Grönsakerna till din smörgås kan du enkelt odla själv!

– I samarbete med Impecta Fröhandel –

Äntligen är tiden här som alla vi trädgårdstokar suktar efter allra mest!! Ljuset i tunneln efter långa bryska vintrar där vi klämmer upp oss i hörn, med stearinljus i hand och filtar om kroppen. Nu är filtarna avslängda och fönsterna uppställda på vid gavel. Nu kommer våren med sin frihet och rikedom! Och vi kan få känna oss exhalterade, med smutsiga händer i försådden och huvudet svävandes någonstans i prunkande rabatter och glada sprickfärdiga grönsaker.

Nu har jag turen att ha en stor och matig trädgård till mitt förfogande varje vår. Men jag vet att många inte har det. Vissa har bara en balkong att odla på eller kanske inget mer än stora fönster och drömmar som vill ta sig utanför dem! Oavsett så ska du inte deppa ihop! De där favoritgrönsakerna och kryddorna som du bara måsta ha i salladen, grytan eller på smörgåsen varje morgon, går faktisk att odla ändå. Oavsett bostadssituation. Och det behöver varken vara dyrt eller krångligt! Jag ska berätta hur.

låt mig först presentera dagens samarbete som står mig varmt om hjärtat. När det kommer till fröer så är impecta oslagbart det bästa företaget att handla ifrån! (Min högst subjektiva åsikt. Jag har varit en trogen kund sedan många år av förklarliga skäl.)

Om Impecta Fröhandel

Impecta är ett familjeföretag i Julita som drivs av odlare för odlare. De har sålt fröer sedan 1975 och är omtalade och omtyckta för sitt rika och breda sortiment. i deras fröbank kan du hitta allt från exotiska, ekologiska och medicinala frön till frön från kulturarvsväxter – en unik satsning hos impecta som gör det möjligt för även oss amatörer att föra traditionella växter vidare i våra trädgårdar.

Impecta håller kvalité och hållbarhet högt, och provodlar och proväter alla grönsaker själva. Allt detta är sådant som jag personligen sätter stort värde på och vill stötta! Inne på Impectas hemsida finns dessutom en finurlig sökfunktion där man kan välja parametrar såsom höjd, solläge och tid för skörd m.m. för att hitta sorter som passar perfekt till just din trädgård, testa gärna den!

Årets kommande brakfest – här ska odlas för brinnande livet! 🙂

Om du har tillgång till trädgård och/eller växthus

Om du har turen att ha en hel trädgård, eller åtminstone en liten markplätt, till ditt förfogande så är möjligheterna för din odling förstås otroliga, och om du därutöver har tillgång till växthus – i det närmsta oändliga!

Odling behöver som sagt inte vara svårt alls. Bara läs på baksidan av fröpåsen när och hur fröna ska sås. Håll koll på läge, djup och avstånd, se till att plantorna får syre och vatten, så kan du snart njuta av en saftig skörd ett par månader senare! Och odla gärna i omgångar så att du hela tiden har något ätbart att skörda!

Det viktiga att veta när man odlar i trädgård och på frimark är hur lång tid respektive grönsak behöver på sig för att växa. Vill du optimera skörden bör du förså många av grönsakerna inomhus och flytta ut dem när klimatet är behagligt. Du kan också förlänga växttiden genom att odla i upphöjda bäddar, som blir varma och redo att brukas tidigare på året än om du odlar direkt på marken. På så vis kan du börja så utomhus tidigare. Ju längre söderut du bor, desto tidigare kan du givetvis odla utomhus. Och har du växthus kan du förläng växtsäsongen ytterligare ett par månader!

Några grönsaksfavoriter som gärna odlas utomhus är: Dill, persilja, koriander, portulak, pak choi, rucola, mangold, spenat, sallat, tomater, paprika, gurka, chili, rädisor, ärtskott, vitlöksblast. Många av dem behöver försås inomhus alternativt direkt odlas i ett växthus för att växa bra. T.ex. morötter och rädisor klara av att odlas direkt på frimark utan försådd.

