Min fotostil genom tiden

Det här ska bli kul!!! Idag tänkte jag göra en gedigen genomgång av hur min fotostil har förändrats under åren som har gått… Över 15 år. Jag har ju inte tagit min fotning på allvar förrän bara för ett år sedan, men det utesluter ju inte att jag ändå har gått igenom en hel del smakutvecklingar under åren.

Jag har nästan hittat en stil nu som jag är nöjd med. Jag har alltid samma grund, med en lila svärta för att varken gå åt varmt eller kallt håll i grunden. Sedan jobbar jag olika med mellantonerna och highlighten beroende på vilken årstid det är. På hösten är tonerna varma, på vintern krispiga, på våren pastelliga och sommaren varierar mellan mjukt och klara färger.

Jag har inte helt landat i hur sommartonerna ska vara än. Sen är jag fortfarande i valet och kvalet med hur jag ska hantera grönt och gult. Jag har hittills haft lite svårt för gula toner i bilder. Men nu börjar jag tänka att det är grönt som ska bort i naturbilderna och det gula ska fram. Hm… måste klura vidare på detta ett par månader till…

Men ni andra fotointresserade, hur gör ni?? Hur resonerar ni? :O

En resa – från hårt till mjukt…

Nu slänger vi oss hela vägen tillbaka till 2004. Då köpte jag min första digitala kamera och tog mina första trevande bilder. Väldigt tidigt började jag också roa mig med att trixa med färg och ljus i photoshop, så jag har minsann hunnit gå igenom ett par editeringsstilar under åren.

2004 – Överexponering & Noll koll

Mina första digitala bilder såg ut ungefär så här och jag hade ingen susning om vad jag höll på med. Ingen editering har gjorts på denna.

2008 – Varma mörka toner och kalla ljusa

2008 var året då jag försiktigt började trixa med ljus och färg på datorn. I samband med det kom jag också på min första stora favoristil… Varma skuggor och iskall highlight. Jag blandade in en massa rött i skuggorna och drog regeln för det vita åt det blåa hållet TILL MAX. Hehe… Den editeringsstilen hängde med ett par duktiga år.

En gammal bild på mig. Varma skuggor och iskall highlight. Det vita går mot blått.

2013 – Bara kallt

Sen hade jag en kortare period då jag enbart kört med kalla färger. Blått, lila, cyan och grönt.

Highlighten åt lila och svärtan åt blått.
Jag och två av mina vänner. Allt går mot turkos och grönt. Svärtan går åt blått.

Det blåa hängde med länge, men den gröna perioden var kortlivad. Jag insåg, som så många gånger förr, att jag inte gillar grönt.

2018 – Färglöst & hårda kontraster

2018 var det första året då mitt fotointresse började ta en central plats i mitt liv och jag köpte min första begagnade proffskamera, Canon EOS 5D Mark II. Det var ett tumult inlärningsår där jag tvingades att inse hur fenomenalt svårt det är att ta bra bilder, men också hur roligt det är!!

Neutralt

Jag insåg nu att den här grejen med att göra vitt så blått som möjligt är en dum idé. Det blir så rysligt kyligt och ont för ögat att se på. Så jag började istället göra allt neutralt, även färgerna i övrigt.

Hård kontrast

Kallt och krispigt. Inte enbart min editerings fel utan även det hårda solljus som låg på den dagen. Men jag gillade det. Då.

Absolut ingen tillstymmelse till gult

Jag har alltid haft svårt för gult, men detta året drog jag det till sin ytterlighet. ALLT gult bannades i de flesta bilderna.
Då ser det så här illa ut!! :S Huhhh… Skulle den bilden vara mysig? Jag bara ryser.

Kristallklar highlight

Även om jag har fått bort det blåa i det vita, så körde jag fortfarande på en väldigt hård highlight. Det var liksom min grej där och då!
Här är vitan så skoningslöst bländande att det nästan gör ont i ögonen. Aj, jag måste kisa… Hur i hela friden tänkte jag??

Grynighet i bilderna.

Sen kom jag på effekten av att addera noise i bilderna. Det gav dem liksom någon slags unik retro-karaktär. Jag gillar egentligen detta fortfarande, även om jag har övergett det för tillfället. På vissa bilder passar det!
Den här bilden har även för ovanlighetens skull gult i sig. Men jag kunde acceptera det ibland OM jag gjorde gulan väldigt dov/mörk.

