Mest bedårande lilla utstyrsel jag sett

Men alltså jag har nyss budat hem den mest bedårande lilla babyutstyrseln någonsin!!! Har ni sett något mer förtjusande? 😀

Jag är så lycklig att magen skvalpar. Outfiten är för liten för Celina, men vad gör det? Jag kommer nog ändå inte våga ha den som något annat än en stolthet och prydnad. Jag kan sitta och bara titta på den… hänga den där på väggen och bara titta, titta…… som det fån jag är… haha..

Jag har ofta funderat över hur gulligt det vore om det fanns mer babykläder som liknar de man hade förr. Vi har ju välkända newbie som är vintageinspirerade och som har slagit stort, men jag saknar de förtjusande hättorna som töserna hade för 100 år sedan. Låt oss influeras av det modet, tycker jag! Haha.. Men så är ju jag också ganska vintage-stollig. =)

Vad tycker ni om babykläder? Hur ska de se ut och vara? 😀

Hejdlöst projekt med historiska anor

Åh, vad vi hade längtat efter att åka på medeltidsveckan i år, men corona grusade våra planer. (Någon annan som också hade tänkt?) 😭 Visste ni att medeltidsveckan på Gotland är en av Europas största medievala festivaler? Och den växer sig större för varje år som går. Ett normalt besökarsnitt i dagsläget sägs vara strax över 40 000 och det är ju inte att förakta!

En bit kvar till Texas Renaissance Festival på goda 600 000 dock. Som alltså ska vara den största i världen. 🤠 En får buga och lyfta huvudbonaden… Bra jobbat!! Jag ska dit en dag. Givetvis ska jag det, med D och småttingarna, alla klädda i linnetunikor och hättor från topp till tå! Vore inte det alldeles sagolikt!! 😍

(bild från google)

Nu har jag iaf inhandlat produkter för att kunna sy ihop alldeles makalösa dräkter till nästa års revansch på Gotland. För enkelhetens skull hade jag först tänkt att köpa färdiga dräkter på nätet. Det finns ju ett par sajter som erbjuder halvskapliga plagg till hutlösa priser. Utbudet är skralt och figursyningen lämnar mycket att önska. Men vad kan man begära när kläderna ska se ut att vara från 1200-talet? Jag kom ändå fram till.. att nej, de duger helt enkelt inte. Jag kan helt enkelt inte betala 1500 för en nattsärk.

Förutom att det känns mer autentiskt så är det ju också förskräckligt mycket skojigare att knåpa ihop dem själv, med allt vad det innebär; Felklippningar, tyget ut och in, tårar, sömnlösa nätter, dåligt självförtroende, retligt humör, plötsliga utfall mot närstående möbler, sömmar bakom och fram, sömmar som går kors och tvärs, sömmar som sitter ihop där de inte ska sitta ihop, symaskinen på stortån, nålen i ögat och blodsutgjutelse här och var. Låter det inte som ett JÄTTESKOJIGT PROJEKT? 😁 Nej ni mina kära vänner! 😘 Jag kan inte påstå att jag är en sömmerska av rang, trots att min mor är (ja, professionellt!). Jag brukar göra det mesta fel. Men så har jag ju inte heller prövat att sy så många gånger. Jag kan räkna mina kreationer under livstiden på en hand. Och se dem vill man verkligen inte göra. Jag gömmer dem dyrt och heligt längst bak i garderoben, för att undvika att skrämma slag på eventuella nyfikna.

Men någon gång ska man väl lära sig något nytt? Jag är ju inte så vitt jag vet helt mentalt vanskapt, så jag borde kunna få bukt på tekniken förr eller senare… Hur svårt ska det vara liksom??? Det är ju bara att sy. Upp och ner med nål och tråd. Fram och tillbaka. Hit och dit. Baahh…. 🤥 Detta fixar jag galant!! Plötsligt håller jag mina drömmars vikingautrustning i mina taffliga händer. Gurglandes av förtjusning, kan jag tänka mig.

