En 7 månaders bebis utveckling

Hej, där ute i Mars-yran! Ena dagen strålande sol och andra dagen håller man på att frysa häcken av sig. Vi har minsann inte turen med oss denna månad. Den ena sjukdomen avlöser den andra och barnen kvider och jämrar sig och gråter sig igenom nätterna. Täppta näsor, feber, magsjuka, frossa och halsfluss är några av de plågor som har pinat oss den senaste månaden. (Magsjukan drabbade bara Eliah. Peppar, peppar…!!)

Just nu är det halsfluss som gäller för Eliahs del och Celina är oerhört förkyld. Arma små liv! Och vi kan inte göra annat än att försöka mildra deras lidande och finnas till hands med kärlek, tröst och mjuk mat som går ner i en svullen hals. Jag längtar tills dessa sjuktider är över!

Eliah kikar in i barnvagnen för att se om allt står rätt till med lillasyster.

Celina har gått igenom många spännande utvecklingsstadier på sistone. Hon börjar allt mer gå från att vara “bebis” till att bli ett “barn”. Till en liten människa. Så uttrycksfull, så medveten, så beslutsam! Det är fascinerande. Det är fascinerande att märka hur personligheten växer fram. Hon är så olik Eliah!

“Hon är så olik Eliah!”

Eliah var en nöjd bebis. En lugn och försynt bebis som tog sina utvecklingsfaser och framgångar med ro. Han var systematisk och hade en god självbevarelsedrift. Motoriskt var han tidig. Han lärde sig aldrig att krypa utan hoppade direkt från krälstadiet till att gå, någonstans runt 9 månader. Han hittade pincettgreppet väldigt tidigt och var otrolig på att pyssla och använda sina händer. Däremot var han lite sen med talet och försiktig i kommunikationen.

Celina är en riktig våghals och av den allra beslutsammaste sorten. En sådan som riskerar (ironi!) att bli egenföretagare, aktiehandlare, basejumper eller pokerproffs. Hela livet är ett äventyr och hon är redo att ta sig an det med hull och hår. Inget kan stoppa henne och inget är för farligt. Celina är precis inne i lära-sig-gå-fasen och reser sig och klättrar och ska gå utmed möbler så fort hon kommer åt. Hur många gånger hon än faller och slår sig så ska hon ändå resa sig igen och göra om dumheten.

Så nu har vi investerat i en alldeles utomordentligt praktisk huvudbonad som enligt utsago ska göra slag mot huvudet, när hon faller, något mindre plågsam. (Finns att köpa på jollyroom om någon mer förälder där ute upplever fasa när ni bevittnar era små ta över världen.)

Hallå där, våghals! Du är bara 7 månader än så länge, kom ihåg det. Men denna utomordentligt präktiga huvudbonad ska rädda dig från mycket huvudvärk!

Rent kommunikativt är Celina tidigare än Eliah, det märkte jag redan när hon bara var några veckor. Hon har hela tiden varit väldigt uttrycksfull, gör märkliga ljud med munnen och formulerar ord från andra planeter. Hon har ett intensivt känsloliv och blir både rasande, överlycklig och djupt bedrövad. Hon skrattar och skiner som en sol för det mesta. Helt underbar. Men ingen kan gråta så hjärtskärande som Celina när olyckan är framme. Då spruuuuuutar tårarna så att man nästan måste slänga på sig regnkappan.

Dessutom är hon inne i den “främlingsrädda perioden” och gråter ofta och länge om hon råkar hälsas på av ett (mörkt och buskigt!) främmande ansikte som dyker upp utan förvarning. Om hon är på gott humör kan det gå bra att lämna honom i någon annans famn, men hon är ängsligare än vad Eliah var i hennes ålder och föredrar att vara hos mamma eller pappa.

Jag upplever att hon i övrigt är ganska ålderstypisk och följer normalkurvan för hur en bebis brukar vara i hennes ålder.


Vad Celina har lärt sig vid 7 månaders ålder…

  • Sitta utan stöd
  • Klappa händerna. (Nåja, åtminstone lyckas hon sikta rätt och träffa handflatorna hälften av gångerna.)
  • Krypa (Hon började krypa för bara en vecka sedan!)
  • Härma storebror när han skriker och gråter och brölar det värsta han kan. Ett otyg, med andra ord. (Men oerhört skojigt för barnen.)
  • Jollra och säga “mamma” (eller “mammammamma” eller “amma” eller dylikt. Allt som har a och m i sig säger hon gärna och ofta).
  • Reagerar på sitt namn och på “nej”.
  • Äta själv. (Definitionsfråga på detta dock. Kallas det att äta själv när man stoppar skeden och maten i ögat eller slänger det över axeln? Ibland hamnar det i munnen av bara farten.)
  • Gå med stöd
  • Stå utan stöd

Jag tycker att det är fascinerande hur mycket bebisar lär sig på så kort tid och hur snabbt de utvecklar sina personligheter. Varje dag är spännande i denna ålder! 🙂

Ni andra som har barn, vilka faser håller de på att gå igenom och hur upplever du det?

Stäng meny
Längta Hem