Låga mellantoner & ännu mer grynighet

Här har jag dragit ner highlighten jättemycket och alla mellantoner, och sedan dragit upp vitan till vitt igen. Och så lagt på en massa noise på det. Fråga mig inte varför… Det hela ser för bedrövligt ut! Men jag försökte nog få till en målad vintage look. 😛

2019 – Färgfattigt

Svaga färger

En torkad blombukett. Låg saturation.

Milda skuggor

Sen började jag experimentera med mjukare kontraster och i synnerhet då svaga skuggor. Svart blev grått.

Endast en färg åt gången

På denna tid var jag ytterst barsmakad med färg. (Det är jag ofta fortfarande. Jag gillar den stilen.) Och oftast tillät jag endast en eller två färger att ta plats i bilden, allt annat tonades ner. Skuggorna är fortfarande ganska mjuka, men svärtan har blivit helt svart igen, så kontrasten är hårdare.

2020 – Varmare skuggor & krispig highlight

Under år 2020 genomgick min fotostil många stora förändringar. Det var ett år med en enorm utvecklingskurva på alla plan och jag testade mina vingar inom otaliga fotostilar. Men som grund låg ständigt den krispiga vitan och varma skuggan. Som fortfarande är en modifierad rest från 2008.

Jag slängde även fram färgpaletten på riktigt detta år och vågade bjuda in gult och värme i vissa bilder där det passade! Höstbilder eller solnedgångar, t.ex. Blått är jag ytterst försiktig med och grönt accepterar jag endast i naturbilder.

Ingen gula & knivskarpa detaljer

De flesta bilder är vid denna tid totalt avskalade på allt gult, som här. Jag testade även på att göra bilderna extremt detaljrika – något som jag senare övergav. Det blev för stökigt för ögat.

Mer gult

Några få gånger detta år, när det passade i bilderna, vågade jag dra på med gult. Men hela tiden då med en röd botten.
Kontrastrik och relativt kylig, men ändå varm.

Lila botten

Nu hittar jag min favoritsvärta! En liten klick lila i, för att hålla värmen och kylan neutral men ändå få en unik karaktär i botten. Detta är något som jag fortfarande håller fast vid idag och är ett av mina signalement i mina bilder. Det svarta går alltså alltid en aning mot lila, men ytterst lite. Det ger ett djup och en krispighet till bilderna, utan att för den skull göra dem kalla.

Dimmigt

Färgfattigt och dimmigt. Fint det också, på sitt sagolika sätt!

Djupa mellantoner

Här jobbar jag med många lager av olika kontraster och färger i photoshop. Djupa mellantoner, ljusare skuggor men kolsvart svärta.

Olika typer av exponeringar på en bild

Jag komponerar ihop lager av både höga och låga exponeringar av samma bild, för att plocka fram himlen.

Glöd i bilderna

Jag börjar äventyra med mera glöd i vissa bilder.

2021 – Mjuka kontraster & mer gult

Detta är året då jag kommer på att en lugnare highlight faktiskt kan vara just det där lilla extra som mina bilder behöver för att till fullo hitta sin rätta, unika stil, och då med en svag lutning åt vintage. Bilderna blir plötsligt så mycket behagligare att se på.

Samtidigt så vågar jag mig på att köra på med mer färg och i synnerhet välkomnar jag färgen gul tillbaka till sin rättmätiga centrala plats i min palett. Gulan har jag annars tidigare hårdnackat förvisat, år efter år… Den försvann någon gång på 80-talet, nej jag skojar, men ungefär någonstans runt 2008 (med vissa undantag) och har inte förrän år 2020 börjat komma tillbaka på riktigt. Det tackar vi och skålar för!!! Hur tänkte jag!!?

Starka färger

Blå är en färg som jag har undvikit intill nu. Denna vår lät jag färgen ta för sig rikligt!!! Och jag älskar resultatet. Denna bild är en av mina eviga favoriter.

Pastell

I samband med att blått och övriga färger fick mer plats i min palett så insåg jag att jag gillar när de hålls pastelliga.
Pastelliga och mjuka, men djupa och starka.
Jag har ett knep med grönt i naturen, jag drar det alltid lite åt det blåa hållet för att få det att se friskare och saftigare ut. Det gör jag fortfarande. Så länge man inte tar bort allt guld (som jag gjorde förr) så blir resultatet oftast väldigt lyckat!

