Äntligen kan jag skapa film!

Nejderna omkring vår gård, fångat med min drönare (DJI mavic pro 2)!

Ååååhh vad jag har längtat efter att skapa vidunderligt magiska lamslagande filmer om hur hjärtat talar, naturen helar och hur ett kreativt sinne kan skapa mening och lycka på en ny nivå!!!

Hela våren har jag längtat efter detta. Men mina försök har kommit till korta varje gång. ☹️ Eftersom min torftiga utrustning och i synnerhet min laptop inte klarar av att driva videoredigeringsprogrammet (Adobe Premier Pro). För det krävs i princip en stationär dator, som har mer power än vad (normala) laptops har. Men en dator med så mycket power som jag behöver är snordyr. Så jag har försökt hitta andra lösningar.

Så kom jag på det! Att Daniel ska hjälpa mig att bygga min alldeles egna MONSTERDATOR.

Sagt och gjort. I maj hade jag skramlat ihop tillräcklig många slantar för att kunna köpa de separata komponenterna som Daniel (som det datageni han är) behövde för att kunde bygga min monsterapparat. Det var svårt att få tag på många av produkterna på grund av corona (alla spelnördar har ju länsat techhyllorna!!). Men i juli var allt funnet och levererat och Daniel kunde äntligen sätta tänderna i utmaningen att foga ihop alla dessa prylar.

Komponenter som inhandlades:

  • Chassi och nätaggregat hade vi redan på plats.
  • Processor Ryzen 7 3700 – CPU: 3,6 GHZ, 36 MB, 8 kärnor, 16 trådar
  • Moderkort MSI 8450 – A Pro Max
  • Grafikkort GTX 1650 – HDMI 2.0, 8K*4K
  • SSD hårddisk – M2 480 GB
  • RAM-minne 32 GB 2666 Mhz
  • ZyXEL NAS 542 12 TB (med plats för att köpa till 36 TB!)

Det jag nu har framför mig (eller som rättare sagt står vid sidan av skrivbordet på golvet) är en magnifik apparat som saknar motstycke (åtminstone i min värld). Den är ungefär 5000 (?) gånger så snabb som min mac-laptop. Det är som att gå från att köra häst och vagn, med sneda hjul, till att svepa hela Tysklands autobahn med en sprillans ny Tesla. Jag har två bröder som speltävlar på hög nivå och inte ens någon av dem har datorer som når upp till min nya monsterdatorsnivå. Jag har en extra hårddisk för att kunna lagra alla filmer som i dag rymmer 12 TB, men som har potential att utökas upp till 48 TB. Det är alltså skulle ge mig möjlighet att rymma 129 gånger så mycket material som jag kan på min mac-laptop nu. Och jag har ingen dålig laptop, den är tämligen ny. Dessutom har kapacitet att skapa filmer i 8K! Och allt detta lyckades jag få till ett pris av strax under 10 000:-. SÅ VÄRT!!!

Det gäller att vara kreativ och tänka utanför boxen när man är en urfattig konstnärssjäl. Då får man hitta andra sätt att lösa sina problem på. En ny dator av denna kaliber hade normalt sett nämligen legat på minst 30 000:-.

I fullkomlig lyckorus sprang jag ut härom kvällen och fångade omgivningen kring vår gård i det sena mjuka eftermiddagsljuset. Underbara vyer!!! Jag älskar att bo här.

Vi har en flera mil lång ås med höga klippor på ena sidan av vårt lilla bondesamhälle, som skapar spännande känslor i vidderna häromkring. Jag ska ge mig ut på en vandring där snart och filma!

Ovanifrån och livet bakom kulisserna

Glöm coronaviruset och allt elände för en stund! Idag ska jag bjuda er på en liten flygtur och en glimt bakom kulisserna på min alldeles simpla vardag här ute i skogen som nybakad och bortkommen egenföretagare.

En glimt av vår boning uppifrån. Vi flyttade in här för knappt 3 år sedan och är i full gång med att försöka få fason på gård och hem…

Häromdagen tog jag min drönare Lyra (japp, jag har döpt henne till det!) på hennes andra jungfruresa upp i luften, och tillsammans upptäckte vi de vidsträckta nejderna omkring vår gård ovanifrån. Vilken mäktig resa!!

