Ett 27 gånger så stort lekrum

April bara springer!! Vad är det som händer!? Valborg och maj på intåg. Underbart! (“Underbart är kort, trallala…”) Jag har bara inte hunnit allt jag skulle hinna. Som vanligt, haha! 🙂

Minikörsbärsträd i sin sköna skrud…

Ohh… Dags för fas två – börja filma/vlogga! Jag måste knåpa ihop en vettig youtubeheader (hur ser en sådan “vettig” ut?? Jag har en idé om en filmrulle… återkommer till det!) och så behöver jag få ordning på mitt kontor också.

Jag har införskaffat mig ett anrikt och ståtligt vintageskrivbord i mörk ek och en magiskt skön stol som rumpan tål att gnuggas mot i många långa svåra timmar.

Nu fattas bara en ny kalibrerad superskärm till datorn som visar i 4K. Det står högst uppe på min “Att ha-lista” just nu. Behövs om jag vill satsa på fotograf och filmproduktion. Och så behöver jag nya monsterhögtalare så att jag kan börja spela in musik igen. (Mina förra har kojsat, så att säga. Vägrar ta in vissa frekvenser och spelar allt i kanon. Typiskt. Kanon kan väl vara läckert, men bara när man vill ha det.) Allra mest behöver jag mer pengar. Helst sisådär dubbla löner ett par månader framöver.

Varför är det så dyrt att vara konstnär/kreatör/whatever!!? 😉 Varför ska all teknik kosta så förgrymmat mycket? Varför ska det vara så kostsamt att starta företag, ny karriär? Jag bryr mig inte om pengar. Pengar gör ingen lycklig. Men jag bryr mig om att kunna skapa alster som håller hög kvalité och för det krävs utrustning av hög kvalité. Moment 22…

Bergkörsbär som vi planterade i höstas.

Mitt blivande kontor är snart färdigt, men har ett läskigt fönster som behöver bytas ut. Och igår upplyste Daniel mig om att vi inte kan byta fönstret förrän vi får tag på en hjälpsam muskelknutte. Någon som lyfter sisådär 287 kg i bänkpress och som kan tänka sig att slänga det enorma fönstret över axeln, klättra uppför trapporna och trycka in det på sin plats i väggen. Och en sådan muskelknutte får vi nog leta efter. Eller nöja oss med en vanlig dödlig, men tämligen stark människa, som kan tänka sig att lyfta dit fönstret tillsammans med Daniel.

Så kontoret får kanske vänta ytterligare några veckor. Eller också gör vi iordning kontoret trots att fönstret inte är på plats.

Hittills har jag suttit i sängen eller vid matbordet och bloggat. Med barnen krälandes kring benen. Ingenstans att stänga om mig (ni vet – vi håller ju på att renovera exakt varenda liten vrå i stugan). Lite sådär halveffektivt att jobba så, får en väl erkänna. När man sitter där i godan ro och skriver romaner om dagens “vara och icke vara” kan ju plötsligt en sölig bananglass hamna i knät på en. Rinna utmed benet. Och orsaka akut blogginspirationsdöd.

Celina inspekterar gräsmattan. (Tyvärr, den fick underkänt. Mossig och trälig och dan. Vi måste fräscha till den!)

Men de senaste dagarna har hela trädgården börjat blomstra! Och det finaste med våren är att barnen plötsligt får ett 27 gånger så stort lekrum att härja runt i. Nåja, härja i trädgården och naturen kan de ju göra om vintern också, men våren gör det hela lite enklare och mer tillgängligt. Och det är inte så knepigt som man kan tro att få sina ungar sysselsatta utomhus. Det räcker med att slå ner ett metallrör av okänt slag i gräsmattan så är dagen räddad.

Eliah och granntösen tävlar i “ryska julaftonen”?

Men nu – trädgårdsjobb för hela slanten denna vecka!! Nu måste alla plantor ut.

Daniel och Eliah planterar några olyckliga salladsblad.
Daniel bereder plats för en rejäl köksträdgård!

Här på bilden ser ni platsen där vi ska bygga vår portager. Jag har krönt ingången med två ståtliga minikörsbärsträd (det ena syntes på första bilden!). Portagen kommer att vara runt 100 kvm stor och vi kommer att bygga alla såbäddar upphöjda och lämna en bred gång i mitten för skottkärra och vilobänk. (Jag har ältat det här potager-projektet mer i detta inlägg, om någon tyckte infon var knapphändig.)

Daniel håller också på att bygga ett växthus (ja, det är tåga i den mannen!). Eller rättare sagt bygga en grund till vårt nyköpta växthus. Grunden kommer att byggas i timmer! Jag tror och hoppas på att det kan bli väldigt fint och charmigt, där intill hästhagen.