En del av förra årets yviga odling. Till höger syns tomat- och gurkplantor, till vänster ett persikoträd och kiwibuske. Närmare kameran diverse kryddor och bladgrönsaker, längst till vänster närmare kameran skymtar paprikaplantor.

Hur gör man när man försår?

Att förså är enkelt. Du behöver något att så i som låter vattnet rinna undan, t.ex. ett pluggbrätte eller krukor. Och så behöver du ställa sådden vid ett så stort fönster som möjligt. Täck helst odlingen med plastfolie eller lock, för att stänga inne fukten, tills plantan blir synlig. Då ska du ta av höljet så att plantan kan andas. Ditt jobb är att hålla sådden ljus och fuktig, tills den kan flyttas ut när marken är frostfri och temperaturen mildare.

(Om du behöver mer direktion och rådgivning, besök gärna Impecta’s hemsida. Där finns det massor av tips och enkla instruktioner att ta till sig!)

En av mina älsklingar i år.

Om du har tillgång till balkong

Den största skillnaden att odla på balkong jämfört med i trädgård är givetvis utrymmet. Du kan helt enkelt inte få plats med så mycket och bör därför satsa på växter som växer uppåt och inte breder ut sig alltför mycket. Och samtidigt kanske du inte har utrymme att de växer sig allt för höga. Därför kan t.ex. busk- och körsbärstomater vara bra val istället för traditionellt högväxta.

I övrigt är principen densamma och allt går till på samma sätt. De flesta grönsaker behöver försås inomhus innan de kommer ut på balkongen, då de inte annars hinner växa till sig nog för att ge skörd.

Förra årets bönor på väg att slingra sig mot solen.

Odla inomhus, tillfälligt eller året runt!

Har du inte möjlighet att odla utomhus eller precis som jag vill kunna njuta av färska grönsaker året runt så finns det lösningar även för det. Det går nämligen utmärkt att odla det mesta inomhus, om du bara tillför extra ljus över vinterhalvåret.

Här är några exempel på favoritgrönsaker som växer bra inomhus; kryddor, sallat, pak choi, gurka, tomat, chili, paprika, aubergine, krasse, ingefära, vitlöksblast och även bär som t.ex. jordgubbar!

När du odlar inomhus ska du helst satsa på lättodlade och snabbväxande växter. Odlingen kan ske i det mesta; kartonger, krukor eller tråg. Se bara till att vattnet kan rinna ut någonstans och att planteringen täcks i början, så att fukten bevaras. Placera odlingarna vid stora fönster, på fönsterbrädet, piedestaler eller andra ytor som kan få mycket solljus.

Min chiliplanta som vårdas med kärlek och tålamod.

Hydroponisk odling

Nuförtiden finns även ett nytt smart alternativ till den traditionella odlingen i jord, som jag vill ge lite extra uppmärksamhet, nämligen den hydroponiska odlingen. Här odlar man inte i jord utan endast i vatten och näring. Fördelen med att odla på detta sätt är att det är ruskigt svårt att misslyckas och att plantorna växer snabbare eftersom de inte behöver leta efter näring och syre.

Jag har inte testat det själv ännu, men jag slog till på stort nu i år och har beställt hem “odlingslådan Harvy” från Impecta, så jag ser mycket fram emot att se vad den ska kunna leverera! 🙂 Min plan är att använda den till åretruntodling och då fokusera på att odla sallat och kryddor. Kanske testar jag också en och annan tomat och gurka. Jag får återkomma med det projektet.

Nu är det dags för mig att ta mig bort från köksstolen och ut i den friska luften, med handskar och spade i högsta hugg. Listan på saker att göra i trädgården för att förbereda för alla de odlingar jag har tagit mig överhuvudet i år är imponerande och det finns ingen tid att spilla. Hej våren, här kommer jag med mina gröna fingrar!

Och med de orden önskar jag lycka till med era trädgårdsprojekt! 🙂

  • 0

    • Skam den som ger sig!!

    Den här helgen var en given utomhushelg. Förra helgen var så kall att barnen behövde ha på sig overall, men idag var det 15 grader utomhus och vi har sprungit ut och in ur huset utan jacka.

