Träbakgrund med vita symboler. Det ska bli mitt varumärkes signalement tänker jag. Vad tycks? Diss eller dass? 😄😄
Två av highlightbilderna.

ANALYS över instagrams statistik

Översikt över mitt konto.

Nej, jag är inte den som lufsar halvhjärtat in i mina projekt. Detta är 150% LIVSVIKTIGT och avgörande för min framtid. Så jag har rivit runt på nätet för att hitta de optimala verktygen för att grundligt kunna analysera mitt instagramflöde. Jag har testat 14 olika program varav jag fastnade främst för NapoleonCat, Crowdfire, Command for Instagram, Socialbook och Square Lovin. Jag kan verkligen rekommendera alla dessa! (Men de kostar en duktig slant.)

Engagement raten.

För mig är kvaliteten viktigare än kvantiteten. Och jag tycker också att det visar sig på mina siffror. Jag ligger ofta mellan 30-40% i Engagement Rate vilket är ovanligt högt för ett litet konto (normalt är 10% för minikonton, enligt statistik).

Mycket högre reach i jan-feb, sedan plötsligt hände något…!?

Men min reach på mina inlägg är i det närmsta obefintlig. Nästan inga ser dem. De når endast ungefär 100-150 personer, varav en fjärdedel engagerar sig, gillar eller kommenterar. 100 personer är galet lite!! Och de flesta som nås är inte ens mina följare. Men vad som är ännu konstigare är att i januari och februari var reachen mycket högre och sen plötsligt stryptes den. WTF!! WHY??

Jag vet att jag har fått tips om followtofollow och annat lurt, men jag vägrar fuska mig framåt. Det är bara hårt arbete som gäller. Jag måste helt enkelt ta reda på vad jag gör fel och göra det bättre. Konstigare än så kan det väl inte vara? Någon som har några tips?? 😘😘

När i tid unika besökare klickar in sig på min profil. Enligt Crowdfire.

Som ni ser har jag flest fönstertittare runt kl. 13.00-14.00 på eftermiddagen. (Lite oväntat faktiskt.. får följa upp på detta! Innan har det varit på kvällen.)

Populäraste instagraminläggen Jan-Apr?

Mina mest populära instagrambilder/inlägg

Jag trodde att mina senaste inlägg, som jag har lagt mycket mer tid och engagemang på skulle gå bättre. Men icke. Här är favoriterna!

Att göra på instagram kommande månader?

  • Skapa en RIKTIG profilbild. Med rätt stil, rätt budskap. Hittills har jag bara använt en gammal figur som låg och drällde på datorn.
  • Skapa fler highlights och uppdatera cover-bilderna som jag har hittills. De är lite ojämna i styrkan i det vita. (Petitesser, jag vet. Men jag är sjukligt perfektionist. Borde söka hjälp. Lol.)
  • Fortsätta växla upp vad gäller upplägg, look och känsla i flödet.
  • Fortsätta växla upp vad gäller Insta Story. Försöka posta åtminstone varannan dag.

Youtube – here I come!

Youtube kommer att vara mitt största fokus de kommande månaderna. Att få den kanalen på fötterna.

  • Skapa en magnifik header!!
  • Skapa en profilbild i rätt stil, med rätt budskap.
  • Börja leverera filmer. Det har varit många om och men här, saknad utrustning, saknat datorprogram etc. etc. Men nu är det dags! Slut på ursäkterna.

Avslutande ord

Trots att instagram är motsträvig så frodas bloggen och det är jätteroligt att fler och fler hittar hit. HEJ PÅ ER!! NI HAR VARIT SAKNADE!!! 💓 Varje en av er är varmt uppskattade. Det gör givetvis hela projektet mycket roligare att känna att det man delar med sig av har någon svarare, någonstans det landar. Någon som delar ens intressen och kan ge respons på grubbel och hårklyveri etc. Så lämna gärna några tassar i kommentarsfältet! 👣

Så hittar du din klädstil

Detta är min stil. Just nu.