Man kunde ju föreställa sig att jag skulle börja enkelt och pedagogiskt. Icke! Förutom att mina skisser är något osmakliga så är de i det närmaste vansinniga för en förstagångssömmerska att ge sig på. Men jag är tapper. Jag är modig. Jag har handlat hem mängder av tyger, linne, grov bomull, träpärlor och läderband. Här ska skapas stordåd och slås personliga rekord!!!

Jag får nog slipa på mina ritar-skills en smula, haha!! 😂

Och mitt i all våghalsighet så slog det mig hur gärna jag skulle vilja skapa ett klädmärke med inspiration från flydda tider och sälja i en webshop. Vore inte det sinnes skojigt?? Kanske två varianter, en collection med moderna outfits men med historiska influencer, och en med så autentiska historiska plagg som möjligt, för användning vid lajv, historiska marknader och dylika påhitt. För en sak är då säker!! Det finns ett hål i marknaden här. Det är mer eller mindre omöjligt att hitta snygga historiska outfits för den historiska modemedvetne. Så här ser alla plagg som man kan köpa på nätet ut, ungefär (enligt min erfarenhet då, jag har säkert inte hittat alla guldgömmor):

Döende mannekäng i ett “sleten” särk.

Hej och hå, hallå där!? Jag har inget emot jordnära färger – tvärt om! Jag föredrar själv enkelt, matt och naturligt när det kommer till färg. Men någon slags twist kan väl ändå finnas? Lite figur och smaklighet? Någon slags stiletik? (Asch, det kanske bara är jag som har fel smak… Och det är ju inte första gången det händer. 😄 )

Om jag känner mig själv rätt så kommer jag säkert göra verklighet av den där webshop-tanken… Frågan är bara hur och när? Jag får ofta skruvade idéer och jag ger mig allt som oftast på dem, även när jag definitivt inte borde. 😆 Men är det inte vad livet är till för? Att göra bort sig och lära sig av det? ☺️ För att strax därefter vara dum nog att göra det igen… 😜

Får ni skruvade idéer ibland? Har ni testat att ge er på något svårt syprojekt? Drömmer ni om att larva runt på medeltida festivaler?

Ta hand om er mina fina! ❤️ Låt alltid kreativiteten flöda… / Mvh Nörden

Så hittar du din klädstil

Detta är min stil. Just nu.

I början av år 2019 skrev jag ett inlägg som hette “Vad säger dina kläder om dig?”. Det inlägget blev ett av mina mest lästa inlägg och nu när våren är här så tänker jag att ämnet är mer aktuellt än någonsin. Det brukar ju vara så under våren – att passionen att uttrycka sig estetiskt flammar upp på nytt i samband med naturens blomstring och det varmare vädret. (Det är ju så mycket roligare att få klä sig när man kan välja fritt och inte längre begränsas till att lufsa runt mumifierad upp till tänderna i ull och fleece för att inte förfrysa sig!) Så jag tänkte spinna vidare på det inlägget och ta det snäppet längre.

Jag ska en gång för alla bena ut svaret på den oerhört viktiga frågan… (Så långt min förmåga begriper åtminstone. Bidra gärna med dina tankar kring detta!)

Din klädstil är Din identitet

För det första, låt mig klargöra DU, vem du är och hur du lever, utvecklas med tiden och kommer alltid att vara i ständig förändring. Likaså kommer din klädstil att vara. Det som känns rätt och bekvämt just nu kanske inte kommer vara detsamma om 5 år! För då är du någon annan. Då har du nya livserfarenheter i bagaget, nya perspektiv på livet och dig själv och nya uppfattningar om hur du vill se ut och uppfattas.

Så ställ inte kravet på dig själv att hitta den ultimata stilen som du sedan ska följa lagiskt resten av livet! Låt detta istället vara en spännande upptäcksfärd där du mer och mer under livets gång hittar vad som gifter sig med din personlighet och livsstil. Det kommer att bli lättare och lättare att känna igen vad som är du och inte!

