Vindögd och överkörd

Vilken värdelös vecka! (Förlåt för eventuell negativism!) Hela familjen har legat utslagna. Högröda. Vindögda. Slemmiga och febriga. Hostar som om vi har krälat i skorstenar, hela högen. Snörvlar, harklar, brölar, stammar och bräker. Man kan väl säga att vi har låtit som en hel bondgård.

Jag känner mig lite besviken. Hade tänkt fokusera på nya inspirerande blogginlägg denna vecka. Nu när designen i det stora hela börjar vara på plats. Istället har jag fått agera både läkare och sjuksyster. Eliah har fått stanna hemma från förskolan och Celina har gråtit sig igenom nätterna. Halsont. Snor som måste sugas ut med en djävulsk liten vit sak från apoteket. Tortyr. Mamma förtjänar att hållas sömnlös.

Till och med maken min – den drama queen som han förvandlas till varje gång någon minimal kroppsdel råkar insjukna – har behövt bli uppassad. Mat serverad. Blöta, frysta handdukar på pannan. En vänlig hand. Några ömkliga ord. Så tystnar hans klagan. Nåja. Jag får väl erkänna att han under stunder har fått passa på mig också. Vispa ihop varm choklad att skålla bort halsblåsorna med. Jonglera småttingarnas alla behov och önskningar när min ork har sjungit färdigt sista versen. När jag med krattan i högsta hugg (bildligt talat) har fallit raklång. Kaputt.

Det blev inte som jag hade tänkt mig och jag har väl hunnit ungefär ingenting av det jag hade planlagt. Men så blir det ibland. Livet är oberäkneligt och gäckande.

Vi får kryssa alla våra krokiga fingrar för en bättre dag imorgon! Sov dunderskönt och gott nu alla mina kära läsare! <3

Zilia

Inte av denna värld

Förkylningen har slagit till. Hårt och skoningslöst. Jag är inte den som går och blir sjuk till höger och vänster, men sedan jag fick ett barn i förskoleåldern har de fysiska krämporna och eländigheterna tagit sig friheten att besöka mitt hem allt oftare. Och kanske kan den stundande förkylningen vara den brutalaste jag någonsin har fått erfara.

Jag har legat här i min bädd största delen av dagen, svamlat, svurit, beklagat mig och halsat varma drycker. Det gör ont att prata, svälja, andas, existera. Jag kan tycka att jag högeligen förtjänar någon dags ledighet. Men vilken mor får någonsin lediga dagar? Vilken mor har tid att ligga febrig och utslagen, fylld till bredden av självömkan och armod?

Imorgon är dags att börja återfå sans och ordningen på bloggupplägget. Nu är det färdiglekt! Nu får bloggdesignen vila lite. Jag måste fokusera på att hitta ett veckosystem för inläggen som jag kan försöka hålla mig till och inte bara slänga ur mig något halvtuggat på språng som jag har gjort denna vecka. Jag får fundera ut något.

Som ni kan se har lite justering gjort sedan sist. Lite tester fram och tillbaka med hur rubriker och titlar ska presenteras. Jag är inte nöjd ännu. Det känns inte 100. Jag är inte heller nöjd med typsnittet på bloggen. Men just nu så är mitt stora problem att de typsnitt som jag hittar och gillar sällan är officiellt vedertagna för t.ex. mac-användare. Och Daniel har inte än lyckats knäcka koden på hur vi ska ta oss förbi det hindret så att alla kan se dem rätt.

Så är är det ju. Att jag hejdlöst älskar historia, konst, fantasi och sagor. Vilket är lite typiskt för mig. Jag är ofta i en annan värld, ett annat universum, och valsar runt som ett betaget fån. Hittar okända fenomen och föremål som fascinerar mig så till den grad att jag måste plocka med dem hem till min verklighet. Mentala guldkorn. Känslomässiga symfonier. Och på något vis tänker jag att jag måste vara så uppriktig min passion att jag låter den få del i bloggen. Alltså; jag vill plocka in mer av avlägsna och förgångna influenser. (Varför jag nu har upprättat en kategori under namnet “Historia & Sagor”) Så även i mitt typsnitt. Mitt mål är därför att hitta en stil som inte är av denna tid. Fast som har en twist av denna tid. Om man kan förklara det så.