Tillbaka till verkligheten. Valborg!! 😀 Vad händer hos er under valborg?

Här ska vi bjuda över trevligt folk, grilla både det ena och det andra över en torftig lövhög som vi har krattat ihop bakom ladugården och skråla “Vintern rasar ut” tills vi storknar… 😉 (Vi har alltid föredragit att ordna egna majbrasor istället för att delta i bygdernas stora tillställningar, som iofs kan vara väldigt skojiga de också. Det är så mycket folk där att man varken ser in eller ut (ur elden?) brukar vi tycka. För mycket stök.)

Kram och hoppas att ni får en fin valborg!

En djungel i vardagsrummet

Mars i vår trädgård. Snödroppar som bländar och briljerar, som pärlor mot den nariga, frostrivna marken. Så himmelskt vackert.

Mars är magnifik på så många vis. Framför allt för oss trädgård- och naturnördar. Den är början på framtiden, den ljusa framtiden, de längre dagarna, det hårda arbetet utomhus, i regn och gassande sol, kopiösa mängder frisk luft, strålande fågelsång och vita knoppar som lyser här och var. Som tids nog blir till en fullblomstrande sommarträdgård. Vi sitter här och gnager våra knogar av iver. Kan nästan inte stå ut. Längtar, trängtar, drömmer, inspireras och planerar allt liv som ska spricka och födas.

Men sjuk. Så sjuk månad. Februari och mars sägs leverera flest sjukanmälningar på hela året. Hur kan något så friskt som mars månad göra folk så sjuka?

Som ett litet smycke i trädgården! Jag är förtrollad av dessa skönheter.
Nivalis – snödroppens latinska namn som betyder “växa i snö”.

Eliah har legat här hemma i 40 graders feber och Celina i 38,5 grader. Diarréer, tårar, snörvlanden, utmattning, massor av juice med alvedon och kramar och pussar av mamma. Det har varit mitt enda jobb de senaste 3 dagarna. Pyssla om och passa upp på småttingarna. Jag har längtat ut och planerat en del i trädgården också. Runt 150 frösorter har inhandlats. (Craaaaazy!!) Vi kommer att satsa på massor av tomater, paprika, sallad och morötter i år. Sånt som vi älskar att äta mängder av.

Och så smygplanerar jag att inhandla några exceptionellt exotiska plantor nu i helgen! Åh.. jag kan knappt bärga mig. Kanariebananplanta, kinesisk väderkvarnspalm och.. hm.. varför inte ett saftigt Limone Rosso apelsinträd, med vackra röda citroner? Underbart att skapa nya recept med.

Här kan ni förresten läsa ett kanonspännande reportage om odlingsfanatikern Bengt Sandström som odlar bananer i sitt vardagsrum. (Något som i regel är omöjligt att uppnå och kan ta upp mot 25 år. Oftast kommer ingen frukt.) Jag blir sååååå inspirerad av såna här mirakelhistorier! =D Hur magiskt är det inte att plocka bananer framför tv:n?

Lemone Rosso – rött citronträd. Kan odlas i orangeri (eller inomhus om man följer särskilda regler för temperatur och hantering) i Sverige.

Jag kunde faktiskt inte motstå utan beställde häromdagen Carolina Reaper (världens hetaste chili!) som jag skrev om tidigare i ett skräckblandat förtjust tillstånd. Nyfikenheten segrade över förståndet. Och nu har jag och Daniel, efter en stunds huvudklieri och gnuggade hakor, konstaterat att vi på sikt kommer att behöva bygga oss ett orangeri. Om vi ska få plats med alla spännande växter. Here comes the djungle!!

Har ni börjat så något ännu? Köpt in några frön? Vad är ni sugna på att odla i år? Kram på er!

Viltfritt – få bort de förbarskade inkräktarna!

Idag strålade solen så att vi höll på att krevera av trädgårdsabstinens och vårlängtan när vi hängde ut genom fönsterna. Det var så att det riktigt pirrade i de gröna fingrarna! (I Daniels gröna fingrar iaf. Jag vet inte om jag har några.)

(Jag är fortfarande ny på det här området, det här med odling och trädgårdsarbete. Jag är inte uppväxt i någon trädgårdsfamilj och kan inte minnas att jag har lyckats odla en enda potatis under min barndom. Några frön av oklar art försökte jag odla en gång, minns jag, men jag tror att de förmultnade redan i näven på mig. Så okunnig var jag. Daniel däremot är i princip född i ett trädgårdsland. Hur som helst, tillbaka till ämnet…!)

Så vi gick glada i hågen ut för att undersöka statusen på alla trädgårdens plantor och träd. Njuta av att se våren vara på gång. Men vad mötte våra arma blödande ögon?? :O En hårresande syn.