Jag tror att hitta sin klädstil är ett långvarigt pågående projekt, där man kan hitta rätt och sedan ett par år senare behöva finjustera stilen eller kanske göra en helomvändning. Just DET är vad som gör kläder alldeles extra roliga! Att de säger något om DIG och att du själv kan påverka just vad det budskapet är.

ASSOCIATIONSMODELLEN – Så hittar du din optimala klädstil!

Steg 1 måste bli att försöka klargöra för dig själv vem du faktiskt är och vill vara. Och just detta steg är det som alltid kommer att vara i förändring.

  1. ⚓ Skriv ner 5-10 viktiga ord som beskriver dig. Ringa in de som du vill ska prägla din stil. Kom ihåg att ta i beaktning ditt ursprung, dina intressen, din yrkesroll etc. Är detta något som du vill ska identifieras i din stil? (Förslag: Romantiker, vänlig, tuff, spontan, organiserad, korrekt, märkes-medveten, empatisk, vågad, kvinnlig, färgstark, glad, naturälskare, välvårdad, stenhård, feminin, ordentlig, lekfull, inkännande, självständig, modig, sportig, trendig, trendsättare, sofistikerad, manlig, diskret, dansare, rå, självsäker, kreativ, uppriktig, försiktig, ledare, mysig, eftertänksam, idealist, lyxig, prydlig, street-modern, nördig, moderlig, bohemisk, alldaglig, fräsch, känslig, oberäknelig, originell, latin-amerikan, djärv, emotionell, livsglad, kompetent, hippie, säljare, bonde, stilren, lantlig, 50-talsfantast, melankolisk, kulturell, ultramodern, lärare, kriminell, sorgsen, en som tar plats, konstnärlig, friluftsjunkie, obegriplig, elegant, försiktig, vetenskapsman-/kvinna, komplicerad, okomplicerad, förtroendeingivande, ödmjuk, sexig, professionell, vill smälta in, vill sticka ut, extrovert, introvert, androgyn, maskulin, spirituell, öppensinnad, reserverad, musikalisk, stark, charmig, mystisk/gåtfull, äventyrlig.)
  2. ? Gör en associationskarta över var och ett av de utvalda orden. Skriv ordet i en ring i mitten, omge ordet med relevanta kategorier som du tycker är viktiga för din stil och fyll dem med alla tankar om plagg och stil som du förknippar med det ditt valda ord. Exempel på kategorier är; smink, frisyrer, accessoarer, färger, modeller, märken, material m.m.!
  3. ? Stryk över alla plagg/accessoarer som du inte skulle vara bekväm med att bära. Kvar finns det som är DU.
  4. ? Sammanställ gärna dina associationskartor till en huvudsaklig klädstilsprofil så att det blir tydligt. I mitten skriver du då de ord som du har valt ska identifiera dig. Runtomkring finns en härlig mix av allt som du vill klä dig i. (Givetvis kan du skapa flera stilprofiler, t.ex. en som lämpar sig för privat, en som är anpassad ditt arbete och den du är där, en för semester och en för utgång/fest osv.)

Alltså finns det något roligare än detta!!? ?? Jag blir alldeles exalterad!

(Exempel 1.) Associationskarta påbörjad… Identifiera alla ord som du associerar till huvudordet och skriv upp dem.
(Exempel 2.) Associationskarta med kategorier påbörjad… Skapa kategorier som känns relevanta för dig och fyll dem med ord och tankar!

En rikare värld med fler stilar?

Jag älskar kläder och att uttrycka mig via dem, men jag tycker inte om att “rätta mig i ledet” och klä mig som alla förväntar sig att jag ska klä mig. Den känslan ger mig mental klaustrofobi! ? (Av det skälet är jag inte heller så intresserad av att följa trender, men kan givetvis inspireras av dem.)

Jag tror att världen och vi alla skulle berikas av att bejaka våra personligheter och våga uttrycka den i vår stil. ? Så mitt budskap i detta inlägg är – sluta lyssna på andra och börja lyssna på dig själv! Vem är du? Vem vill du vara? Vad vill du att dina kläder ska säga om dig?