Var jag ska hitta detta är inte ännu uppdagat. Men tids nog så ska bloggen få sitt rätta utseende! Därpå förtröstar jag.

Godnattens, folk, fä och väsen! <3

Pepplista – Våga börja vlogga (och bli en youtube star?)

Visst verkar det helt löjligt kul och enkelt att vlogga? Skita i omständigheter som stor bokstav, punkt och rätt stavning. Istället lägga sin tid på att mixtra med musik och balla emojis, sånt som är skojigt på riktigt!
 
Jag har tänkt det så många gånger. Försökt i omgångar att få till en första vlogg, men det har aldrig känts rätt. Jag inser alltid efteråt att det jag pratar om egentligen inte är så intressant, att jag ser smått kriminell ut och låter som en pubertal tonårspojke. Men egentligen handlar det väl om att jag inte är mentalt redo. Jag vågar inte riktigt kasta mig ut, med risk för att bli granskad, kölhalad och sågad vid fotknölarna. Det sägs ju att det är vanligt att bli hatad med häpnadsväckande grymhet på nätet.
 
Men nu har jag bestämt mig för att trotsa den farhågan och peppa mig själv till att skrida till verket. Youtube here I come! 😉
 
Detta är en peppningslista från mig själv, till mig själv (och andra)!
 
https://i2.wp.com/www.blog.bake.co.ke/wp-content/uploads/2017/07/youtube-star.jpg
 
Pepplista – Så vågar du bli en “youtuber”
 
1. Vill du börja vlogga? Känner du att du har något att säga eller visa? Då tycker jag att du omedelbums ska börja vlogga! Vad håller dig tillbaka? Väntan på bättre tider? Det kommer aldrig komma. Tiden är nu. Och du är du och ingen annan kan vara bättre på att vara du än du själv. TUTA OCH KÖÖÖÖÖR!!!
 
2. Är du rädd för att göra bort dig? Jag förstår dig. Och det kommer du med all sannorlikhet att göra, ibland. Du kommer stå där med brallorna nere (bildligt talat, får vi hoppas), hånad och piskad för något klumpigt uttalanden eller förargelseväckande utseende, och skämmas som ett fån. Men det är okej. Youtube är ett dårhus – känn dig som hemma!
 
3. Har du svårt för att slappna av framför kameran? Gör några avslappningar innan inspelningen. Kör lite moonwalk, sjung gregorianska sånger för dig själv och låtsas att ditt huvud är en tung klocka i ett rangligt klocktorn. Gunga huvudet från sida till sida tills du hamnar i trans. Sedan slå dig själv i pannan med en blöt iskall trasa och rusa iväg två varv runt huset medan du skrålar “Die another day”, så att du vaknar till liv och får tillbaka energin. Du kan också sitta med fötterna i varmt vatten medan du vloggar. Det hjälper musklerna att slappna av.
 
4. Får nervositeten dig att stirra planlöst framåt som om du vore allvarligt sjuk? Då gäller det att hitta på något annat att tänka på som får dig att glömma nervositeten. Fokusera exempelvis på andningen och variera ditt andningstempo och röstläge. Föreställ dig att du har en penna i röven och rita en åtta med den. Eller be någon anhörig att distrahera dig genom att smyga runt bakom kameran och likna olika utvecklingsstadier av ett vårtsvinsfoster. Visst kommer du att uppträda lite märkligt på videon, men det kommer ändå vara mindre påtagligt än om du stirrar ihjäl dina tittare. Förhoppningsvis. En enklare variant kan vara att bära solglasögon eller ha bindel för ögonen.
 