Jag filmade nästan bara och glömde faktiskt att fota mer än dessa två ögonblick. Men mer kommer i andra blogginlägg i framtiden…

När man ser skogar, ängar, sjöar och klippor sådär uppifrån så upptäcker man så många nya ställen som man inte annars hade hittat, som inte syns från skogsstigarna och vägarna. Lustiga kalhyggen, stora sprickor i berg och klippor, vattenfall, bäckar och lömska myrmarker – som man helst inte vill stöta på av misstag och särskilt inte i ensamhet…

De där myrmarkerna kan sluka vem och vad som helst i sitt blöta glupska sköte. Trust me, jag har varit vid dödens port och krafsat ett par gånger!! 😛 (Vid tillfällen då jag har varit dumdristig nog att avvika från de etablerade skogsstigarna. Och det sker rätt så ofta eftersom jag är belastad med en hälsovådlig nyfikenhet.)

En glimt från vår trädgård mot ladugården.

Vintern vill inte riktigt släppa sitt grepp ännu och jag är inte tillfreds med det. Den flåsar oss i nacken och gör sig lustig över att vi gång på gång narras att tro att våren är här. Men mig är förstås det inte så synd om! Det är väl knappast lovligt att klaga på att behöva njuta av vackra snötäckta landskap? Värre är det för de tappra snödroppar och krokusar som har vågat sticka upp sina smäckra nyllen ur jorden. De har fått sig ett par köldsmällar om man säger så…


Dagarna går åt till att fota…

Nu har ungefär 3 månader gått sedan jag slutade mitt vanliga hederliga arbete och gav mig ut på eget bevåg. Det är fascinerande hur lite det kan kännas som att jag har utfört under så lång tid, men det är trots allt en hel del även om det inte syns utåt. Jag önskar förstås att jag hade hunnit längre än så här vid det här laget, men det är som det är. Inget att hänga läpp för…

MÅNAD 1. Den första månaden gick åt till att samla mig, samla allt material, beställa utrustning och planera upplägget på mitt arbete.

MÅNAD 2. Den andra månaden var ett virrvarr av fortsatt planering, fotografstudier och vabb. Jag vabbade nästan halva denna månad och fick därför inte så mycket eget övrigt arbete gjort.

MÅNAD 3. I mars började jag på allvar med skapandet. Jag lägger fortfarande många timmar på att öva och utveckla mina fotokunskaper i detta stadie. Jag vill känna mig trygg i att kunna prestera på en professionell nivå, eftersom jag avser att livnära mig på detta. Så jag slukar all kunskap jag kan hitta och lägger så många timmar jag bara kan på att öva. Öva, öva, öva, öva. Styla, fota, editera, styla, fota och editera…

Behind the scene. En glimt av när jag övar mina fotografskills på grannens hemgjorda öl och Daniels nybakta surdegsbröd!

Fotografering är svår konst att lära sig fullt ut. Det handlar inte bara om att kunna “ta bilder”, det innefattar ett så enormt stort kunskapsområden och så många moment. Och det är precis det som fascinerar mig!! Det handlar om att lära sig hur man ska förhålla sig till färg och form, ljus, skuggor, att fota dag eller nattid, avstånd, perspektiv, rörelser och olika väderförhållanden… Det finns hundratals tekniker att lära sig och massor av utrustning att behärska. Men först och sist handlar det om känsla och att hitta det där lilla extra som gör en bild till ett fotografi! Det är vad jag fokuserar mycket på. Att försöka hitta en story att förmedla!

Idag har ju dessutom tekniken kommit så långt att bildbehandling är ett måste att behärska om man ska kunna arbeta professionellt som fotograf. Och bildbehandling är minsann ett kapitel för sig – oceaner av tekniker att få koll på! Jag kan inte få nog av att studera detta ämne. Det är fantastiskt roligt! 🙂

Resultatet! Grannens öl och Daniels nybakta surdegsbröd.

Mitt schema – Vardagen som konstnärs-egenföretagare

Jag har räknat ut att jag i dagsläget lägger ungefär 2 dagars heltidsarbete på administrativa sysslor (planera, jobba på hemsidan och dylikt), 3 dagar på att plugga fotografering och 1 dag på marknadsföring/mingla/lära känna branschen. (Jag räknar helgdagarna som en heldag ihop, eftersom jag jobbar halvdagar då.)

Går man lite mer in i detalj ser mina arbetsdagar ut ungefär så här:

  • 6.30 Jag kliver upp och hjälper barnen till förskola.
  • 7.00 Frukost.
  • 7.30 Jag börjar mitt arbete. På förmiddagarna fokuserar jag på aktiva sysslor så som att fota, filma eller organisera/bedöma material.
  • 12.00 Lunch i en halvtimma.
  • 13.00 Administrativt arbete. Redigering, planering, bokföring, marknadsföring, studier av sånt jag måste kunna och dylikt.
  • 16.30 Hämtas barnen på förskola och arbetsdagen är oftast över. Om onsdagar arbetar jag även 3-4 h på kvällen. Övriga dagar tar jag hand om barnen medan Daniel renoverar om kvällarna. (Om jag inte har varit ute i skogen under dagen så brukar jag försöka gymma eller ta en springtur på kvällen.)
  • Fredag kväll är ledig och bara familjetid. Om helgerna arbetar jag förmiddagar och ägnar eftermiddagarna åt familjen. Ibland åker vi bort och då arbetar jag ej helg. Jag arbetar i snitt 50-60 h per vecka.