    Lilla fialotta…

    Ja, ni som har följt min blogg en längre tid vet ju att vi inte har haft tur med vårt växthus. Vi köpte det i en tid då vi behövde dra in på utgifterna och kvalitén var väl inte den bästa. (Förra årets knorrande läses här!)

    Den skrumpnade ganska omgående, en del i taget… Först blev stommen skev i en vindpust och vi fick stötta upp hela kalaset med ett träbygge, sedan blåste dörren sönder och nu i år rök majoriteten av fönstren i förra veckans storm. Så nu måste vi ersätta dem också. Egentligen har vi alltså ersätt allting och byggt ett eget växthus. Så det var ju fullkomligt onödigt att köpa något från första början!

    Daniel ger inte upp.

    Jag har inte velat ha ett mjukplastväxthus eftersom jag är lite petig med estetiken. “Vi drar plast över hela skiten!” Har Daniel länge tyckt. Två år och åtskilliga stormar efteråt har jag nu böjt mig för fakta och gått med på det.

    Synd på en så fin och välgjord timmergrund, dock. Tycker jag. Att trona verket med plast. Jaja.. huvudsaken att funktionen är intakt.

    Nu är vi redo att översålla bygget med grönsaker och blommor. Det ska bli trevligt!

    På tal om ljuvliga ting så är det bara en tidsfråga innan vår familj utökas från antal fyra till fem. Så om jag är frånvarande så beror det på det. 🙂 Kram på er!

  • 0

    • Förså & förkultivera – 4 enkla guider för en nybörjare

    Varför förså?

    Vissa grönsaker behöver lång tid på sig att bona in sig och börja växa, och kan därför med fördel försås inomhus. (Med mindre du bor långt söderut är det rent av en förutsättning för att lyckas med många grönsaker.)

    • Förkultivering gör plantorna mer motståndskraftiga, mot lynnigt väderklimat och ohyror.
    • Och framför allt – försådden ger dig en längre skördeperiod!
    • (Förså gärna i omgångar, så har du hela tiden lagom med grönsaker att hinna äta upp!)

    Detta bör göras redan i februari – mars. Ungefär 6-8 veckor innan utplantering.

    Så här ser det ut för mig när jag ska gå igång… 😉

    1. Vad behöver jag för att kunna förså?

    1. Odlingskrukor, sålådor, plantprätten eller odlingspluggar. (Någonting att så i!)
    2. Såjord. (Näringsfattig och luftig. Föredragsvis egenblandad! Gronarader.se ger en utmärkt förklaring på hur detta blandas.)
    3. Frön
    4. Plant-etiketter
    5. Spade
    6. Plastfolie eller glasskiva.
    7. Ljus. (Plantorna behöver stå vid ett stort fönster som vätter mot söder eller öster. Alternativt under växtlampa. Föredragsvis på balkong eller utomhus under dagtid, åtminstone mot senare del av förkultiveringen!)

    2. Hur går det till?

    1. Häll såjord i dina plantningskrukor.
    2. Lägg i fröna. Det ska stå på den köpta fröpåsen vilket avstånd fröna bör ha och hur djupt de ska planteras. Oftast går det bra att strö fröna jämt över ytan och täcka dem med ett tunt lager jord. (Det är viktigt att fylla odlingsutrymmet med jord ända upp till kanten, så att det inte sticker upp någon kant som skuggar plantan. Ju mindre fröna är desto mindre jord behöver täcka dem. Ju större de är, desto djupare och mer avstånd behöver de till varandra.)
    3. Vattna sedan krukan, helst underifrån och med ljummet vatten. (T.ex. genom att sänka ner krukan i vatten.)
    4. Täck /täta odlingsbädden med något som kan hjälpa till att bevara fukt och värme. (T.ex. glasskiva eller plastfolie som hålls på plats med hjälp av gummiband. Plasten får inte ligga direkt mot jorden.)
    5. Placera på lagom varm plats. I regel passar 18-25 °C bra, beroende på vad det gäller för grönsak. (Läs på fröpåsen!)
    6. Done! Dags att vänta……
    Plantbrätten på bild! Smidigt att så i.

