I hela mitt liv har jag drömt om en egen köksträdgård. En vacker, grönskande, prunkande köksträdgård full av frodiga, fräsiga, saftiga, smakrika, tjusiga, spännande, läckra grönsaker. Inte bara ett hastigt upptrampat fält på husets dystra baksida, överväxt av aggressiva gröna växter som i panik slingrar sig och klamrar sig fast i varandra, utan en RIKTIG köksträdgård – som är en fröjd för ögat och själen!

En köksträdgård i balans. I ordning och reda. I vänligt samspel mellan grönsak och blomma. Elegans. Tydlighet. Så att man hittar var gulrötterna börjar och slutar, när det är dags att veva ihop sommarens första sallad. Blommor som tar vid, lyfter, håller om, ramar in och skapar små fina rum bland grönskan. En köksträdgård med städade gångar, prydliga rader att gå vid, yviga salladsblad att dra handen över, surrande glada insekter och berusande dofter som lyfter hela tillvaron.

Min alldeles egna naturateljé där jag kan skapa liv, läka, vila, få utlopp för kreativitet, nya idéer och obehärskade lyckorus.

En sådan köksträdgård skulle kunna kallas för POTAGER och se ut något i stil med följande:

I sommar hoppas vi att det ska bli realitet. Kanske får vi inte färdigt hela potagern till fulländhet, med staket och vacker ingångsport som ska byggas själv, men åtminstone delvis färdig. Sådär så att det ändå känns lättare att andas. (Vi ska också hinna börja bygga ut hallen och få en ny veranda, så det kommer att behöva kompromissas med vilka projekt som vi lägger tid på.)

POTAGER – Vad är det?

Ordet potager är franska och kommer från pot, kanna, gryta. En potager är precis som en mustig, elegant, färgrik grönsaksgryta – en dekorativ köksträdgård med blandade inslag av (ätliga) blommor och frodiga grönsaker. Ibland innefattar en potager även snittblommor som kan plockas för köksbordets prydnad (utan att trädgårdens övriga rabatter behöver dissekeras).

Det som skiljer en potager från en vanlig köksträdgård är egentligen i huvudsak att potagen innehåller blommor, vars syfte är att locka till sig nyttoinsekter som främjar växtligheten samt gör köksträdgården vacker hela säsongen.

Plats, läge och förutsättningar

Det ultimata läget för en köksträdgård är en solig plats med vindskydd mot norr, mullrik jord och gärna en lutning åt söder. Det bör inte heller finnas stora träd nära odlingsfältet, då träden stjäl enorma mängder näring och vatten ur marken. Om marken är vattensjuk behöver den dräneras, med mindre du löser det genom att ordna upphöjda såbäddar.

Skissa och planera planlösning

Skapa med fördel en skiss på hur din portage ska se ut! Och tänk igenom vad du vill få plats med och hur det kan göras på bästa sätt.

Storlek

En potager behöver inte vara en stor, maffig del av en slottsträdgård. Den kan även vara en liten gullig kökstäppa på din villabakgård. En miniportager kan till och med göras av en enkel pallkrage på balkongen. Det kan räcka med några favoritkryddor och lite ringblommor. Storleken avgörs givetvis av ändamål och möjlighet!

Utformning

Vill du skapa en klassisk fransk potager så innehåller den vanligtvis:

1. en gång in och ut,
2. staket, mur eller annat skydd mot klövdjur och gnagare,
3. gångytor i potagern som origenterar mellan såbäddarna/odlingsytorna och
4. gärna även en sitt- och viloplats. (Varför inte med ett fågelbad i mitten? Det lockar dit fåglar som är bra för det nyttiga insektslivet i potagern.)

Gångar

Du bör ha åtminstone en mittgång som är så pass bred att du kan komma fram med skottkärra. Gångar kan gärna göras med grus, återanvänt tegel, trädgårdsplattor eller naturmaterial som stenmjöl, täckbark eller träflis. Täck gärna marken med markväv innan du fyller på med gångmaterialet, för att kväva eventuellt ogräs och slippa allt för mycket rensning.

