Att låta kreativiteten flöda & hitta sitt livskall

Mockaskor, guldsmycken, skimriga chiffongbyxor & stickad tröja. Så fick outfiten bli denna dag.

Jag är väldigt modeintresserad – mer än vad som har framkommit i bloggen tidigare. (Här kan min förra stylistblogg hittas!) Jag är dock inte intresserad av att följa trender alls. Jag är intresserad av att skapa för framtiden, uttrycka mig på nya sätt och hitta en personlig stil. Jag är intresserad av att ta fram nyanserna i livet, det unika och oväntade. Att se ut och bete sig som en kopia av alla andra på denna jord är ingenting som lockar mig. Jag vill gärna vara en röst i bloggvärlden som inspirerar till självständigt tänkande och att hitta sig alldeles egna autentiska “JAG”. 🙂

Det är just den resan som jag själv färdas på just nu. Hitta vem jag är. Och jag är inte framme vid slutstation ännu, förstås. 🙂 Jag funderar och klurar, förändrar och testar nya saker varje dag. Men kreativiteten går som en röd tråd i allt. Den är livsviktig för min själsliga överlevnad.

Skapandeintresset för mig begränsas inte till just mina huvudsakliga sysslor utan finns i alla möjliga och omöjliga uttrycksformer; givetvis kläder, hår, smink men därutöver inredning, matlagning, livsstil, fotografering, konst och musik. Ja, det kan gälla vad som helst. Vem har någonsin sagt att vi måste begränsa oss? 😉

Behind the scene när jag fotar bilden ovan.

Min brokiga yrkeshistoria

Jag började min resa som liten inom musiken, sjöng och skrev låtar så det stod härliga till. När jag hade avslutat gymnasiet (naturvetenskaplig linje) utbildade jag mig till makeupartist och fokuserade på mode, styling, kläder, hår och smink. Därefter blev jag antagen till en av Sveriges bästa låtskrivningslinjer och studerade musik på heltid i två år. Sedan tog jag en paus från kreativiteten och utbildade mig till socionom och livscoach. Jag ville vidga mina mentala vyer och hitta nya sätt att leva som var snällare mot självkänslan (som på den tiden, trots allt slit och hårt arbete, var i botten).

När jag hade landat och fått ordning på mitt liv bestämde jag mig för att göra det jag så länge hade drömt om; bli min egen och söka mig tillbaka till kreativiteten. (Det var då jag startade bloggen! Och här bestämde jag mig för att ta steget, HÄR tog jag steget!) Då blev fotograferingen en viktig del i att uttrycka mig och synas på nätet. Där är jag nu. 🙂 Så jag har nog låtit min fantasi flöda under årens lopp… Och det var precis det jag behövde.

Ibland tror jag att det krävs att man testar många olika områden för att hitta rätt. Vi fungerar olika. Vissa vet direkt att de ska bli sjuksköterska och så ska det vara resten av deras liv. Jag har aldrig fungerat så. Jag vill bli det och det och det och det och sedan vill jag testa det och så vill jag helst försöka slå 38 flugor i en smäll och kombinera olika kreativa artformer. Bloggning, fotning, film, coaching, musik, styling. Allt detta i en brokig röra kanske skulle förvirra en annan. Men för mig är det som att hitta hem. Jag vill få låta kreativiteten flöda fritt!

Hur tänker ni? Hur fungerar ni? Hittade ni ert “livskall” och rätta yrke direkt eller har ni fått leta er fram i yrkesjungeln? Och kanske insett att ni trivs med att kombinera det ena med det andra?

Jag har sagt upp mig!!! För att följa drömmen.

Nu har dagen kommit, då jag är redo för att berätta för er – grabba tag i närmsta stadiga möbel nu! – att jag har sagt upp mig. JAG HAR SAGT UPP MIG! Ursäkta att jag vrålar. Ursäkta era blödande öron. Men jag är besinningslöst glad. (Inte för att lämna mitt arbete som jag verkligen tyckte om, men för att börja ett nytt!)