I början av år 2019 skrev jag ett inlägg som hette “Vad säger dina kläder om dig?”. Det inlägget blev ett av mina mest lästa inlägg och nu när våren är här så tänker jag att ämnet är mer aktuellt än någonsin. Det brukar ju vara så under våren – att passionen att uttrycka sig estetiskt flammar upp på nytt i samband med naturens blomstring och det varmare vädret. (Det är ju så mycket roligare att få klä sig när man kan välja fritt och inte längre begränsas till att lufsa runt mumifierad upp till tänderna i ull och fleece för att inte förfrysa sig!) Så jag tänkte spinna vidare på det inlägget och ta det snäppet längre.

Jag ska en gång för alla bena ut svaret på den oerhört viktiga frågan… (Så långt min förmåga begriper åtminstone. Bidra gärna med dina tankar kring detta!)

Din klädstil är Din identitet

För det första, låt mig klargöra DU, vem du är och hur du lever, utvecklas med tiden och kommer alltid att vara i ständig förändring. Likaså kommer din klädstil att vara. Det som känns rätt och bekvämt just nu kanske inte kommer vara detsamma om 5 år! För då är du någon annan. Då har du nya livserfarenheter i bagaget, nya perspektiv på livet och dig själv och nya uppfattningar om hur du vill se ut och uppfattas.

Så ställ inte kravet på dig själv att hitta den ultimata stilen som du sedan ska följa lagiskt resten av livet! Låt detta istället vara en spännande upptäcksfärd där du mer och mer under livets gång hittar vad som gifter sig med din personlighet och livsstil. Det kommer att bli lättare och lättare att känna igen vad som är du och inte!

Jag tror att hitta sin klädstil är ett långvarigt pågående projekt, där man kan hitta rätt och sedan ett par år senare behöva finjustera stilen eller kanske göra en helomvändning. Just DET är vad som gör kläder alldeles extra roliga! Att de säger något om DIG och att du själv kan påverka just vad det budskapet är.

ASSOCIATIONSMODELLEN – Så hittar du din optimala klädstil!

Steg 1 måste bli att försöka klargöra för dig själv vem du faktiskt är och vill vara. Och just detta steg är det som alltid kommer att vara i förändring.

  1. ⚓ Skriv ner 5-10 viktiga ord som beskriver dig. Ringa in de som du vill ska prägla din stil. Kom ihåg att ta i beaktning ditt ursprung, dina intressen, din yrkesroll etc. Är detta något som du vill ska identifieras i din stil? (Förslag: Romantiker, vänlig, tuff, spontan, organiserad, korrekt, märkes-medveten, empatisk, vågad, kvinnlig, färgstark, glad, naturälskare, välvårdad, stenhård, feminin, ordentlig, lekfull, inkännande, självständig, modig, sportig, trendig, trendsättare, sofistikerad, manlig, diskret, dansare, rå, självsäker, kreativ, uppriktig, försiktig, ledare, mysig, eftertänksam, idealist, lyxig, prydlig, street-modern, nördig, moderlig, bohemisk, alldaglig, fräsch, känslig, oberäknelig, originell, latin-amerikan, djärv, emotionell, livsglad, kompetent, hippie, säljare, bonde, stilren, lantlig, 50-talsfantast, melankolisk, kulturell, ultramodern, lärare, kriminell, sorgsen, en som tar plats, konstnärlig, friluftsjunkie, obegriplig, elegant, försiktig, vetenskapsman-/kvinna, komplicerad, okomplicerad, förtroendeingivande, ödmjuk, sexig, professionell, vill smälta in, vill sticka ut, extrovert, introvert, androgyn, maskulin, spirituell, öppensinnad, reserverad, musikalisk, stark, charmig, mystisk/gåtfull, äventyrlig.)
  2. 👀 Gör en associationskarta över var och ett av de utvalda orden. Skriv ordet i en ring i mitten, omge ordet med relevanta kategorier som du tycker är viktiga för din stil och fyll dem med alla tankar om plagg och stil som du förknippar med det ditt valda ord. Exempel på kategorier är; smink, frisyrer, accessoarer, färger, modeller, märken, material m.m.!
  3. 🖊 Stryk över alla plagg/accessoarer som du inte skulle vara bekväm med att bära. Kvar finns det som är DU.
  4. 📋 Sammanställ gärna dina associationskartor till en huvudsaklig klädstilsprofil så att det blir tydligt. I mitten skriver du då de ord som du har valt ska identifiera dig. Runtomkring finns en härlig mix av allt som du vill klä dig i. (Givetvis kan du skapa flera stilprofiler, t.ex. en som lämpar sig för privat, en som är anpassad ditt arbete och den du är där, en för semester och en för utgång/fest osv.)