Och kom ihåg att det inte finns någonting fel och rätt. Du och din stil är alldeles utmärkt så som den är och det är din rätt som människa att få testa dig fram och uttrycka dig så som du känner är rätt och riktigt för dig. Namasté! ?

Vad säger dina kläder om dig?

Både jag och Daniel är väldigt modeintresserade, men inte på så vis att vi följer trender och spatserar runt i sånt som man “ska” ha på sig, utan så att vi lägger stort intresse och engagemang i att utveckla våra personliga stilar och uttryck. Vi älskar att hitta nya plagg, när plånbok och tillfälle tillåter, som berättar vilka vi är och kombinerar gärna det nya med second hand. (Jag är en stor loppisförespråkare!) Trender är jag rent personligen ganska ointresserad av.

Att tillåta sig att vara, se ut och uttrycka vem man verkligen är, tycker jag är oerhört viktigt och det är ett budskap som jag hoppas kunna lyfta fram och inspirera till här i bloggen. Att VÅGA vara den man är och inte ursäkta sig för det, inte vika ner blicken när omgivningen granskar och höjer ögonbrynen. Utan istället bära sitt jag med vördnad, respekt och självuppskattning.

Jag är mitt eget jag och har mitt egna språk att tala, mina egna val att ta, egna vägar att gå, egna berättelser att vittna och egna mål att nå. Jag är viktig för att jag är just jag och för att ingen kan vara det bättre än jag.

Och så är du!

Jag i rött hårsvall och favorit-cowboybootsen.

Jag klär mig gärna i hatt, i mantlar, knypplad spets, långa kjolar och handsvarvade läderbälten. Gärna i kläder från historiska tidsepoker eller sådant som jag syr själv. Gärna en mix av då, nu och framtiden. Ju uddare, desto bättre ungefär. Då blir livet lite, lite roligare. Detta är en stilutveckling som jag har börjat göra och upptäcka bara nu på sistone. En resa som jag precis har startat.

Innan har jag varit feg och försynt, rättat mig i leden och klätt mig så som förväntas, inte som jag har velat. Sedan tröttnade jag på det. Att inte våga. Att hela tiden se mig över axeln och undra om någon tycker jag ser för underlig ut. Nu försöker jag lyssna på vem jag verkligen är och följa den rösten. Hitta hem till vad jag är och hur det tar sig uttryck.

Min klädstil är kvinnlig, romantisk, gåtfull, rå, kärv, spirituell och stundvis underhållande eller smått galen (vi kan väl kalla det avant garde? 😉 ). (Jag önskar att jag hade bättre bilder att visa här i bloggen, men som jag har nämnt tidigare så har min senaste hårddisk kraschat, så jag får hålla tillgodo med bara bilder från mobilen.)

Jag antar att min stil är ganska konstig ibland. (Privat. På jobbet håller jag mig neutral och “välkammad medhårs”.) Den är en salig blandning av det som jag tycker är den saliga blandningen av mitt jag. Jag har slutat rätta mig efter leden och det är SÅÅÅ befriande! 😀

Daniel lyfter på hatten. Kavaj Topman, skjorta Wesc, slips Ingles Buchan.

Daniel klär sig väldigt korrekt och aktningsfullt. Vänligt. Ståtligt. Han travar gärna runt i linnekavajer, chinos och skjortor med mandarinkragar. Men jag försöker få honom att släppa lite på det tillrättalagda och bli lite mer “bondig”, mer “sportig”… mer “lös och ledig”. 😉 Vi får väl se hur det går med det…

Dock tycker jag att det roliga med Daniels klädstil är att han trots det där “tillrättalagda” vågar ta ut svängarna mer än många andra män. Han kan absolut gå runt i en knallröd pikée, när han tycker att det matchar outfit och tillfälle, och han kombinerar gärna olika mönster, material och texturer. Han är dock ganska återhållsam med färg, men plockar in det då och då när känslan infinner sig – och då kan det vara med råge.

Vad har ni för klädstil? Vad säger den om er? Vem är DU? Vilken klädstil har din partner? Vore kul att höra!!

Slut på innehåll

Det finns inga fler sidor att hämta