Påsken 2022 – så gjorde vi helgen extra lekfull!

Dymmelonsdagen – påskfint i huset!

Man kan väl säga att vi firade påsken i fem dagar. På onsdagen städade vi och pyntade hela hemmet. Torsdagen ägnade vi åt påskpyssel och lek, målade ägg och letade påskägg i trädgården. Sedan packade vi på torsdagskvällen och Fredagen och resten av helgen tillbringades hos mina föräldrar, med mina syskon och syskonbarn.

Vi började onsdagen med att städa hela huset. Sedan inledde vi påsken med att måla naglarna i regnbågens alla färger. Jag tycker att pastellfärger tillhör våren, så ljusblått, mintgrönt, rosa och lila etc. blev färgtemat. Barnen ville förstås ha en nagel i varje färg och jag hakade på den idén och hade så själv, hehe. Sen ville Celina ha sitt hår sprayat i olika färger också, men där gick gränsen för Eliah. Det tyckte han verkade knäppt och läskigt.

Påsknaglar är ett viktigt element för att påsken verkligen ska bli påsk!!

Skärtorsdagen – pyssel och skoj!

Sen pyntade vi hela huset på onsdagkvällen och på torsdagen fick barnen i uppdrag att ge sig ut och leta efter tuppar i trädgården. På varje ställe där det står en tupp finns ett ägg gömt. De fick två ägg var, ett större och ett mindre.

Det var jag som fick agera kanin/hare. Daniel stod inomhus och sa till barnen att kika ut genom fönstret och se om de kunde se påskharen. “Åhhh där är haren!!” ropade Celina förtjust och klappade i händerna när de fick se mig lufsa omkring bakom en buske utanför fönstret. (Jag försöker skutta, men det var lite svårt!) De blev så nyfikna och förtjusta att de knappt kunde bärga sig. Så de slängde på sig jackor och skor och sprang ut för att hälsa på mig.

Celina hade sett kanindräkten i en påse inne på mitt rum, så tyvärr var min identitet redan röjd, men det intressanta med treåringar är ju att även om de vet att mamma är samma person, både när hon är utklädd eller inte utklädd, så upplever de ändå den utklädda vuxna som en egen/annan person. (Detta försvinner runt 4 år!) Så även om hon visste att det var jag så blev hon lite skraj när jag kom fram och skulle hälsa.

“Vem är du?” undrade kaninen/haren. “Jag heter Celina!” svarade hon blygt och tryckte kaninens tass. “Vilka stora öööögon du har!” utbrast hon sedan och ville peta på dem. “Och vilka stora ööööron du har kaninen!!” Jag körde vidare på Bröderna Grimms saga om rödluvan. “Det är för att jag ska kunna HÖRA dig ordentligt, Celina!” sa jag. “Det är MAMMA som har klätt ut sig till dig!” säger hon sedan. Jag: “Jasså, det visste jag inte!” Hon: “Nä du vet inte det, för du känner inte min mamma!” Sedan berättade hon noggrant för kaninen vem hon var, var hon bodde och vad hennes föräldrar heter.

Hehe… det är så intressant hur barns tankeprocesser ser ut!! 🙂 Hur som helst så följde kaninen med dem och letade upp tupparna och påskäggen. Och Celina och Eliah och kaninen blev allra bästa vänner!

“Nu behöver jag gå och sova för nu har ni hittat era ägg och mitt uppdrag är slut!” sa kaninen. Celina blev lite ledsen och undrade när kaninen skulle komma tillbaka igen. Jag: “Jag kommer igen nästa påsk!” Celina: “Är nästa påsk imorgon?” Jag skrattade.

Sen smet jag in i mitt kontor för att byta om. Och när jag kom ut som mig själv stod hon där så häpet och frågade: “Men mamma, var tog kaninen vägen?” Då förklarade jag att kaninen ligger och sover i en plastsäck. Det tyckte hon lät konstigt. Sen fällde hon en liten tår och förklarade att hon saknade kaninen för den hade blivit hennes bästa kompis. 😀

Vi har inte nolltolerans mot godis, men vi försöker att låta bli att uppmuntra det allt för mycket. Jag tycker att samhället i stort glorifierar sött och socker alldeles för mycket för barnen. Varför ska barn alltid ha godis när det är något speciellt? Varför inte något annat? Inte konstigt att godis är förknippat med något positivt, när vi alltid ger det vid högtider och triggar barn att tro att det är något extra gott. Hur som helst, vi ville inte göra dem helt besvikna så de fick lite smågodis, men annars kex och leksaker. Och de här supersöta små monstren. 🙂 (Ovan!)