Fine Art

Jag börjar utveckla mitt fine art intresse…

Mjukt och vintage

En helt ny editeringsstil för mig, men otroligt varm och go och jag gillar den.
Mycket gult här, brunt, rosa, djupa färgtoner och återhållsamma fingertoppskänsliga kontraster.

Framtiden – mindre grönt, mer gult?

Jag kommer nog fortsätta jobba med min nya kontrastmilda editeringsstil. När det gäller naturbilder så har jag alltid föredragit att plocka fram det saftigt gröna och bort med det gula (med undantag för höstbilder), men nu tänker jag mer att jag ska låta det gula komma fram och tona ner grönt. Jag har inte helt landat i detta än… vad som känns som “jag”. Jag vet att många andra professionella fotografer gör så, de tar bort grönt i naturbilder. Det är en främmande teknik för mig, men värt att testa.

Jag kommer fortsätta köra på med min svagt plommonlila botten, som finns i alla mina bilder de senaste 3 åren. Och så ska jag våga ha mer varma bilder och släppa den där fascinationen för krispiga färger. Behagligt är bättre.

Det var väl ungefär det…… 😀 Ha en fin helg nu allihop!

Nyföddfotografering

Wienette

Ohh jag är såååå nöjd och glad över min senaste fotografering på Wienette!! Den blev över förväntan och jag känner att jag börjar få grepp om det här med fine art porträtt. Jag har också utvecklat min fotostil till att bli mer mjuk. Vi får se var jag landar, men detta foto känns iaf helt i stil och i linje med var jag vill komma i framtiden. Vad tycker ni om den?

Poängen var att skapa några nyföddfoton till min portfolio, men hon växer ju så rasans fort så hon var redan 2 månader på fotot. 😀 Men vad gör det??? Ljuv som en ängel är hon och jag njuter varje dag med detta lilla liv i mina armar. <3

Behind the scen från några av bilderna som jag inte ännu har editerat…

Hoppas att ni har en fin vecka framför er!

Nya foto-prylar till min samling

Det är lustigt hur saker och ting kan arta sig, eller urarta sig. 🙂 När jag sa upp mig för 1,5 år sedan så tänkte jag att jag skulle satsa på musiken och övrigt konstskapande och driva sociala medier vid sidan av. Fotningen var bara en del i att vara närvarande på nätet. Nu, 1,5 år senare har fotograferandet blivit en jättestor del av min vardag och jag tänker mer och mer att jag vill arbeta professionellt som fotograf. Musiken kommer att komma också, men än så länge har jag inte råd till den utrustning som krävs för att börja med det. Fotograferandet får bli vad jag fokuserar på just nu.

Det finns många prylar som jag behöver införskaffa för att kunna ta mitt fotograferande från privat till officiell nivå. Förra veckan köpte jag på mig två nya ting som jag länge har väntat på; ett utomordentligt kolfiberstativ (finns att köpa på objektivtest.se för 4 690:-) och ett svart backdrop (finns att köpa på scandinaviaphoto.se för 699:-).

Mitt nya fiberkolstativ!

Jag förtjänar det, det ska var och en veta. Ack, vad jag har kämpat!!! Jag har länge fått nöja mig med ett opålitligt, rangligt plastskämt till stativ – som vinglar i blåsten, skakar vid beröring och lutar under tagning. Ibland när jag har försökt att fota i stormigt förhållande, högt uppe t.ex. på en sten, så har den i det närmaste börjat lyfta och pinna iväg på sina stolpiga ben. Och om det är så väl att den håller sig på plats så får man istället räkna med att börja fotograferandet i lodrätt stående ställning för att avsluta i sisådär 90 graders lutning. Oerhört påfrestande för nacken!

Den här nya magiska prylen däremot, som krävde mig på mina sista sparpengar, ska klara stå pall mot de hårdaste ryska väderförhållanden. Dessutom är den enkel att bära runt på och framför allt (vilket var vad jag sökte särskilt efter!) så behärskar den att låta kameran fota på väldigt låga nivåer (grodperspektiv). Man vänder bara mittenstaven upp och ner och vips så kan man fota uppochner eller hur man behagar! 🙂 En fantastisk pryl detta!!! Och vacker som ett barn.

Vacker som ett barn.

Jag har inga backdrops utan brukar få nöja mig med min vita vägg och några hemsnickrade träplank, men nu gjorde jag slag av saken och beställde hem en svart backdrop i bomull. Ostruken och slafsigt tillfälligt upphängd på bilden under. Jag använde den vid min gravidfotografering! Som jag ska presentera i nästa inlägg. (Jag har inte fått in bilderna på rätt ställe än.)

