Mars är magnifik på så många vis. Framför allt för oss trädgård- och naturnördar. Den är början på framtiden, den ljusa framtiden, de längre dagarna, det hårda arbetet utomhus, i regn och gassande sol, kopiösa mängder frisk luft, strålande fågelsång och vita knoppar som lyser här och var. Som tids nog blir till en fullblomstrande sommarträdgård. Vi sitter här och gnager våra knogar av iver. Kan nästan inte stå ut. Längtar, trängtar, drömmer, inspireras och planerar allt liv som ska spricka och födas.
Men sjuk. Så sjuk månad. Februari och mars sägs leverera flest sjukanmälningar på hela året. Hur kan något så friskt som mars månad göra folk så sjuka?
Nivalis – snödroppens latinska namn som betyder “växa i snö”.
Eliah har legat här hemma i 40 graders feber och Celina i 38,5 grader. Diarréer, tårar, snörvlanden, utmattning, massor av juice med alvedon och kramar och pussar av mamma. Det har varit mitt enda jobb de senaste 3 dagarna. Pyssla om och passa upp på småttingarna. Jag har längtat ut och planerat en del i trädgården också. Runt 150 frösorter har inhandlats. (Craaaaazy!!) Vi kommer att satsa på massor av tomater, paprika, sallad och morötter i år. Sånt som vi älskar att äta mängder av.
Och så smygplanerar jag att inhandla några exceptionellt exotiska plantor nu i helgen! Åh.. jag kan knappt bärga mig. Kanariebananplanta, kinesisk väderkvarnspalm och.. hm.. varför inte ett saftigt Limone Rosso apelsinträd, med vackra röda citroner? Underbart att skapa nya recept med.
Här kan ni förresten läsa ett kanonspännande reportage om odlingsfanatikern Bengt Sandström som odlar bananer i sitt vardagsrum. (Något som i regel är omöjligt att uppnå och kan ta upp mot 25 år. Oftast kommer ingen frukt.) Jag blir sååååå inspirerad av såna här mirakelhistorier! =D Hur magiskt är det inte att plocka bananer framför tv:n?
Jag kunde faktiskt inte motstå utan beställde häromdagen Carolina Reaper (världens hetaste chili!) som jag skrev om tidigare i ett skräckblandat förtjust tillstånd. Nyfikenheten segrade över förståndet. Och nu har jag och Daniel, efter en stunds huvudklieri och gnuggade hakor, konstaterat att vi på sikt kommer att behöva bygga oss ett orangeri. Om vi ska få plats med alla spännande växter. Here comes the djungle!!
Har ni börjat så något ännu? Köpt in några frön? Vad är ni sugna på att odla i år? Kram på er!
Åå ett orangeri!!! Underbart!! Så du beställde alltså Carolina Reaper, modigt! Kommer ni att våga smaka..? Jag tror aldrig jag skulle våga faktiskt. Tack för intressant blogg vännen! Du e grym på detta
Ja, alltså man kan väl nästan inte låta bli att ha världens hetaste chili hemma när man väl har möjligheten? 😀 Men nej, jag kommer absolut INTE smaka. Haha. Jag är en riktig mes!! Men jag har vänner och bröder påstå sig kunna äta hur stark mat som möjligt, så jag tänkte utmana dem… 😉
Orangerie! Det låter spännande! 🙂 Utanför Tervuren har jag åkt förbi ett fint hus där ägaren troligen bygger ett sådant. Det är tegelgrund och låga murar och sedan en järnställning som verkar inspirerad av de kungliga växthusen i Laeken (googla!). Roligt när de med pengar lägger dem på något så trevligt och nyttigt som ett riktigt snyggt växthus – även om det är privat och inte öppet för publik. Tips på en riktigt vacker blå blomma: Delphinium Chinensis. 🙂 Jag hoppas att småttingarna strax kryar på sig! <3
Åh, tack för din kommentar! <3 Så intressant!! Ja, det var verkligen ett magiskt vackert växthus. Det vore ju drömmen att bygga något som liknar det. 😀 Ja, vilken fin blomma! Så fint med den klarblå färgen!