Men jag är precis på gång att börja inkludera filmning schemat nu! Efter att jag har kommit igång med vloggning kommer veckans upplägg istället att se ut (ungefär) på följande vis:

  • 1 dag administrativt
  • 2 dagar fotografering och bildbehandling
  • 3 dagar filmning och filmredigering.

Som ni ser har jag inte någon tid över till musiken som också är min stora, eviga passion. Men det får vara så i ett par månader nu först innan jag får styr på fotograferingen/filmningen fullt ut. Då kan jag börja inkludera nästa del. En sak i taget.

Finns det någon av mina läsare som har eget företag och vill berätta lite kort om hur deras dagars upplägg ser ut? Det vore intressant att höra. 😀 Hur mycket arbete lägger ni på “administrativa” sysslor?

Jag har sagt upp mig!!! För att följa drömmen.

Nu har dagen kommit, då jag är redo för att berätta för er – grabba tag i närmsta stadiga möbel nu! – att jag har sagt upp mig. JAG HAR SAGT UPP MIG! Ursäkta att jag vrålar. Ursäkta era blödande öron. Men jag är besinningslöst glad. (Inte för att lämna mitt arbete som jag verkligen tyckte om, men för att börja ett nytt!)

Jag vågar knappt tänka på hur mycket arbete jag har framför mig. Jag kan ingenting om företagande. Jag kan i det närmaste ingenting om entreprenörskap, marknadsföring, försäkringar, pension, deklaration och momsregistrering. Att hålla i budget, skapa hemsidor, förhandla och skriva avtal. Jag har inga kontakter som kan hjälpa mig på vägen och inga närstående med erfarenhet av att driva eget. Men vad sjutton spelar det för roll?

Galet eller alldeles klockrent

Ibland, i mina svaga stunder, tänker jag att jag har tagit ett vansinnigt beslut. Att det aldrig kommer att gå. Men det måste. Det finns ingen återvändo. Jag får ta ett steg i taget och lära mig allt jag behöver lära mig. Inte ha för höga krav eller förväntningar. Låta det hela ta den tid det tar. Att landa, hitta mitt mål och min mening, att börja lära sig hur branschen fungerar, bygga en plattform. Att så småningom kunna tjäna en krona eller två.

Men hur – de vette katten! Det är ju en extremt konkurrenskraftig bransch jag har valt att ge mig in i. Om min dröm innebär att jag för evigt kommer att få leva som en urfattig, trampad, bespottad stackare så får det bli så. Jag kommer åtminstone att vara lycklig. Mitt liv kommer åtminstone att vara mitt. Genuint. Direkt från hjärtat.

Vad ska jag jobba med?

1. Jag kommer att satsa på kreativt skapande – sociala medier, musik, konst, film och fotografering. Jag har massor av idéer som bara bubblar av iver att få komma till uttryck och ta form!! Jag vill göra livet rikt och roligt. Jag vill inspirera och uppmuntra mig själv och andra till ett liv i harmoni med sig själv, omgivningen och naturen. Att lyssna på sin magkänsla, göra saker som får en själv och andra att må bra, att leva ett positivt, närvarande och själsligt rikt liv.

Ni kommer att kunna hitta mig här framöver:
https://www.instagram.com/finding.silverlinings/

2. Förutom mina kreativa projekt så kommer jag att driva en bisyssla där jag supportar andra att uppnå sina mål och drömmar. Under sommaren nu år 2019 gick jag en livscoachutbildning som öppnade nya vyer och perspektiv på livet för mig. Min redan sen innan djuplodande fascination för vårt psyke, vår mentala kapacitet och förmågan att styra sitt eget mående, sitt liv och sina förutsättningar, blev ännu djupare. Så jag hoppas på en fortsatt svindlande kunskapsresa/utbildningsresa inom denna profession.

Ni kommer att kunna hitta mitt coachingföretag här framöver:
https://www.instagram.com/risingstar.coaching/

(Jag kommer givetvis finnas kvar här på bloggen också, men jag kommer att vara mer närvarande på instagram. Så småningom kommer jag även att öppna mitt youtube-konto.)