    När de gröna bladen dyker upp…

    1. Under tiden du väntar ska du se till att plantorna aldrig har slut på vatten. De ska vara fuktiga, aldrig torra och inte för blöta.
    2. När fröna har börjat komma upp ska fuktskyddet bort för att släppa in luft. Men det bör göras i lugn takt. Börja med att sticka hål i plasten, fler och fler hål ju fler plantor som har kommit upp. (Eller lyft på glaset lite.) Till sist tas skyddet helt bort.
    3. Och plantorna ska placeras ljust!!
    4. Målet är att få korta och stabila stjälkar under hjärtbladen. Om plantorna sticker iväg i höjd, ge dem mer ljus, luft/vädring och sänk temperaturen. De flesta plantor vill inte ha för varmt.

    När plantorna börjar stå trångt… Dags för skolning!

    1. När plantorna börjar stå trångt ska de skolas, dvs. planteras om i mer näringsrik jord. (Så kallat planteringsjord!)
    2. Gallra bort de plantor som du inte kommer att behöva.
    3. (Är stjälkarna för långa kan plantorna sänkas ner lite djupare. Är rötterna för långa kan de förkortas.)
    4. När plantorna är nyskolade ska de underbevattnas och hållas i 2-3 °C lägre temperatur de första dagarna. Sedan tillbaka till normalt underhåll.

    Utplantering

    1. Sker i regel i slutet av maj eller början av juni! Detta beror på var i Sverige du bor. Grundregeln är att risken för frostnätter ska vara helt över.
    2. Plantera plantorna utifrån resp. klimat-rekommendationer. (Läs på fröpåsen!)
    3. Håll koll på avstånd mellan plantorna.
    4. Vattna och vårda….!!!

    Besök gärna min favorit-informationssajt för mer detaljerade instruktioner eller Land.se för en grundlig men enkel genomgång! Och läs mitt trädgårdslandsinlägg för inspiration till utplantering.

    3. Vilka grönsaker bör eller måste försås? Vilka är lätta och svåra?

    För att grönsakerna ska kunna växa behöver de fukt, ljus och värme. Men kraven på dessa element ser olika ut för olika grönsaker. Vissa är väldigt känsliga och andra inte alls.

    1. Svåra att odla och kräver försådd:

    Chili, paprika, kronärtskocka, melon, pumpa, aubergine. Kräver extra värme och skydd! Behöver stå på uppvärmd bänk och/eller i skyddat växthus en lång period.

    2. Mellansvåra att odla och kräver försådd:

    Tomat, gurka, persilja, purjolök, selleri. Bör ha tillgång till uppvärmd bänk eller växthus den senare delen av förkultiveringen.

    3. Ganska enkla att odla och bör försås:

    Vitkål, Squash, Blomkål, Brysselkål, bönor, ärtor, grönkål, kålrabbi, kålrot, majs, mangold, rödkål, sallat (finns många olika sorter som kräver olika förberedelse). Klarar av att förkultiveras framför ljust fönster och senare delen på balkong eller i växthus.

    4. Enkla att odla och kräver inte försådd:

    Morot, palsternacka, spenat, sallat, rucola, rädisa, sockerärtor, sättpotatis, salladslök/piplök, majrova. Kan förkultiveras framför ljust fönster och sedan sättas ut direkt i frimark.

    4. När ska respektive grönsak försås?

    Januari – Februari – Chili, paprika, kronärtskocka, purjolök, aubergine, rotselleri, stjälkselleri.

    Mars – Tomat, gul- och rödlök, broccoli, blomkål, grönkål, svartkål, vitkål, sallat, majs.

    April – Maj – Pumpa, melon, gurka, squash, bönor & ärtor. (Många av dessa grönsaker tar plats, slingrar sig och blir fort otympliga att omplantera, därav bör de inte sås för tidigt inomhus! De vill komma ut efter ungefär 4 veckor och till ett varmt klimat (ej under 15 °C nattetid). I växthus kan de givetvis sås tidigare.)