Bildresultat för Shock
 
5. Låter du som en jagad tjäder när du pratar? Sväljer du meningar, snubblar över ord, väser, jamar, kraxar och får tuppar i halsen? Se till att värma upp rösten ordentligt innan inspelning. Börja med att lägga dig på golvet och gör stötande ljud i falsett. Då får du igång magstödet. Håll sedan för näsan och surrar som en humla, uppåt och neråt så högt och lågt du kan. Massera käkarna och dra i din tunga tills den blir lös och ledig, förlåt, elastisk. Du kan göra allt samtidigt eller en sak i taget. Om inget av detta fungerar och din röst fortfarande låter fånig, sug i dig en heliumballong och gör det till en grej.
 
6. Är du osäker på hur du ska se ut och klä dig? Har du testat alltifrån pretentiösa kjolkostymer och flashiga palettfodral till morbror Urbans galna rockabilly-dräkt – och känner dig fortfarande inte bekväm? Klä dig inte alls. Satsa på en naken-show (med lite svart tejp över väl valda delar). Du kommer inte bara slippa valet och kvalet utan även få kopiösa mängder av tittare på rekordkort tid. Den saken är då säker! (Vill du känna att du har något litet skymmande på kroppen kan du ju alltid klistra fast en stor, färgglad fjäder mellan skinkorna.)
 
“Du kommer inte bara slippa valet och kvalet utan även få kopiösa mängder av tittare på rekordkort tid!”
 
7. Rädd för att bli kritiserad? Inse att du kommer att bli det. Det är bara att bunkra upp med choklad och glass i frysen, redo att tas fram och tröstätas de kvällar du blir socialt överkörd. Alternativt stoppa huvudet i sanden och kommunicera aldrig med dina tittare. Läs aldrig vad de skriver och lyssna aldrig på vad de har att säga.
 
8. Vet du inte riktigt hur du ska profilera dig och vad kanalen ska handla om? Asch, låt det komma med tiden. Det sägs att man ska ha en tydlig plan om vem man är, vad man vill presentera och vilken målgrupp man vill rikta sig mot innan man börjar vlogga/blogga. Men i ärlighetens namn – hur många har verkligen det? Jag tycker gott att du kan luta dig tillbaka och låta det få ta den tid det behöver för att du ska komma fram till det. Svaret har du tids nog.

9. Har du absolut noll idéer på var du ska börja – vad första vloggen ska handla om? Här kommer några geniala förslag; “10 saker om mig som kommer att göra dig rosenrasande”, “Så här skapar du hemliga gömmor i hemmet”, “Bästa receptet för insektsätare” eller “Jag vispar grädde med farfars slagborr”. Om inte annat verkar det ju alltid gå hem att bara låta ens tittare få följa med i vardagen, bara sådär rakt uppochner!
 
Kör nu så att det ryker!! Lycka till!
 

(Om DU tycker om detta inlägg eller min blogg så får du gärna gilla, följa på fb/bloglovin och länka vidare. ?)

Petra Malm, ge mig dina stenhårda muskler och skinn på näsan!

Jag inspireras så rysligt mycket av starka kvinnor. Kvinnor som kan. Kvinnor som vet. Kvinnor som klarar av saker och ting. Kanske för att jag själv är en mespropp och alltid har drömt om att vara tvärt om. ? Alltid har längtat efter de där stenhårda musklerna och skinnet på näsan. Bada isvak och slänga mig upp för närmsta bergstopp med en matglad karl på ryggen, som om det vore ingenting. Fäktas med rovdjur, jaga banditer, lyfta skrot och jobba i gruva 459 km ner i marken. Överleva ett och annat krig och plöja mark med mig själv som dragko.

Nej, förresten. Det har jag ju gjort. (Bildbevis från min vanvettiga ungdom!)

 
 (Nåja, plöja var väl att ta i. Snarare platta?!?)
 