Ett av vårt allra prydligaste bollträd har fullständigt dissekerats. Gråt och tandagnisslan!

Taniga, livlösa, söndertuggade och avslitna grenar på vartenda litet träd. Total kollektiv slakt. (Nåja. Kanske inte exakt på varje träd, men åtminstone alla våra favoriter. Givetvis favoriterna. Alla de fagraste, skönaste. Rosenträden, magnolian, svartplommonet…)

RÅDJUREN!! De förbenta spefulla, bedrägliga djuren! Som drar oss i näsan år efter år. Ja, jag erkänner att de är dundersöta och ståtliga och givetvis drömmer jag också ibland om att krama och pussa dem. MEN det är fullständigt irrelevant i detta fall, för de äter upp vår trädgård!! Och det är oförlåtligt på så många plan. Så mycket arbete som vi har lagt ner…

Ett före detta rosenträd som nu står här naken och skälver.

“Men, era dårar! Varför skyddar ni inte plantorna?” Undrar ni kanske. Så klart hade vi har skyddat plantorna! Uppenbarligen inte tillräckligt, men vi hade gjort ett tappert försök. Alla träd som var nog stora för att ha gnagskydd hade det upp till hakorna. De mer utsatta träden hade nät över sig (dock glömde vi detta på magnolian och rosenträdet ovan!). Alla stammar är intakta, men att rådjuren skulle käka upp alla grentoppar trodde vi inte. Dessutom hade vi investerat i någon slags lampa som skulle lysa när djuren närmade sig.

Fungerade uppenbarligen inget vidare. För här står vi ändå och sliter våra hår. Det verkar som om rådjuren har vant sig vid lampan, så det blir tumme ner och soptunnan för den prylen.

Så nu är den årliga fighten mot viltdjuren antagen och lyft till en ny nivå. Nu blir det minsann inbrottssäkra nät, taggiga grenar, fågelskrämmor utan dess like, illaluktande blommor, hängande CD-skivor, discolampor, ultraljud, hundpiss, blodmjöl med ammoniak och vartenda motståndskraftigt gnagarvapen som finns på marknaden. Langa fram hela ruskiga karnevalen bara!! Nu ska vi slåss. För blommornas överlevnad. Upp med klövarna, kamrater och banditer!!

Vävduk och nät. Beklädnaden är väl inte den praktfullaste! Visst hade vi föredragit att buskarna var klädda i ljuvliga små klorofyllsprängda knoppar istället, men den glädjen snuvade rådjuren oss på.

Hela eftermiddagen har vi gått runt och packat in varenda kvist i nät och tunna filtar. Gråtit några skvättar. Filtarna får duga tills vi har fått tag på förstärkande vapen…

Ni som har trädgård, blir era plantor också angripna av rådjur och gnagare? Tvingas ni också föra aktivt krig mot vilda djur? Isf HUR? Vad är era bästa knep?

Pool eller baddamm?

 
Beautiful!!
 
Idag står på mitt schema att bestämma vilka träd och buskar som vi ska köpa och plantera nu innan höstens slutliga avbrott. Om vi ska lyckas ha en färdiganlaggd trädgård om sisådär 5-7 år så gäller det att hålla igång och få ner de sista träden och buskarna i jorden nu omedelbums, så att de hinner växa till sig!
 
Men idag har jag suttit och surfat runt lite på andra trädgårdsbloggar för att hitta tips och idéer, och snubblade över DETTA inlägg som handlar om att anlägga en baddamm i sin trädgård.
 
Så vad är en baddamm? Man kan väl säga att det är en trädgårdspool som har man har tagit ett steg vidare i utvecklingen. Eller tillbaka, beroende på hur man ser det. Eller så kan man förklara det som en “naturlig” damm med växter och eventuella vattendjur som har gjorts badvänlig.
 
Schwimmteich!
 
 
 
 
Jag älskar trädgårdsdammar som ser naturliga ut och jag älskar att steka vid en poolkant och ta ett rogivande dopp då och då när hettan blir för outhärdlig. Vad kan vara mer genialiskt än att kombinera dessa två möjligheter? Det har ju sina för och nackdelar förstås. En baddamm kräver betydligt mer rengöringselement. Men blir också ett unikt och behagligt blickfång i trädgården.
Jag vädrade förlaget för D imorse… Och jag menar, han visade mig ju inte dörren. Han bara vecklade samman pannan i 67 djupt bekymrade veck och kliade sig fundersamt i skallen. Det får man väl se som oerhöööört hoppfullt! ?
 
Une piscine écologique dans un paysage époustoufflant
(Bildkällor: pinterest)
 
Kram Cristall 
För mer läsning om vilka renoveringsprojekt som ska ske på gården läs DETTA inlägg.

 
Stäng meny
Längta Hem