    Lycka till med DITT odlingsprojekt och ha det så roligt!!! 🙂 (Glöm inte att gilla och dela inlägget om du tyckte det var hjälpsamt. Så får jag lite lön för mödan. :))

  • 0

    • Sånt som kan odlas – en rundvisning i Juli

    Hej mina fina vänner! ❤

    Uhh… Det tog tid för mig att få ut ett till blogginlägg. Beklagar. Jag har suttit och trixat (editerat) med min första vlogg på andra datorn och blir så uppslukad av det att jag glömmer bort bloggen. Men jag tänkte ta med er på en liten mini-rundvisning i trädgårdsodlingarna idag.

    Kryddor i högespalten. Olika sallatsarter till vänster, samt chili och paprika längst bak. Längre in finns tomat, gurka, melon (som dock håller på att dö), kiwi, citrusfrukter och dylikt.
    Lakritsbasilika till vänster och kanelbasilika till höger. Underbara färger!!
    Högresta tomater.
    Gurka mitt i tomatmängden.
    Sallat till höger, sedan Portulak, Spenat och Ruccola närmast. Chiliplantor som växer fint längst väggen längre in!!
    Rödbladig smällspirea som blommar med vackra vita blommor i juni. Glömde bort att fota dem. ?
    Bönor och ärtor klättrar på våra pilstrutar.
    Charlottenlök.
    Majs.
    Rödbetor.
    Kohlrabi.
    Morötter i alla tänkbara färger.
    Palsternacka, havrerot och persiljerot.

    Åh, vad jag älskar högsommaren och alla underbara dofter och färger överallt. Solen lyste så starkt och fint förra veckan och gav massor med energi, men nu de senaste dagarna har det regnat och känts tungt i luften. Men det behövs det också… Vi behöver allt… Värmen och kylan, ljuset och mörkret, Regnet och torkan/hettan.

    Magnolian som frodas fint i ett skyddat läge i zon 4, trots att den är en zon 2. 🙂
    Vacker spröd ung Flikbladig blodlönn som växer på ett igengrott ställe i trädgården. Vi måste städa upp här…

    Jag tänkte att det kanske kunde vara intressant att se hur vi försörjer alla dessa växter med vatten. Vi har två stora vattentankar som rymmer… 500 liter var tror jag? De samlar upp regnvatten genom stuprör som ligger på ladugårdstaket och som vi sedan använder för vattning. Hållbart och bra. Vi har sedan dessa tankar kopplade till brunnen och hela resterande vattensystemet som ligger nergrävt i marken i trädgården.

    Potatisodlingen som spårade ur… Haha.. ? Det växer överallt..

    Vi har också odlat mycket mer än detta. Kål, olika lök, rotfrukter, persikor osv. men allt kom inte med på bild för barnen snurrade runt mig, klättrade i mina kläder och förvirrade mig.

    Nu ska jag återgå till att stångas med min dator och videoredigeringsprogrammet. Vi hörs snart igen!! Glad fortsatt trädgårdsplöjning! ?? Och njut nu värmen som snart ska komma igen… ?

  • 0

    • Potager – ett blomstrande trädgårdsland

    The beginning structure of the Nearings final homestead.
    En ljuvlig syn…

    I hela mitt liv har jag drömt om en egen köksträdgård. En vacker, grönskande, prunkande köksträdgård full av frodiga, fräsiga, saftiga, smakrika, tjusiga, spännande, läckra grönsaker. Inte bara ett hastigt upptrampat fält på husets dystra baksida, överväxt av aggressiva gröna växter som i panik slingrar sig och klamrar sig fast i varandra, utan en RIKTIG köksträdgård – som är en fröjd för ögat och själen!

    En köksträdgård i balans. I ordning och reda. I vänligt samspel mellan grönsak och blomma. Elegans. Tydlighet. Så att man hittar var gulrötterna börjar och slutar, när det är dags att veva ihop sommarens första sallad. Blommor som tar vid, lyfter, håller om, ramar in och skapar små fina rum bland grönskan. En köksträdgård med städade gångar, prydliga rader att gå vid, yviga salladsblad att dra handen över, surrande glada insekter och berusande dofter som lyfter hela tillvaron.