Alltså finns det något roligare än detta!!? 😍😍 Jag blir alldeles exalterad!

(Exempel 1.) Associationskarta påbörjad… Identifiera alla ord som du associerar till huvudordet och skriv upp dem.
(Exempel 2.) Associationskarta med kategorier påbörjad… Skapa kategorier som känns relevanta för dig och fyll dem med ord och tankar!

En rikare värld med fler stilar?

Jag älskar kläder och att uttrycka mig via dem, men jag tycker inte om att “rätta mig i ledet” och klä mig som alla förväntar sig att jag ska klä mig. Den känslan ger mig mental klaustrofobi! 😰 (Av det skälet är jag inte heller så intresserad av att följa trender, men kan givetvis inspireras av dem.)

Jag tror att världen och vi alla skulle berikas av att bejaka våra personligheter och våga uttrycka den i vår stil. 🌈 Så mitt budskap i detta inlägg är – sluta lyssna på andra och börja lyssna på dig själv! Vem är du? Vem vill du vara? Vad vill du att dina kläder ska säga om dig?

Och kom ihåg att det inte finns någonting fel och rätt. Du och din stil är alldeles utmärkt så som den är och det är din rätt som människa att få testa dig fram och uttrycka dig så som du känner är rätt och riktigt för dig. Namasté! 🙏

Typiskt April – Huset brakade ihop!

Oväder. Och sånt.

Jag tänkte blogga färgglada, själavårdande trädgårdsbilder idag, för att sprida vårpirr och fjäderlätta glädjeskutt i magen. 💐🌞 Resultatet blev inte helt övertygande… 👽

(De vita spökena som syns är vävdukar som är avsedda att skydda våra favoritväxter mot vind och stark vårsol. 👻)
Köksträdgården ska byggas färdigt nu i april… Kommer att blomstra som en dröm i juni! Är tanken.

Hur kände ni er nu längst inne i maggropen? Upplyfta eller bedrövligare än någonsin? Mm. Jag förstår er. Detta var verkligen en bedrövlig syn. 🙁 Jag beklagar och ursäktar! 💚 Men trädgården behagade helt enkelt inte visa sig från sin bästa sida. Hon sover fortfarande och har en synnerligt risig uppsyn. Vi får ge henne lite mer tid… 💤

Innan växthuset brakade ihop helt.

Jag hade stora planer för den föregående (ytterligare en!) vabb-veckan, med korvgrillning, soliga promenader och växthusodling. Men fick stångas mot köld, hagel och ruskiga vindar – som inte bara rev ner sinnesfriden utan även vårt växthus!! Tusan också. Det borde vara olagligt. Som vi har sett fram emot att få använda det…! 😥 Daniel hade bara satt upp själva aluminium-grundstommen och tänkte att den skulle klara sig över natten tills resten fogades ihop. Men huh, vad vi blev dragna vid näsan! Konstruktionen låg där skev och bruten som en plågad skidåkare på marken nästa morgon. Den kvalitén var uppenbarligen inget att hurra för. 👎👎(Minns inte var vi köpte det, men det var säkert bygghemma lr något sånt.)

Nej, nästa växthus (när vi har råd med en ny!) får bli från ett rejälare varuhus, den saken är då klar. Men nu är Daniel visst lite inne på att bygga hela själv, med riktiga fönster och hela härligheten… Inte för att det är ett direkt mer ekonomiskt alternativ, men pålitligt är det iaf och oerhört charmigt. Titta på dessa exempel! 😍 Det är ju så att fågelkvittret bara väller ut ur hjärtat på en när man ser detta…

Kanske blir det något mittemellan. Vi får se vad vi kan skramla ihop för delar… Här under har ni iaf grunden, som Daniel hamrade ihop förra våren. Han är en arbetsivrig man, min make! ❤ Och jag tycker att det är så snyggt med timmerstockar som grund att jag nästan dör lite inombords varje gång jag tittar på det… (MÅSTE BO I EN TIMMERSTUGA NÅGON GÅNG!! Älskling, vi måste bygga en timmerstuga!! Världens mysigaste…)