Sen målade vi ägg och gjorde kanin-klippdockor med söta kläder och utstyrslar. Och barnen lekte med det en stund.

Jag hade köpt in kvastar så att de skulle kunna vara påskkärringar, men det blev aldrig av. Vi hann inte med det.

För några dagar sedan hade jag och barnen sått dekorationsgräs i små glas och så vid påsken pyntade barnen dem med små söta kycklingar och så fick de bli bordsdekoration. Det var fint tycker jag!

Vi avslutade skärtorsdagen med en enklare påskmiddag, med mango chutney kycklinggryta och passionsfruktspannacotta till efterrätt.

Långfredagen, påskafton & påskdagen – god mat och gemenskap!

Vi var hos mina föräldrar i 3 dagar alltså. Det är tradition. Och där brukar vi följa med till kyrkan ibland och sjunga i kör. Barnen var med i en barnkör detta år, men det gick väl sisådär. De är mer intresserade av att dra i andra barns kläder och prata högljutt än att stå som ljus och sjunga. Vi får öva på det, hehe…

Sen åt vi flera fina påskmiddagar (räksoppa, rökt lax, annanspaj och alltmöjligt sånt gott), träffade fler vänner och släktingar, och spelade instrument ihop. Det har jag inte bild på. Men alla i min familj är väldigt musikaliska och spelar flera olika instrument (tre av mina syskon är professionella musiker), så vi brukar alltid jamma ihop.

På söndagen bar det iväg hemåt igen… den 3 timmar lång färd från Småland till västkusten där vi har vår boning. En fin och lugn påsk med stort fokus på barnen, precis som det ska vara.

Sådan blev Påsken i år

Och det var väl inte så illa det heller! Påskpyssel, äggjakt och påskmiddagar under dagar tre som var och en kunde duga åt kungen. 🙂

Som traditionen bjuder är detta en högtid att fira med familj och vänner. Och vi brukar göra så. Vi brukar fira den med ståt och jubel hos mina föräldrar, med alla mina syskon och deras tillhörande bihang (barn och partners), med fina middagar, solsken, sång & musik, skogspromenader, doftande blommor i varje hörn och alldeles för mycket påskgodis. Det är en färgglad, lugn och sorgfri helg som jag alltid ser fram emot. Men detta, såväl som förra året, blev inte sig likt.

Den där stora tuppen på bordet var barnens favoritpynt i år! Den är ju ändå för tjusig. 😀

Jag var (är) höggravid, jättetrött och allmänt deppig, men vi försökte vi göra det bästa av situationen. Daniel, som den hjälte och superkock han är, tog ansvaret för maten.

Daniel älskar att grilla och gör det helst i tid och otid, och med allt han hittar. På Påskdagen blev det kotletter, fänkål, blomkål, äpple, gulbetor och svamp. Och så potatisgratäng, bearnaisesås och en kall kräm på vitlök, creme fraiche och majonäs.

En lagom slafsig tallrik! Men OJ så gott!!!

På Påskafton grillade vi lax och rostade betor och lök. Men som vanligt så misskötte jag min uppgift att fota vardagsbilder och kom på det först till Söndagens påskmiddag. (Jag glömmer hela tiden bort det när det är fullt sjå med att hålla koll på barn och hem.)

Påskdagens lunch blev en lätt måltid med ägg i massor, croissanter, räkröra och lax. Himmel och pannkaka, så gott!!! Och så grill på kvällen, som synes ovan.

Barnen och jag målade ägg, skapade kycklingar och harar av papper och garn, och klädde påskris med fjädrar och annat pynt under fredagen.

Jag passade på att langa fram kameran när de var djupt sysselsatta i ett par minuter.

Äggjakt fick de två gånger, en gång under Påskafton och en på Påskdagen. Ett ägg med leksaker och ett med kex. Jag och Daniel är inga förespråkare till godis för barn, så något sådant blev det inte. Men små traktorer, roliga tröjor och annat krimskrams fick de.

Barnen tyckte det var så roligt att leta påskägg att de själva gick och gömde dem igen och igen för att hitta dem. Haha… lagom överraskande. 🙂

(Läs om Påsken 2020 här, Påsken 2019 här.)

En superfin och härlig försenad påsk och fortsatt vila önskar jag er alla!

Slut på innehåll

Det finns inga fler sidor att hämta