    Min alldeles egna naturateljé där jag kan skapa liv, läka, vila, få utlopp för kreativitet, nya idéer och obehärskade lyckorus.

    En sådan köksträdgård skulle kunna kallas för POTAGER och se ut något i stil med följande:

    Bilden kan innehålla: växt, utomhus och natur
    Kära tomten 📜 | Elsa Billgrens blogg på ELLE.se!
    Relaterad bild
    Köksträdgård med prydliga rabatter

    I sommar hoppas vi att det ska bli realitet. Kanske får vi inte färdigt hela potagern till fulländhet, med staket och vacker ingångsport som ska byggas själv, men åtminstone delvis färdig. Sådär så att det ändå känns lättare att andas. (Vi ska också hinna börja bygga ut hallen och få en ny veranda, så det kommer att behöva kompromissas med vilka projekt som vi lägger tid på.)

    Edible Landscaping: Kitchen Garden - Chelsea | jardin potager | bauerngarten | köksträdgård

    POTAGER – Vad är det?

    Ordet potager är franska och kommer från pot, kanna, gryta. En potager är precis som en mustig, elegant, färgrik grönsaksgryta – en dekorativ köksträdgård med blandade inslag av (ätliga) blommor och frodiga grönsaker. Ibland innefattar en potager även snittblommor som kan plockas för köksbordets prydnad (utan att trädgårdens övriga rabatter behöver dissekeras).

    Det som skiljer en potager från en vanlig köksträdgård är egentligen i huvudsak att potagen innehåller blommor, vars syfte är att locka till sig nyttoinsekter som främjar växtligheten samt gör köksträdgården vacker hela säsongen.

    Bildresultat för potager ritning

     

    Plats, läge och förutsättningar

    Det ultimata läget för en köksträdgård är en solig plats med vindskydd mot norr, mullrik jord och gärna en lutning åt söder. Det bör inte heller finnas stora träd nära odlingsfältet, då träden stjäl enorma mängder näring och vatten ur marken. Om marken är vattensjuk behöver den dräneras, med mindre du löser det genom att ordna upphöjda såbäddar.


    Skissa och planera planlösning

    Skapa med fördel en skiss på hur din portage ska se ut! Och tänk igenom vad du vill få plats med och hur det kan göras på bästa sätt.

     

    Storlek

    En potager behöver inte vara en stor, maffig del av en slottsträdgård. Den kan även vara en liten gullig kökstäppa på din villabakgård. En miniportager kan till och med göras av en enkel pallkrage på balkongen. Det kan räcka med några favoritkryddor och lite ringblommor. Storleken avgörs givetvis av ändamål och möjlighet!

     

    Utformning

    Vill du skapa en klassisk fransk potager så innehåller den vanligtvis:

    1. en gång in och ut,
    2. staket, mur eller annat skydd mot klövdjur och gnagare,
    3. gångytor i potagern som origenterar mellan såbäddarna/odlingsytorna och
    4. gärna även en sitt- och viloplats. (Varför inte med ett fågelbad i mitten? Det lockar dit fåglar som är bra för det nyttiga insektslivet i potagern.)

     

    Gångar

    Du bör ha åtminstone en mittgång som är så pass bred att du kan komma fram med skottkärra. Gångar kan gärna göras med grus, återanvänt tegel, trädgårdsplattor eller naturmaterial som stenmjöl, täckbark eller träflis. Täck gärna marken med markväv innan du fyller på med gångmaterialet, för att kväva eventuellt ogräs och slippa allt för mycket rensning.


    Vatten

    Riklig tillgång till vatten är en förutsättning för att du ska få en grönskande potager, så se till att potagern ligger så att du har vattenslangar nära till hands. Varma dagar mitt på sommaren kan kräva vattning två gånger om dagen. (Idag finns många fiffiga bevattningslösningar att köpa sig till som kan vara värda att överväga.)