Goda nyheter är dock att Daniel har hunnit hamra ihop en sandlåda åt småttingarna. Det gjorde deras dag, igår. Idag var de lika svårflirtade och håglösa som vanligt denna snuviga vabbmånad och hade förstås hittat nya leksaker att kivas om. Tur! Jag trodde nästan för ett ögonblick att de slitsamma småbarnsdagarna var över. 😂Phjuu… Det var nära ögat…

Här vid sidan av den nya sandboxen hoppas jag kunna luta mig tillbaka i en solstol både en och två gånger under sommaren, med tidning och kaffe i nävarna och blomsterängar i sinnet. Medan barnen leker i fullständig frid och fröjd. Inga dragkamper om hinkar eller sand innanför varandras kläder, nejdå… Otänkbart! 😉

Låt mig få avsluta med en liten strimma hopp!! För dessa två ljusa krokusar vägrar låta sig nedslås av tyranniska väderskiftningar och förbannat slaskblask. Var som dessa två! Ge dig inte. 🌱💗

Näven-i-vädret från Livscoachen

Varför jag älskar Påsken

Lite fotokonst högtiden till ära…

Därför älskar jag Påsken…

  • 🌞 Det är en ljus och glad tid på året. Dagarna blir längre, solen står högt på himlen och hjärtat känns alldeles extra fjäderlätt.
  • 🌴 Längtan. Aldrig är längtan efter sommaren större än nu! Och aldrig känns sommaren närmare än nu! Det går inte att undvika att drömma sig bort till svala kvällsdopp och mjuk sand mot tårna.
  • 🌺 Men först – Våren. För mig är Påsken detsamma som att inviga våren. Det är nu våren kommer på riktigt. (Det är den känslan jag har iaf.)
  • 🌱 Grönska. Blommor kikar upp ur marken och träden knoppas… Allt börjar röra på sig och håller på att vakna. Underbart!!
  • 🌅 Utomhusaktiviteter. Påsken är en högtid som jag förknippar med utomhusaktiviteter, långa promenader i skogen, trädgårds-/odlingsplanering och fika i soliga uterum.
  • 🌈 Färger. Påsken för mig är klara, ljusa, pastelliga, krispiga färger och solstrålar på köksluckorna. Jag håller mig normalt till ganska jordnära färger både när jag klär mig och hemmet, men inte denna tid. Då plockar jag in gult, lila, rosa och ljusblått. Det får vara lite barnsligt och livligt här hemma ett par veckor – med målade ägg, lustiga figurer och annat hemgjort påskpynt.
  • 💗 Familje-högtid. Det är en familjevänlig högtid som jag gärna spenderar med nära och kära.
  • 🥗 God mat och godis. Jag älskar mat, både att laga och äta! Påsken är (liksom de flesta högtider) starkt kopplad till dukade långbord och berusande aromer i köket. Dessutom är det i princip den enda tid på året då jag äter lösgodis.
  • 💃 Sång och dans. Jag sjunger mer än någonsin nu! Förr var jag frenetiskt aktiv i många olika körer denna tid, men nu håller jag mig till att tralla hemma. Jag har andra planer för min tid nu. Hade jag varit en fena på att dansa så hade detta givetvis också varit dansens tid!
  • 🐣 Lek och pyssel. Detta är en tid som lockar till lek och fantasi! Under påsken gör jag skojigt pyssel med barnen, gömmer påskägg och leker hare. Det gör både dem och mig glada! 😄

Hur ser er känsla för Påsken ut? Glädjespridande eller bara jobbig?

Jag är van att fira påsken med massor av människor, familj och vänner. Men i år blev det en ovanlig påsk. Vi firade den ensamma, här ute i skogen. Barnen är fortfarande snuviga och vi ville förstås inte riskera att smitta någon. Men vi hade det så mysigt och lugnt (så lugnt som en vardag med 1- och 3-åringar kan bli) att det inte gjorde något.

Det var lite skönt att slippa ägna en hel dag åt att packa för att sedan locka med barnen in i bilen på 3-4 timmars enkel körtid till släktingarna. För att sedan upptäcka att vällingflaskorna är glömda och något av barnen har gjort nummer två i baksätet samt var dålig i magen. Hm… Skräckhistorierna är många. 😉 (Både mina och Daniels föräldrar och övriga anhöriga bor långt bort ifrån oss.)