Fotat med mobilen. Mitt nya backdrop slafsigt tillfälligt upphängd.

Utrustning jag vill äga som fotograf

Nu ska vi se vad jag har och kan checka av, och vad jag fortfarande måste spara ihop till…

Det är minsann inte billigt att äga fotografutrustning. Jag har hittills lagt ungefär 80 000:- på härligheten. Nu börjar det sina i kassan, som sagt…

Detta har jag:

  • Kamerahus Canon 5D mark ii
  • Canon EOS M50
  • Drönare Mavic Pro 2
  • Objektiv: fast 50 + vidvinkel zoom 17-35 + Canon EF 24-105/4L IS USM
  • Gimbal med dubbelhandtag
  • Gimbal till mobil / selfiestick
  • Flatlaystativ
  • Sirui kolfiberstativ
  • Två set studiolampor för video (2 paraplyer och 2 softboxar)
  • Ett set studioblixtar (2 softboxar)
  • Ledgo LED videobelysning med olika temperaturer
  • Svart backdrop (i bomull)
  • Green screen
  • Olika underlag

Detta vill jag ha:

  • Ny kamerahus Canon EOS R (R5 eller R6 hade ju varit drömmen!!!)
  • Objektiv: fast 35mm + tilt/shift objektiv
  • Backdrops: beige, grå, vinröd, flammig mörkbrun
  • Reflexskärmstativ
  • Rullupphängningssystem & Vinylbakgrunder
  • Ritplatta till datorn (för att kunna jobba lättare i photoshop)
  • Datorstativ (så att jag kan fota med kameran i kopplad)
  • Extern kalibrering till skärm

Jag kan knappt bärga mig tills jag har råd att köpa ett nytt kamerahus!!! Det är nästa materiella milstolpe. Det jag har nu är inte helt pålitligt och har problem med att kommunicera med blixtarna vid studiofotning.

Nu dags för lite käk! 🙂 Ta hand om er, mina vänner! <3

Det händer saker!! Tystnad & Tillväxt

Godmorgon på er kreativa själar! (För jag antar att de flesta som läser min blogg liksom jag har ett brinnande intresse för att skapa och uttrycka sig på olika sätt.)

Här ovan är mitt senaste digitala konstalster och även denna kommer att säljas som tavla så småningom. Hoppas att ni tycker om den. 🙂 Jag försökte visualisera följande visdomsord:

“Lyssna till tystnaden. Den har mycket att säga.”

Jag älskar Februari och Mars. Naturen kanske inte visar sig från sin allra vackraste sida, men det är ju nu som allt börjar!!! Det är just nu det kittlar i magen och kliar i fingrarna av förväntan inför vårens projekt. Och jag tänker förstås i förstahand på trädgårdsprojekt, men även övriga livsprojekt är ju i startgroparna denna tid. Underbart, underbart!!!

Och solen och fågelkvittret som lyser upp tillvaron just nu… wow… Kan livet bli bättre? 🙂


Före & Efter – när foto blir konst!

Förresten, ni kanske är sugna på att se före och efterbilder på mitt foto? Detta är konst för mig och det tar enormt mycket tid att skapa. :)) Här är FÖRE-bilden!! Den var ganska usel, rent ut sagt, och jag hade tänkt att skicka den direkt i papperskorgen. Men så fick jag en bild och känsla i mitt huvud och tänkte att jag nog skulle kunna ha den som bas att skapa med…

FÖRE.

Ungefär 5-6 h tog det att ordna upp fotot. 1,5 h att få bort staket, stolpe och lina. 1,5 h att snygga till träden. 1 h att ordna färger, ljus, skuggor etc. 1 h att skapa himmel. Och 1 h att måla dit en fågel! 🙂 TADAAaaaa… resultat nedan!

EFTER. Resultatet!

Med rätt tekniker går det att rädda i princip vilket foto som helst, så länge det är fotat i rätt format och med gedigen upplösning. Givetvis föredrar jag att ha ett bra motiv att jobba med, men vissa dagar är bara vädret uselt och träden ser ut som monster. Ibland vill man låta det vara så, ibland inte. 🙂 Jag testar olika tekniker varje gång och har alltid en bild i huvudet på hur jag vill att slutresultatet ska bli.