Jag vågar knappt tänka på hur mycket arbete jag har framför mig. Jag kan ingenting om företagande. Jag kan i det närmaste ingenting om entreprenörskap, marknadsföring, försäkringar, pension, deklaration och momsregistrering. Att hålla i budget, skapa hemsidor, förhandla och skriva avtal. Jag har inga kontakter som kan hjälpa mig på vägen och inga närstående med erfarenhet av att driva eget. Men vad sjutton spelar det för roll?

Galet eller alldeles klockrent

Ibland, i mina svaga stunder, tänker jag att jag har tagit ett vansinnigt beslut. Att det aldrig kommer att gå. Men det måste. Det finns ingen återvändo. Jag får ta ett steg i taget och lära mig allt jag behöver lära mig. Inte ha för höga krav eller förväntningar. Låta det hela ta den tid det tar. Att landa, hitta mitt mål och min mening, att börja lära sig hur branschen fungerar, bygga en plattform. Att så småningom kunna tjäna en krona eller två.

Men hur – de vette katten! Det är ju en extremt konkurrenskraftig bransch jag har valt att ge mig in i. Om min dröm innebär att jag för evigt kommer att få leva som en urfattig, trampad, bespottad stackare så får det bli så. Jag kommer åtminstone att vara lycklig. Mitt liv kommer åtminstone att vara mitt. Genuint. Direkt från hjärtat.

Vad ska jag jobba med?

1. Jag kommer att satsa på kreativt skapande – sociala medier, musik, konst, film och fotografering. Jag har massor av idéer som bara bubblar av iver att få komma till uttryck och ta form!! Jag vill göra livet rikt och roligt. Jag vill inspirera och uppmuntra mig själv och andra till ett liv i harmoni med sig själv, omgivningen och naturen. Att lyssna på sin magkänsla, göra saker som får en själv och andra att må bra, att leva ett positivt, närvarande och själsligt rikt liv.

Ni kommer att kunna hitta mig här framöver:
https://www.instagram.com/finding.silverlinings/

2. Förutom mina kreativa projekt så kommer jag att driva en bisyssla där jag supportar andra att uppnå sina mål och drömmar. Under sommaren nu år 2019 gick jag en livscoachutbildning som öppnade nya vyer och perspektiv på livet för mig. Min redan sen innan djuplodande fascination för vårt psyke, vår mentala kapacitet och förmågan att styra sitt eget mående, sitt liv och sina förutsättningar, blev ännu djupare. Så jag hoppas på en fortsatt svindlande kunskapsresa/utbildningsresa inom denna profession.

Ni kommer att kunna hitta mitt coachingföretag här framöver:
https://www.instagram.com/risingstar.coaching/

(Jag kommer givetvis finnas kvar här på bloggen också, men jag kommer att vara mer närvarande på instagram. Så småningom kommer jag även att öppna mitt youtube-konto.)

En snårig väg att gå

Det är över två månader sedan jag sa upp mig, men jag har inte känt att det har varit läge att gå ut med det än. Jag var tvungen att smälta det själv. Nu är det bara 3 veckor kvar! Den 9:onde december kommer jag att stå här. Ensam. Utan lön och kollegor. Utan en trygg framtid. Utan någon aning om hur jag ska klara mig.

Jag kommer att brottas med motgångar, avvisningar, misslyckanden, osäkerhet, dåligt självförtroende, uppgivenhet, snubblande, tårar och besvikelse. Jag kommer att sitta där med tre ynka fakturor och femtioåtta tjocka gråtklumpar i halsen, månad efter månad. Det är så jag föreställer mig min närmsta framtid.

Men jag kommer också att växa, bli starkare och visare. Jag kommer att uppleva hejdundrans mentala, konstnärliga och musikaliska äventyr, utveckla nya färdigheter, komma närmare naturen, lära känna andra kreativa själar och få viktiga uppenbarelser om livet. Framför allt kommer jag att vara FRI. Fri från ett liv som fängslade och kvävde mig. Som inte var mitt. Som var någon annans..

Nu ska jag slänga upp två stora glas champagne på bordet åt mig och maken och så ska vi fira natten lång. Skål för nya äventyr!