Så nej, det gick ingen nöd på oss ute i vår stuga. Vi njöt av att vara för oss själva, pyssla, kolla film, leka kurragömma i trädgården, spela spel och gotta oss. Bra behöver inte vara så avancerat. 🙂

Det blev bara ett dukat bord för mig, Daniel och småttingarna i år. Potatisgratäng, lamm, coleslaw, sallad och min svärfaders hembryggda flädervin. Mmm… Duger utmärkt åt mig! 😍

Påskfeber – Jag går loss på en kruka fjäderkvistar

När man har två små som snurrar runt ens ben hela dagarna och samtidigt vill hinna fota så får man ta de tillfällen man får. Jag fick ETT (under påsken). Och det var när jag skulle slänga ihop en kruka björkris. Så jag fick nöja mig med det! (Däremot lade jag lite extra tid på att filma och lägga upp på insta story – en ny färdighet jag försöker lära mig att behärska! 😀 ) De kunde liksom inte bli både och, det hann jag inte.

Milt attackerad av björkris.

Barnen fick hjälpa mig att pynta det. Björkris i alla dess vinklar och vrår. Håll tillgodo!

Jag tycker att det är så stimulerande att leka med färger och känsla, både vid styling till en fotografering och efter i bildbehandlingen. Det är en behaglig och spännande syssla att pröva fram och tillbaka vad som fungerar och inte, vilken underton som ska finnas och alla färgernas olika mer eller mindre märkbara övertoner – hur de ska kombineras med varandra! Jag kan sitta i timmar med att klura över sånt.

Gosiga barnhänder i påskriset.

Barnen hade fyllt riset med gröna ägg också, men det gick inte att ha med på fotot. Det krockade för mycket med min övriga bloggstil kände jag… Men jag lovar – jag hängde tillbaka dem när jag hade knäppt av bilderna! Självklart ska barnen få ha ett helt fyrverkeri av färger i påskpyntet om de så önskar! Detta är för mig en barnens högtid.

Ja, jag är ju lite sent ute nu då, men jag vill ändå önska er alla en FENOMENAL OCH MUNTER efter-påsktid!! Njut av att våren är på väg! Ni är fantastiska! 🌟🌈🌟

Att leva och växa i ett Vakuum

Hej vänner! ❤️ Hur går det för er? Hur mår ni och hur tacklar ni den rådande osäkerheten? Här är det som om tiden står stilla, håller andan. Jag bara går och väntar på att allt ska bli vanligt igen, men blir det det? Blir det någonsin det? Jag försöker hålla en distans till det som händer i världen genom att fokusera på kreativiteten och småttingarna. Både barnen och Daniel har visserligen feber och hostar, så det verkar som om det kommer att bli en ensam och modfälld påsk i år. 🌻 Men naturen är ju mitt i sin förlossning – knoppar föds, brister och slår ut i all sin magiska prakt – så det vore väl ändå skam att inte vara tacksam över nuet?

De senaste veckorna och dagarna har jag deltagit i en hel del minikurser och webinar online (det finns ju ett svindlande utbud på nätet just nu – av uppenbar anledning!), både i utbildningssyfte inom fotografering och företagande men också coachande föreläsningar som handlar om just det jag håller på med att göra – att skapa viktiga förändringar i sitt liv för att kunna må bättre. Jag känner mig helt översållad med nya perspektiv och det är så fasligt intressant alltihop att jag bara sitter med ett leende över hela ansiktet från början till slut. Jag är den första på plats och den sista att lämna på varje föreläsning/webinar. Vissa nätter har jag lite svårt att sova för att jag grubblar så mycket… på meningen med livet… meningen med att vara just den man är. Och att komma fram till vem man är. Det är visst lättare sagt än gjort…

Att smussla med författardrömmar

Tanken slog mig häromdagen, så självklar som från klar himmel. Jag ska skriva en bok! Inte nu, NU, men om ett par år. Det är en blygsam barndomsdröm sedan länge… att någon gång skriva en bok. När jag var 15, 16, 17 år så var det min största hobby och det jag spenderade all tid på om kvällarna. Jag skrev och skrev och skrev. Jag skrev noveller och jag skrev låtar, som jag sedan gömde lång inne i själen och hårddisken.