Just nu är jag inne på att skola mig mer och mer mot fine art – hållet. Dvs. att göra foton mer till konstprojekt. Jag ska gå en del kurser i detta snart. SÅ SPÄNNANDE!!! Det är en art som fortfarande inte är så utbredd i Sverige, men som kommer med stormsteg.


Så vad roar jag mig med och hur går det egentligen med min business?

Efter ett hårt coronadrabbat år 2020 och en son som kämpade med astma m.m. (vilket gjorde att jag fick vabba 70% av hela året ungefär) är jag nu ÄNTLIGEN tillbaka till att kunna jobba fulltid. (Sonen har fått bra vård mot sin astma och behöver inte längre vara hemma så mycket.) Början av året har gått åt till mycket fotostudier. När jag säger fotostudier så menar jag att jag utvecklar mina kunskaper, övar på att fota nya motiv och testa nya tekniker, samt att jag läser på mycket om fotografering och går diverse kurser.

Tack vare corona finns det mängder av proffsiga utbildningar online att gå just nu, med duktiga internationella fotografer som utbildare. Så jag utnyttjar denna möjlighet till fullo och har bokat upp mig/köpt massor av olika kurser som ska ta mitt fotograferande vidare till nästa nivå. Hittills har jag bara hunnit att gå två stycken, men våren är full av inbokade så det kommer hända mycket nu! 🙂

Nu i Mars har jag tre projekt igång:

  1. Jag jobbar för fullt på med att skapa fotografier att samla i en portfolio, så att jag tids nog kan öppna upp för att ta emot beställningar utifrån.
  2. Jag håller på att arbeta fram en helt ny design på min hemsida. Den fungerar inte så bra så som den är just nu och jag vill gå från att bara ha en blogg till att även inkludera marknadsföring och uppdragsmöjligheter.
  3. Jag har även fokuserat mer denna årstart på att utveckla mina kunskaper i att driva företag, bokföring och allt det där trasslet som jag såååå gärna hade sluppit. 🙂 Men jag måste kunna det och jag har smitit undan det länge nog. Förra året hjälpte Daniel mig med bokföringen (och så hade jag ju typ ingenting att bokföra ändå, haha!), men det är dags att jag lär mig att fixa det på egen hand.

Vad har ni för nystartade projekt detta år och har ni kommit igång med det än? Någon mer än jag som har stora planer på trädgårdspyssel, odling och naturfrosseri? 😀

Vintermagin släpper taget

Godmorgon vänner! 🙂 Jag sitter här med fönstret på vid gavel och njuter fågelsång och gulligullande i djurriket, som pågår för fullt utomhus. Solen har slingrat sina långa fingrar in genom fönstret och landar rakt i boken i mitt knä. Som en ström värmer den mig. Underbart!

Fotat med Mavic 2 Pro. Kommer att finnas till försäljning i sinom tid.

Det är helt otroligt att det såg ut så här bara för en vecka sedan!! :O Detta foto är taget med min drönare, strax efter soluppgång en morgon och precis utanför vårt hus. Mitten av februari. Vyn är precis ovanför vårt hus.

Himlen var varmt rödflammig och kallt kristallblå på samma gång. Jag är såååå glad över bilden, eftersom jag lyckades fånga färgerna när de var som vackrast. Jag höll på att få dåndimpen och bara stod och flämtade när jag flög med drönaren. 😀

Fotot är en sammansättning av ett lite överexponerat foto, ett lite underexponerat, samt ett mittemellan, för att få fram alla nyanserna i naturen och himlen. Jag blev så hjärtans nöjd över resultatet att jag kommer att sälja det i framtiden, när jag får igång min webshop. 🙂 Det ser jag fram emot!!!

Här syns min instagramvariant av samma bild, mindre blå färgstyrka och lite mer mjukhet i sig. Jag brukar softa ner färgerna lite i mitt instagramflöde eftersom jag inbillar mig att det sticker ut för mycket annars. Jag har ganska mycket varma/bruna bilder i mitt flöde i vanliga fall.

Vi hade våra absolut vackraste vinterdagar just i mitten av februari. Och nu, ett par dagar efter är varenda tecken på vinter som bortblåst. Inte en snöflinga så långt ögat når. Bara fågelkvitter och solsken. Jag låter fönstren i huset vara öppna stora delar av dagen, även om luften är kylig, för att ta in våren i rummet. Det gör mig på så himlans gott humör! 🙂

Det känns fint att få njuta naturen så här under arbetstid… Att bara kunna gå ut och ta en promenad när frestelsen blir för stark. Jag lägger upp mina dagar och arbetstimmar precis som jag vill, och den friheten är ovärderlig för mig.

