Nu har vi gjort om jordgubbslandet!

Några ögonblick från gårdagen och på sistone! Vi har fokuserat på att bygga altan denna sommar och valt att endast engagera oss i ett enda trädgårdsprojekt – nytt jordgubbsland! Det var ett måste, tyckte jag.

Vi fick det här färdigt för bara någon vecka sedan men har redan fått en skörd! Sen ska gångarna fyllas igen med sten och blommor. Det återstår att göra.

I övrigt ser väl trädgården skapligt förgången och överväxt ut. Jag har förbjudit D att engagera sig i övriga trädgårdsprojekt denna sommar, även om han gärna hade velat, för vi behöver komma vidare med renoveringen. Så därför får köksträdgården växa på eget bevåg och som den behagar denna sommar. Då ser det ut så här.

Sen har vi visst ett gammalt troget äppelträd som har dragit sin sista suck. Så det ska bort och ersättas med ett nytt. Och den här häcken ska bort! Så ja, det blev visst mest en massa rivning denna sommar och inte så mycket vackra nya rabatter och vyer.

Fin fortsatt vecka på er!!

Jag fann själ i en bortglömd stuga

Jag tycker att det är så himla mysigt att vara ute och leta efter gömda och glömda ruckel ute i skogen och längs landsstigarna. Häromdagen hittade jag denna charmiga boning!!! Och dörren stod på vid gavel som om den lockade mig att stiga på.

Visst blir man lite sugen på att omhulda den med kärlek och ge liv igen? Tänk så mycket historia som har skapats inom dessa väggar!! Jag rös när jag såg ödestorpet. Jag rös i hela kroppen och det kändes nästan som om det var fler närvarande där… Ett litet genomskinligt barnaväsen i vit särk som kikade ut genom fönstret på övervåningen kanske…. Mitt sjätte sinne spårade sannerligen iväg med mig…

Den var lite läskig att stiga in i, för att det hängde ner farligt bråte från tak och stuprännor som knakade och rörde på sig. Men jag höll för ögon och öron, räknade till tre och slängde mig in genom dörren. Det kändes enklast så. Väl där inne fann jag mer bråte lura över mig från taket, så jag fick passa var jag gick.

Det intressanta när man vankar runt i såna här ödehus är att man så tydligt kan se (och känna!!) historian i dem. Man kan se vilka delar som var byggda ursprungligen (utifrån byggteknik, läge och sunt förnuft) och vad som har blivit påbyggt under 1900-talet.

Detta hus var till hälften byggt i liggande timmer. (Tyvärr var det för mörkt inuti för att jag skulle kunna ta kort!) Originalbostaden tog troligtvis form under 1700-talet.

Först bestod bostaden av endast ett utrymme där såväl människor som boskap samsades om utrymmet. På den tiden fanns ingen vedhäll och värmen hölls genom att människor och boskap gnuggade axlar och sov ihop. Senare byggdes ytterligare ett rum till med spishäll och därtill ett litet loft med stege.

Slutligen byggdes huset ut ytterligare under tidigt 1900-tal, för att senare överges och förfalla.

Längre ner på samma skogsstig hittade jag en byggnad med ett fräckt klocktorn. Jag undrar vad historien är bakom detta? Själva byggnaden såg bara ut som en vanlig ladugård. Lustigt… (Jag glömde bort att fota mer.)

Brukar ni också smyga runt i öde hus eller är det bara jag som gör sånna hyss?

Ta hand om er mina fina vänner! ?

Slut på innehåll

Det finns inga fler sidor att hämta