Just då hade jag inget syfte med det och livserfarenhet var inte direkt någon tillgång. Idag har jag hittat mitt syfte. Idag vet jag vad jag vill skriva om! Jag ska skriva om att våga, om att växa, om att vända motgångar till resurser, uppnå självtillit, förverkliga drömmar och hitta just de element i livet som gör en lycklig. För vad är livet om det inte ger mening och glädje? Vad kämpar vi för då? Vad får oss att gå upp om morgonen och ta oss igenom varje dag? Jag kan inte få nog av att prata om detta. 👑 DINA DRÖMMAR ÄR VIKTIGA, FÖR ATT DU ÄR VIKTIG! 👑

“DINA DRÖMMAR ÄR VIKTIGA, FÖR ATT DU ÄR VIKTIG!”

Jag vill så gärna få ut det budskapet, för det var precis vad jag önskade att någon hade sagt till mig för 10 år sedan, när jag satt ensam och olycklig i ett hörn i min lägenhet. Då kämpade jag med ångest och självförakt och visste inte hur jag skulle klara av att ta mig vidare. Jag förstod ingenting om livet, jag upplevde det som nyckfullt och brutalt. Jag var skör och rädd. Idag är jag på en helt annan plats. Jag älskar att leva, jag har utvecklat en enorm törst för livet och är tacksam för varje dag jag får. Jag vill bara uppleva mer, mer… Jag vill lära mig mer, pröva mer och upptäcka mer. Livet är ju så komplext, så spännande och gömmer så många överraskningar…

Vad händer här inne egentligen?

För ett år sedan köpte jag denna domän och började mitt arbete med att skapa min dröm-blogg/hemsida, min digitala ateljé som jag tycker om att kalla den. (Det känns så hemtrevligt att säga så. 😊) Någonstans i april förra året satte vi dock arbetet med bloggen/hemsidan på paus till förmån för trädgård- och renoveringsprojekt och under hösten slet jag hårt på mitt (f.d.) anställning som jag sedan sade upp mig från för att satsa på DETTA. Så då hade vi inte heller tid att utveckla blogg-/hemsidearbetet. Men nu har vi landat i den nya vardagen och Daniel har börjat komma igång så smått igen, så nu kommer snart bloggen/hemsidan att göra en rejäl utvecklingsresa! (Det är ju nämligen han som hjälper mig med allt det tekniska, eftersom mina kunskaper i html och kodning är ytterst beklagliga och han är en hejare på det.)

Som ni kan se har han fått in att bloggen kan översättas till engelska nu, men engelskan är visst alldeles hockuspockusfiliokus eftersom översättningen är automatiserad via google translate, så vi får nog finslipa den funktionen lite så småningom… 😂

Jag har en hel lista på sånt som jag vill fixa för att bloggen ska bli trevligare. Högt uppe på listan står t.ex. emojis – jag tycker att det är så knöligt att läsa långa släpiga texter utan ansiktsuttryck och figurer. Figurer livar liksom upp lite – inbillar jag mig! Och så vill jag ändra headern och byta ut bilderna till höger och massor av annat. Ojojoj… nu inser jag hur mycket vi har att göra.. Nu blev jag lite matt… Dags att bege sig ut i skogen för en lång återhämtande springrunda!! Aldrig mår jag så gott som när jag är här ute! 🌲 Önskar er alla en fortsatt fin kväll!

Förresten… en nyfiken fråga! Någon annan här inne som också vågar erkänna författardrömmar? ✋🙋🙋‍♂️ Berätta, berätta!!

Att hitta styrka i tider av kris

Coronavirus & social avhållsamhet

Vi har egentligen inga problem att få tiden att gå här hemma. Vi är ju vana att leva “utanför samhället”, så det är ju bara att köra på som vanligt… Stå och krama träd, gräva upp envisa kvickrötter, garva åt sina egna skämt, spela pajas, koka grönsakssoppor och mata fåglar.

Jag är djupt tacksam över att vi tillåts få vandra fritt i skogarna här i Sverige. Så ser det inte ut i alla länder!