Och så dundrar den här makalösa kvinnan upp på min skärm helt plötsligt och spöar skiten ur mig med sitt CV – som minsann är långt mycket mer än att agera kossa ute på ett efterblivet jordgubbsplantage. Petra Malm, elitsoldat och proffstränare. Första kvinnan någonsin att klara uttagningstesten till operatör inom specialförbanden (enligt säkra källor). Vilda varulvar! Nej, henne sätter man sig minsann inte på och leker hamburgare. Nu har hon startat eget, börjat frilansa och blogga (?). Det känns ju oerhört lägligt med tanke på mina förtvinade muskler.
 
Bildresultat för muskler
 
Nu är det allvar och bråttom! Jag har upptäckt flera nya (förtvinade) muskler på olika delar av min stackars lekamen! Förbrukade och urleda på livet. Jag sitter här i min dunkla gömma och håller tummar och tår. Jag hoppas så innerligt att hon ska börja vlogga och dela med sig av lite tunga träningstips. Visst vill vi se lite sånt? Lite rå och skär överlevnadssplåga i våra ombonade, påpylsade, oförskämda liv.
 
Ja, det kunde mina klena muskler verkligen behöva….!! Efter två barnafödslar och alldeles för mycket stillasittande, såsigt bebismys behöver jag räddas. (S E R I Ö S T. Petra Malm, kom och rädda mig med dina allra mest mirakulösa tips!)
 
Hej och hå. Nu ska jag ut och jaga snöflingor! ? Kanske hinner jag med en och annan stenhård armhävning på någon förbipasserande stubbe också. Jag återkommer med resultat!
 
Zilia Ving
 

 

(Om DU tycker om detta inlägg eller min blogg så får du gärna gilla, följa på fb/bloglovin och länka vidare. ?)

Att liva upp vardagen

Jag är fortfarande bortrest. Daniel har dock begett sig hemåt igen, eftersom hans vardagslunk med heltidsarbete och renovering måste fortgå även denna vecka. Så jag är ensam med barnen och har minimalt (om ingen!) tid om dagen till bloggen. Det känns tråkigt. På sin höjd kan jag blogga om eftermiddagen då Eliah tar sig en tupplur i en timma eller två, d.v.s. om jag har turen att få Celina att somna samtidigt! Så det får bli lite kortare blogginlägg denna vecka. Nästa återgår allt till det normala igen! 😀
 
Nu ska jag försöka bada “di små” och hjälpa mina föräldrar med städ och matlagning. Kanske hinna med en långpromenad innan vi får besök. Även lilla hunden Lucia måste badas. De ska ju alla vara fina inför helgen då det blir fest!
 
Men igår snubblade jag över ett filmklipp som absolut är en genuin stämningshöjare!! Varsågod att skratta brallorna av er en liten stund. Hutlöst skojigt!! ?
 
 
 
Kram!
 
(Om DU tycker om detta inlägg eller min blogg så får du gärna gilla, följa på fb/bloglovin och länka vidare. ?)  

Bonde söker fru år 2018 – finare än någonsin!

Alltså jag måste säga att “Bonde söker fru” i år är ju bättre än någonsin!! De har klippt programmet så snyggt och det är så otroligt myket pirr och stämningshöjande personer som är med i programmet. Jag har aldrig skrattat så mycket (till detta programmt) som till avsnitt 2 som just kom ut.
 
(Detta klipp är gammalt och EJ från årets säsong.)
 
Bönderna levererar STORT! Jag blir helt glad i hela hjärtat och magen! ??❤ (Och jag kan se att jag inte är ensam om den uppfattningen: Nyheter24)
 
Känner ni att ni behöver se något stämningshöjande? Ta er en titt!
 
Kram på er! ❤
 
(Om DU tycker om detta inlägg eller min blogg så får du gärna gilla, följa på fb/bloglovin och länka vidare. ?)  

Slut på innehåll

Det finns inga fler sidor att hämta