    Skydda med staket/mur

    Det är viktigt att tänka på att staketet måste vara minst 150 cm högt, om det ska lyckas stänga ute rådjur. För att skydda mot gnagare bör staketet inte ha stora hål längst mot marken. Om du har ett glest staket bör du komplettera med mindre nät en halv meter högt längst ner på staketet.


    Skapa odlingsbäddar

    Såbädd kräver mer förberedelse (om den ska byggas själv, annars kan du köpa pallkragar och lägga två ovanpå varandra) än att odla direkt på marken, men har å andra sidan flera fina praktiska fördelar. Dels är den vänlig mot ryggen och underlättar många timmar av odling och rensning vid bädden. Dessutom ger bäddarna bättre grobarhet då jorden är djup och lucker, och växtsäsongen förlängs. Upphöjningen gör att jorden snabbare blir varm och tillåter därmed sådd/odling tidigare på våren.

    Vad gäller brädden på såbäddarna brukar 90 cm – 120 cm vara lagom om du kan komma åt såbädden från båda sidor. Då kommer du lagom åt grönsakerna på båda sidor och i mitten. Om du bara kommer åt den från en sida bör 90 cm vara absolut max. Mer än så blir svårt att nå på bekväm längd.

    Väljer du att odla direkt på marken så kan en klassisk lösning med långa rader i följd fungera bra, så länge du ser till att kunna gå emellan dem och komma åt varje rad från båda sidor.


    Jord

    Fyll odlingsytorna med mullhaltig, porös, svart matjord. Jorden ska innehålla en jämn balans av lera, sand och organiskt material. (Om jorden där du ska odla är för lerig eller sandig behöver du tillföra mullämnen, t.ex. genom torv, gräsklipp eller kompost. Läs mer om jord här.)

    Olika sorters grödor kräver lite olika typer av jord och olika djup av matjord, men en riktlinje är minst 50 cm djup matjord.

    Såbäddar kan fyllas på följande alternativa vis.

    • 1. Fyll 30-40 cm med korta kvistar eller annat grovt material, 2. täck med uppochnervända grästuvor, 3. täck grästuvorna med ett lika tjockt lager gräsklipp/löv, fyll upp till bredden med jord.
    • Fyll till hälften med hästgödsel, packa och fyll sedan upp till kanten med matjord/trädgårdsjord.


    Planera odling

    Tänk att de största, högsta växterna bör vara längst bak och de lägsta längst fram, då att du lätt kommer åt allting. Om du har en odlingsyta som du kan komma åt från båda sidor bör de högsta växterna vara i mitten, så att de inte skymmer resterande växter i någon riktning.

    Tänk igenom var klätterväxter ska vara och ordna spaljéer eller annat lämpligt att klättra på. Kanske vill du ha bönor, sockerärtor eller vinrankor klättrande uppför en ingångsport?

    Varva gärna grönsaker med blommor som drar till sig insekter och bin.

    Rotera vad du odlar varje år, dvs. odla inte samma växter på samma ytor varje år, då tappar jorden näring, blir ”trött” och kan börja sprida växtsjukdomar. (Olika grödor kräver olika mängd och uppsättningar näringsämnen, vilket gör att dessa näringsämnen tillslut tar slut.) Roteringen görs enklast genom att du delar in köksträdgården i fyra delar; bladgrönsaker, rötter, baljväxter och potatis. Rotera sedan dessa fyra typer.

    Vissa växter gynnas av att odlas bredvid vissa andra växter, läs på och tänk igenom hur du placerar dem för bästa möjliga resultat!

    Täck gärna sådden med fiberduk för att skydda mot ohyra och flygande ogräs, bibehålla fukten i jorden bättre och höja temperaturen.

    “Potagern. Min alldeles egna naturateljé där jag kan skapa liv, läka, vila, få utlopp för kreativitet, nya idéer och obehärskade lyckorus.”

    Lycka till!

    Dela gärna med dig av dina tankar kring detta inlägg – att skapa en köksträdgård/potager. Vad vill du? Hur har du gjort? Vad har fungerat för dig?

  • 9

    • Slut på innehåll

    Det finns inga fler sidor att hämta