Såvitt jag vet är ingen av oss coronasjuk. Ingen har feber eller beter sig märkligare åt än vanligt. Men småttingarna nyser och hostar till och från så för mig går dagarna främst åt till att vabba. Det gäller ju att vara på säkra sidan nu. Jag knatar med andra ord runt här dagarna i ändan, med trynet i golvet och plockar och plockar efter deras vilda framfarter. Det blir inte mycket fokus alls på mina egna projekt och det känns förstås trist. Hela den här krisen känns alldeles för sorglig och skrämmande! Jag oroar mig för mina föräldrar och andra närstående som inte är vid samma fysiska vigör som jag; som har krämpor, slitna lungor eller sänkt immunförsvar. Jag vågar inte träffa dem och det gör förstås livet lite glädjefattigare just nu. Men vi håller stadig kontakt via chatt och videosamtal och tackar högre makter för dagens teknik!

Underbara, underbara utsikt på en av mina dagliga springrundor!

En av mina bröder bor i Frankrike och där är det hårdare bud. Där får de inte gå utanför dörren utan en ruskigt bra anledning (slut på mat, dödligt sjuk och i behov av läkarvård etc.). De måste ha med intyg och underskrift på sin angelägenhet, annars blir det skarp uppläxning på ett par tusenlappar. Brorsan bor i en liten trängd och klämd etta någonstans mitt i Paris och är van att leva ett vimsigt och stimmigt socialt liv. Men nu sitter han där, stackarn, dag ut och dag in, med bara sig själv och sin isolering. För att få solljus och frisk luft brukar han klättra upp på taket. Där sitter han ibland och videoskypar med mig och annat löst folk. Stackarn… Jag måste säga det igen – det är för väl att internet finns!! Jisses vilket socialt trauma mänskligheten hade upplevt annars. 🙁


Dagarna i övrigt – video på gång!

Jag försöker annars att komma igång med mina vlogg-projekt och fick förra veckan en genialisk ingivelse att göra en liten video om hur man får tiden att gå när man lever i karantän. (Inte för att jag inbillar mig att den kommer att vara till någon vidare hjälp för andra egentligen, men den underhöll mig för en stund iaf! ;-D )

Frustration, var ordet!

För att riktigt visa vad långsamma dagar kan göra med en människas sinnesfrid knäppte jag även ett par avskräckande foton på mig i hätsk närkamp med vårt hems allra största (och brutalaste) klocka. (Nu lider ju inte jag av uttråkning, men jag föreställer mig att det är ungefär så här en del kan känna det just nu.)

Eftersom jag inte har lärt mig att behärska ett videoredigeringsprogram ännu (samt måste underhålla småttingarna om dagarna) så har jag inte hunnit knåpa ihop videon än, men den bör bli färdig nu i veckan. Återkommer med den!

Hehe…. Muntergöken.

Men jag har ett förargligt i-landsproblem. Jag är på jakt efter en stor och användarvänlig bildskärm som har 4K-upplösning och kan kalibreras så att den kan användas till bildbehandling och videoredigering. Men även i teknikens värld kommer coronaviruset med sitt fula fejs och ställer till med problem! 🙁 Alla datorskärmar (som är aktuella för ändamålet) är nämligen slutsålda, i varenda (online-) butik och antagligen för månader framåt!! (Eventuellt ska en skärm komma in på dustinhome.se imorgon som jag ska försöka norpa innan den vet ordet av, men jag tvivlar på att det kommer att komma någon leverans..) Jag håller iaf tummar och tår för att den ska komma in, för utan skärm blir det bökigt jobba med film. Min laptop är inte stark nog att användas till videoredigering.

Hur som helst. Var rädda om er!!! <3 Ta hand om era nära och kära, håll er långt ifrån covid-19 och fyll tiden med sysslor som tar ner ångestnivån och ger små ljusglimtar i vardagen!

Kategori:
Personligt/Dagbok

Jag försöker vlogga för första gången

Ett ögonblick av soluppgång i våra skogar!