Otaliga barnsligt glada pussar och kramar till er mina fina goa tappra läsare! Hoppas att ni vill fortsätta följa min resa!

Låt aldrig någon annan definiera vem du är och hur du ska leva ditt liv. Kom ihåg det!

Du har bara ett liv – LEV DET!

När är en influencer så strategisk att den inte längre förtjänar att vara influencer?

Jag skulle vilja reflektera en stund kring det blogginlägg som Daniela Skoglund publicerade på sin blogg idag. Hon skriver om att hon har varit en trogen bloggläsare till “Blondinbellas” blogg i mer än tio år och inte förrän nu insett att hon har blivit lurad hela tiden. Känslomässigt manipulerad för “Blondinbellas” affärer och ekonomiska vinnings skull. Ett väldigt bra och tankvärt blogginlägg som jag tycker att ni ska läsa!
Nu vill jag inte gå in på att diskutera någon enskild bloggares fel eller brister. Dem har vi alla mer än nog av till mans. Men som bloggare tycker jag att det är viktigt att reflektera över det Daniela skriver och det komplexa i att man jobbar med något som påverkar enormt många människor omkring en och som samtidigt, för vissa, är ens levnadsbröd och “affärsverksamhet”.
 
Hur långt är det okej att gå? Hur strategisk får man vara innan det blir oetiskt?
 
Jag vet inte. Men jag är helt övertygad om att man inte vinner i längden på att vara så strategisk att man slutar vara ärlig, äkta och genuin. Och ännu mindre tror jag att man vinner på att prioritera omsorgen om sina läsare lägre än sin egen karriär. För det hänger ihop, tänker jag. Kanske vinner man på det ekonomiskt för stunden. (Uppenbarligen – i Isabellas fall.) Men man riskerar också att förlora sina läsares förtroende för all framtid. Och då sitter man på pottkanten en vacker dag och kanske inte längre har någon karriär!
 
Och oavsett så är ju inte detta vad det egentligen ska handla om. För den mer relevanta frågan är väl egentligen; Hur strategisk VILL man vara? Vill man verkligen använda sina läsare som pjäser i sitt eget spel?
 
Denna komplexitet står ju inte bara bloggare för utan ALLA som på något vis håller på med yrken som påverkar andra (i större utsträckning, får vi väl säga då, för allt påverkar ju!). Artister, coatcher, politiker, konstnärer, författare… Vi sitter alla i samma båt. Och är skyldiga våra medmänniskor att fundera lite över hur vi använder vår makt.
 
En influencer ska vara en motivatör – inget annat!
 
Självklart har en bloggare rätt att göra vad den kan för att få dagligt bröd på bordet. Men till vilket pris som helst? Att blogga tycker jag främst handlar om att inspirera, lyfta upp, influera och skapa positiva effekter hos sina läsare. Det är det som en bloggare är bra på och det är därför som en bloggaren får förtroendet att leva på detta. Att influera och skapa effekter. Vara en motivatör. Den dag som en bloggare missbrukar detta förtroendet så är inte denne längre lämpad att vara en influencer. För att säga det helt krasst. Då bör “bloggaren” gå över till att ägna sig åt affärer istället, om det är det den vill. För jo – en bloggare har ett ansvar för hur hen påverkar sina läsare. Det kommer man inte ifrån. Inte ett omänskligt stort ansvar, men på en nivå som är värdigt yrkestiteln “influencer”. Influencer ska vara något bra. Kan eller vill man inte ta det ansvaret kanske man inte bör sitta framför sin dator och sprida bilder och texter kors och tvärs igenom vårt land?
 
Så är det bara. ?
Eller? Vad tänker ni om detta? Hur stort ansvar har en bloggare för hur den påverkar de som läser?
 
Kram, Cristall
 
(Om DU tycker om detta inlägg eller min blogg så får du gärna gilla, följa på fb/bloglovin och länka vidare. ?) 
Kategori:
Personligt

Slut på innehåll

Det finns inga fler sidor att hämta