En snårig väg att gå

Det är över två månader sedan jag sa upp mig, men jag har inte känt att det har varit läge att gå ut med det än. Jag var tvungen att smälta det själv. Nu är det bara 3 veckor kvar! Den 9:onde december kommer jag att stå här. Ensam. Utan lön och kollegor. Utan en trygg framtid. Utan någon aning om hur jag ska klara mig.

Jag kommer att brottas med motgångar, avvisningar, misslyckanden, osäkerhet, dåligt självförtroende, uppgivenhet, snubblande, tårar och besvikelse. Jag kommer att sitta där med tre ynka fakturor och femtioåtta tjocka gråtklumpar i halsen, månad efter månad. Det är så jag föreställer mig min närmsta framtid.

Men jag kommer också att växa, bli starkare och visare. Jag kommer att uppleva hejdundrans mentala, konstnärliga och musikaliska äventyr, utveckla nya färdigheter, komma närmare naturen, lära känna andra kreativa själar och få viktiga uppenbarelser om livet. Framför allt kommer jag att vara FRI. Fri från ett liv som fängslade och kvävde mig. Som inte var mitt. Som var någon annans..

Nu ska jag slänga upp två stora glas champagne på bordet åt mig och maken och så ska vi fira natten lång. Skål för nya äventyr!

Otaliga barnsligt glada pussar och kramar till er mina fina goa tappra läsare! Hoppas att ni vill fortsätta följa min resa!

Låt aldrig någon annan definiera vem du är och hur du ska leva ditt liv. Kom ihåg det!

Du har bara ett liv – LEV DET!

LYRISK över mitt nya startkit som fotograf!

Mitt fotointresse fortsätter att blomstra och allra mest nu när dagarna blir ljusare och förtrollar en med magiska, gnistrande vårstrålar. Jag sitter så mycket jag hinner om kvällarna och läser fototips, fotobloggar, fotoböcker och drömmer om fotoshoots och stories som jag ska göra med min kamera i framtiden. Hur roligt får man lov att ha det egentligen? 😀 Att drömma är ju det bästa med livet…

Och jag antecknar noggrant alla mina idéer i planeringskartor. Listan på fotoidéer blir bara längre och längre…

Jag har det mest nödvändiga i kameraväg. Ett objektiv gick visserligen sönder nu i vinter, men jag har två andra bra och ett bra kamerahus. Jag har en bra blixt och professionella fotoredigeringsprogram. Men det är något jag saknar – studioblixtar/lampor!

Ledgo LG-E268C ultratunn LED-belysning + stativ + extra batterier. Beställt på cyberphoto.se.

Det är dags för att ta fotointresset till nästa nivå. Idag har jag beställt ett nytt objektiv och ett helt set med professionell studioblixtutrustning, samt flera reflexskärmar. Jag har också beställt en finurlig LED-lampa (bild ovan) som jag kommer att använda främst till youtube-filmning. Allt detta krävde de sista av vintermånadernas slantar, men eftersom jag fyller år snart så kom jag överens med Daniel om att det får bli min för tidiga födelsedagspresent. Kanske mitt livs dyraste födelsedagspresent! :O

Canon EF 24-105/4L IS USM. (Modellen är utgående och jag köpte sista exet på cyberphoto.se till ett nedsatt pris, men en nästan likvärdig finns att köpa t.ex. på scandinavianphoto.)

Canon EF 24-105/4L IS USM. Detta objektiv kommer att vara utmärkt att använda i vardagen! När jag t.ex. enkelt och smidigt vill gå runt och föreviga en hemmafest, eller när jag är ute på upptåg med familj och vänner – och vill fånga både en och annan skogshare, pölplaskande ungar och poserande människor. Det får bli mitt allround-objekt. Och kommer att passa bra till porträttfotografering.

Jag har sedan tidigare bara fasta objektiv (ett 50 mm) och ett vidvinkelobjektiv, då mitt objektiv med zoom har gått sönder. Den har fått en spricka i linsen. Så detta nya behövde jag verkligen! Det är så otroligt bökigt att springa runt med fasta objektiv bland folk. Då vill man bara kunna fånga motiven lite sådär lagom på håll och inte behöva trycka upp kameralinsen i fejset på vederbörande. Eller tränga sig före hela matkön för att lyckas fånga bordspresentationen. Nej, det är slut med det tramset nu!

Dörr CRK-32, reflexskärmsset 82cm, 7 olika ytor. Köpt på cyberphoto.

Wow, nu ska det bli många vackra bilder framöver!! Framförallt med mitt nya studioljus! 🙂 Jag glädjer mig som ett barn inför julaftonen. Som en ungkalv på vårbete. Magen är alldeles varm av lyrisk och obehärskad lycka.

Mycket kärlek till er alla! <3

Stäng meny
Längta Hem