Vatten

Riklig tillgång till vatten är en förutsättning för att du ska få en grönskande potager, så se till att potagern ligger så att du har vattenslangar nära till hands. Varma dagar mitt på sommaren kan kräva vattning två gånger om dagen. (Idag finns många fiffiga bevattningslösningar att köpa sig till som kan vara värda att överväga.)

Skydda med staket/mur

Det är viktigt att tänka på att staketet måste vara minst 150 cm högt, om det ska lyckas stänga ute rådjur. För att skydda mot gnagare bör staketet inte ha stora hål längst mot marken. Om du har ett glest staket bör du komplettera med mindre nät en halv meter högt längst ner på staketet.

Skapa odlingsbäddar

Såbädd kräver mer förberedelse (om den ska byggas själv, annars kan du köpa pallkragar och lägga två ovanpå varandra) än att odla direkt på marken, men har å andra sidan flera fina praktiska fördelar. Dels är den vänlig mot ryggen och underlättar många timmar av odling och rensning vid bädden. Dessutom ger bäddarna bättre grobarhet då jorden är djup och lucker, och växtsäsongen förlängs. Upphöjningen gör att jorden snabbare blir varm och tillåter därmed sådd/odling tidigare på våren.

Vad gäller brädden på såbäddarna brukar 90 cm – 120 cm vara lagom om du kan komma åt såbädden från båda sidor. Då kommer du lagom åt grönsakerna på båda sidor och i mitten. Om du bara kommer åt den från en sida bör 90 cm vara absolut max. Mer än så blir svårt att nå på bekväm längd.

Väljer du att odla direkt på marken så kan en klassisk lösning med långa rader i följd fungera bra, så länge du ser till att kunna gå emellan dem och komma åt varje rad från båda sidor.

Jord

Fyll odlingsytorna med mullhaltig, porös, svart matjord. Jorden ska innehålla en jämn balans av lera, sand och organiskt material. (Om jorden där du ska odla är för lerig eller sandig behöver du tillföra mullämnen, t.ex. genom torv, gräsklipp eller kompost. Läs mer om jord här.)

Olika sorters grödor kräver lite olika typer av jord och olika djup av matjord, men en riktlinje är minst 50 cm djup matjord.

Såbäddar kan fyllas på följande alternativa vis.

• 1. Fyll 30-40 cm med korta kvistar eller annat grovt material, 2. täck med uppochnervända grästuvor, 3. täck grästuvorna med ett lika tjockt lager gräsklipp/löv, fyll upp till bredden med jord.
• Fyll till hälften med hästgödsel, packa och fyll sedan upp till kanten med matjord/trädgårdsjord.

Planera odling

Tänk att de största, högsta växterna bör vara längst bak och de lägsta längst fram, då att du lätt kommer åt allting. Om du har en odlingsyta som du kan komma åt från båda sidor bör de högsta växterna vara i mitten, så att de inte skymmer resterande växter i någon riktning.

Tänk igenom var klätterväxter ska vara och ordna spaljéer eller annat lämpligt att klättra på. Kanske vill du ha bönor, sockerärtor eller vinrankor klättrande uppför en ingångsport?

Varva gärna grönsaker med blommor som drar till sig insekter och bin.

Rotera vad du odlar varje år, dvs. odla inte samma växter på samma ytor varje år, då tappar jorden näring, blir ”trött” och kan börja sprida växtsjukdomar. (Olika grödor kräver olika mängd och uppsättningar näringsämnen, vilket gör att dessa näringsämnen tillslut tar slut.) Roteringen görs enklast genom att du delar in köksträdgården i fyra delar; bladgrönsaker, rötter, baljväxter och potatis. Rotera sedan dessa fyra typer.

Vissa växter gynnas av att odlas bredvid vissa andra växter, läs på och tänk igenom hur du placerar dem för bästa möjliga resultat!

Täck gärna sådden med fiberduk för att skydda mot ohyra och flygande ogräs, bibehålla fukten i jorden bättre och höja temperaturen.

“Potagern. Min alldeles egna naturateljé där jag kan skapa liv, läka, vila, få utlopp för kreativitet, nya idéer och obehärskade lyckorus.”

Lycka till!

Dela gärna med dig av dina tankar kring detta inlägg – att skapa en köksträdgård/potager. Vad vill du? Hur har du gjort? Vad har fungerat för dig?