Kram på er och fortsatt trevlig helg!

Hitta sin fotostil – Krispigt eller Varmt?

Före. Raw-format. Ingen editering eller beskärning.

Hej kära vänner! 🙂 Jag har funderat en del på min fotostil på sistone… Och tänkte dela med mig lite av dessa tankar och hur jag jobbar.

Här ovan ser vi ett foto direkt från kameran i raw-format och utan någon som helst bildeditering ännu. (På bild: Jag, en fredagkväll hemma med bubbel och vinglas i högsta hugg.)

FÖRE

Samma bild beskuren. Ej bildbehandlad.

EFTER

Samma bild beskuren, bildbehandlad och 100% färdig!
Färdigt resultat i varmare ton.

De två sista ovan är samma bild efter bildbehandling och 100% färdig! Men den första av dem har en krispigare touch och den senare en varmare, mjukare. Som ni ser är det små små små skillnader vi talar om, men som kan vara helt avgörande för hur tittaren uppfattar bilden!

Detta foto, detta motiv, tycker jag passade bättre i en varmare ton. Håller ni med?

Mjukare, mer svepande.

Sedan prövar jag att släta till bilden lite i något slags trolskt drömmerisvep. Funderar och beslutar mig för att det blir ännu bättre så. Jag vill försöka komma ifrån de skarpa kontrasterna. Men här är jag ute på hal is och prövar mig fram…


DET HÄR MED ATT HITTA SIN FOTO-STIL…

Jag är fortfarande i startgroparna av mitt fotograferingsutvecklande, i full färd att foga samman kunskap och hantverk, samt framför allt att HITTA MIN STIL. Det är en fruktansvärt viktig del i att vara fotograf, men en svår del att komma till ro med. Ens fotostil är ingenting som konstrueras över en natt! Jag är petig med sånt här och nöjer mig inte förrän jag hittar det där alldeles perfekta i mina bilder. Och än är jag inte där.

Jag testar ständigt nya tekniker för att hitta det som gör bilderna bättre och ger rätt känsla, jag söker det där lilla extra… Men vad är det? Ibland söker jag mystik, ibland enkelhet, ibland djup och värme, ibland uppfriskande krispighet.

Ibland känner jag att Wow, nu blev det rätt!! Men sedan kommer jag inte ihåg hur jag gjorde för att få till det, haha… 🙂 Det är ju lite frustrerande.

Men något som jag fortfarande inte har hittat hem i är vilken temperatur mina bilder ska ha. Ska de vara klara, krispiga eller murriga, varma?

När jag tittar på mitt instagramflöde inser jag att jag inte är konsekvent. (Måste man vara det?) Det beror inte bara på att jag inte än har landat i min stil utan också för att jag gillar variation. Ibland söker jag en viss sorts känsla, ibland en annan. Men jag är rädd för att jag flackar för mycket…. Då blir det bara rörigt. Så jag tänker att jag måste landa i detta på något vis. Om jag ska köra på varmare eller kallare bilder?

Jag har tidigare alltid jobbat med mina bilder åt det krispiga hållet med en klar vita som får vara ledande och ta plats. Mitt instagramflöde är i regel ganska kallt och friskt.

Kallt och krispigt.

Men på senare tid har jag börjat känna mer för att plocka fram de murriga dimensionerna i bilderna…

Varmt och murrigt.

Men sen tänker jag att man kan ju också anpassa det efter årstiden? Krispigare under vinter och vår, varmare under sommar och höst. Det känns naturligt och logiskt för mig. Så kanske jag ska ha det!? 😀

Jag har dock alltid en underton på alla mina bilder som är MIN alldeles egna specifika färgkombination, som jag lägger in i svärtan. Den balanserar upp bilderna så att de ändå inte ser så spretiga ut, trots att den ena är varm och den andra kall. Den ger det här perfekta mellantinget mellan råhet och murrighet som jag hela tiden söker att utveckla och det tog ååår innan jag landade i hur jag skulle få till rätt balans i det.

Men det finns fortfarande mycket kvar att utforska. När det gäller mellantonerna och de högre registerna är jag fortfarande ute och cyklar.

Hursomhelst, den stora frågan kvarstår… Vad är snyggast? Krispiga kalla bilder eller varma? 🙂

Slut på innehåll

Det finns inga fler sidor att hämta