Ja, så fel det kan bli… Jag var så löjligt ivrig häromdagen. Jag flög upp ur sängen på morgonen och kände instinktivt att NU ÄR JAG REDO för att filma min första vlogg. (Det har tagit mitt år att komma hit rent mentalt – eftersom jag är en blyg liten skit.) Så jag tog mitt pick och pack, systemkameran, filmkameran och drönaren, smörgåsar och varm choklad, och kutade gladeligen ut i skogen för att skapa underverk.

Där struttade jag runt i ett par timmar och filmade min älskade skog med stod möda – om och om igen för att verkligen försöka fånga den där obeskrivliga känslan jag får när jag står på en brant sten och känner vinden fläta upp mitt hår. Jag försökte hitta de perfekta vinklarna för att nå djupet i den svarta sjön och återge skogens alla stolta tallar så resliga som de är, så som de aldrig ursäktar sig. (Jag är ju så ny med drönare, så jag behärskar inte alla manövreringar och behöver tid på mig…) Men allt gick åt pipsvängen!

Jag har uppenbarligen inte lärt mig att behärska att fota med fjärrkontroll ännu, för alla bilder på systemkameran (som i kameran såg alldeles förträffliga ut), visade sig sedan vara både suddiga och sakna fokus när fick upp dem på datorn. Och det upptäckte jag ju först när jag kom hem, så i princip är alla bilderna från den dagen oanvändbara. Jag hade tänkt att fota en ny header till bloggen och som ni ser så har jag använt en av bilderna ÄNDÅ – men egentligen höll de inte måttet. Jag har fått kämpa för att återskapa någon slags tydlighet i bilden och tittar man närmare så ser man hur suddig den är.

Jag undersöker hur mycket jag har skitat ner kjolen när jag skuttar runt i snöblasket.

Inte nog med det missödet. Dessutom hade jag lurat med mig käraste Daniel en stund under hans lunchrast för att han skulle hjälpa mig att filma några små klipp med drönaren som jag inte själv kunde göra för att jag skulle vara med i bild och behövde båda händerna. Och i all förvirring råkade han radera huvudklippen från dessa tagningar.

Eftersom jag inte lyckades skapa någon vettig bloggheader den här dagen så måste jag göra om fotningen. Jag sitter och klurar på hur den ska se ut nu… nu när snön är borta. Då fungerar det inte längre med tjocktröja, halsduk och fodrade kängor. Kanske jag ska ha på mig en lång vit klänning och en skojig frisyr? Hm… jag får klura ut någon idé. Nu när första besvikelsen har lagt sig så ser jag fram emot att göra om filmningen/fotningen! Och göra det såååå mycket bättre denna gång! 🙂 Jag är också lite sugen på att hitta ett vattenfall att fota vid. Jag vet inte var det finns häromkring, jag har inte riktigt lärt känna dessa nejder än eftersom vi (enligt min uppfattning) är så nyinflyttade.

Jag var ute i ungefär 6 timmar och filmade innan jag kände att jag hade nog med material. Kjolen var skitig och magen kurrade. Kroppen var sådär härligt trött av allt springande fram och tillbaka, och jag såg fram emot en kväll i soffan med Daniels hand i min och barnen uppkrupna i knät. Även om jag inte fick med mig så mycket hem den dagen så blev det en fin och lärorik dag. Jag lärde mig mer om drönaren och om att fota med fjärrkontroll. Jag lärde mig i synnerhet vad jag INTE ska göra. Och jag fick obeskrivliga återhämtande stunder med solskenet, träden, utsikterna och mina tankar. Jag funderade på livet och om att ta vara på det man har. Jag funderade på hur livet kommer att se ut om 6 mån, om 3 år, 10 år och 30… Vem jag kommer att vara då och vem mina nära och kära kommer att vara då. Det vet man ju aldrig…

Innan jag begav mig hemåt lyckades jag fånga en svindlande solnedgång med drönaren. Den synen glömmer jag aldrig. Den fick allting att “falla på plats” inombords. Hur kan något så enkelt vara så vackert? Naturen bara finns där. Och den är bara perfekt som den är. Tänk om vi människor kunde lära oss av det och känna likadant om oss själva. Att vi är perfekta så som vi är. Att vi duger. Jag försöker ständigt påminna mig om det… Och kanske är det därför jag trivs så mycket ute i skogen. För att jag bara kan få duga där, just som jag är där.

Kram på er!

Stäng meny
Längta Hem