Nu har vi gjort om jordgubbslandet!

Några ögonblick från gårdagen och på sistone! Vi har fokuserat på att bygga altan denna sommar och valt att endast engagera oss i ett enda trädgårdsprojekt – nytt jordgubbsland! Det var ett måste, tyckte jag.

Vi fick det här färdigt för bara någon vecka sedan men har redan fått en skörd! Sen ska gångarna fyllas igen med sten och blommor. Det återstår att göra.

I övrigt ser väl trädgården skapligt förgången och överväxt ut. Jag har förbjudit D att engagera sig i övriga trädgårdsprojekt denna sommar, även om han gärna hade velat, för vi behöver komma vidare med renoveringen. Så därför får köksträdgården växa på eget bevåg och som den behagar denna sommar. Då ser det ut så här.

Sen har vi visst ett gammalt troget äppelträd som har dragit sin sista suck. Så det ska bort och ersättas med ett nytt. Och den här häcken ska bort! Så ja, det blev visst mest en massa rivning denna sommar och inte så mycket vackra nya rabatter och vyer.

Fin fortsatt vecka på er!!

Förså & förkultivera – 4 enkla guider för en nybörjare

Varför förså?

Vissa grönsaker behöver lång tid på sig att bona in sig och börja växa, och kan därför med fördel försås inomhus. (Med mindre du bor långt söderut är det rent av en förutsättning för att lyckas med många grönsaker.)

  • Förkultivering gör plantorna mer motståndskraftiga, mot lynnigt väderklimat och ohyror.
  • Och framför allt – försådden ger dig en längre skördeperiod!
  • (Förså gärna i omgångar, så har du hela tiden lagom med grönsaker att hinna äta upp!)

Detta bör göras redan i februari – mars. Ungefär 6-8 veckor innan utplantering.

Så här ser det ut för mig när jag ska gå igång… 😉

1. Vad behöver jag för att kunna förså?

  1. Odlingskrukor, sålådor, plantprätten eller odlingspluggar. (Någonting att så i!)
  2. Såjord. (Näringsfattig och luftig. Föredragsvis egenblandad! Gronarader.se ger en utmärkt förklaring på hur detta blandas.)
  3. Frön
  4. Plant-etiketter
  5. Spade
  6. Plastfolie eller glasskiva.
  7. Ljus. (Plantorna behöver stå vid ett stort fönster som vätter mot söder eller öster. Alternativt under växtlampa. Föredragsvis på balkong eller utomhus under dagtid, åtminstone mot senare del av förkultiveringen!)

2. Hur går det till?

  1. Häll såjord i dina plantningskrukor.
  2. Lägg i fröna. Det ska stå på den köpta fröpåsen vilket avstånd fröna bör ha och hur djupt de ska planteras. Oftast går det bra att strö fröna jämt över ytan och täcka dem med ett tunt lager jord. (Det är viktigt att fylla odlingsutrymmet med jord ända upp till kanten, så att det inte sticker upp någon kant som skuggar plantan. Ju mindre fröna är desto mindre jord behöver täcka dem. Ju större de är, desto djupare och mer avstånd behöver de till varandra.)
  3. Vattna sedan krukan, helst underifrån och med ljummet vatten. (T.ex. genom att sänka ner krukan i vatten.)
  4. Täck /täta odlingsbädden med något som kan hjälpa till att bevara fukt och värme. (T.ex. glasskiva eller plastfolie som hålls på plats med hjälp av gummiband. Plasten får inte ligga direkt mot jorden.)
  5. Placera på lagom varm plats. I regel passar 18-25 °C bra, beroende på vad det gäller för grönsak. (Läs på fröpåsen!)
  6. Done! Dags att vänta……
Plantbrätten på bild! Smidigt att så i.

När de gröna bladen dyker upp…

  1. Under tiden du väntar ska du se till att plantorna aldrig har slut på vatten. De ska vara fuktiga, aldrig torra och inte för blöta.
  2. När fröna har börjat komma upp ska fuktskyddet bort för att släppa in luft. Men det bör göras i lugn takt. Börja med att sticka hål i plasten, fler och fler hål ju fler plantor som har kommit upp. (Eller lyft på glaset lite.) Till sist tas skyddet helt bort.
  3. Och plantorna ska placeras ljust!!
  4. Målet är att få korta och stabila stjälkar under hjärtbladen. Om plantorna sticker iväg i höjd, ge dem mer ljus, luft/vädring och sänk temperaturen. De flesta plantor vill inte ha för varmt.

När plantorna börjar stå trångt… Dags för skolning!

  1. När plantorna börjar stå trångt ska de skolas, dvs. planteras om i mer näringsrik jord. (Så kallat planteringsjord!)
  2. Gallra bort de plantor som du inte kommer att behöva.
  3. (Är stjälkarna för långa kan plantorna sänkas ner lite djupare. Är rötterna för långa kan de förkortas.)
  4. När plantorna är nyskolade ska de underbevattnas och hållas i 2-3 °C lägre temperatur de första dagarna. Sedan tillbaka till normalt underhåll.

Utplantering

  1. Sker i regel i slutet av maj eller början av juni! Detta beror på var i Sverige du bor. Grundregeln är att risken för frostnätter ska vara helt över.
  2. Plantera plantorna utifrån resp. klimat-rekommendationer. (Läs på fröpåsen!)
  3. Håll koll på avstånd mellan plantorna.
  4. Vattna och vårda….!!!

Besök gärna min favorit-informationssajt för mer detaljerade instruktioner eller Land.se för en grundlig men enkel genomgång! Och läs mitt trädgårdslandsinlägg för inspiration till utplantering.

3. Vilka grönsaker bör eller måste försås? Vilka är lätta och svåra?

För att grönsakerna ska kunna växa behöver de fukt, ljus och värme. Men kraven på dessa element ser olika ut för olika grönsaker. Vissa är väldigt känsliga och andra inte alls.

1. Svåra att odla och kräver försådd:

Chili, paprika, kronärtskocka, melon, pumpa, aubergine. Kräver extra värme och skydd! Behöver stå på uppvärmd bänk och/eller i skyddat växthus en lång period.

2. Mellansvåra att odla och kräver försådd:

Tomat, gurka, persilja, purjolök, selleri. Bör ha tillgång till uppvärmd bänk eller växthus den senare delen av förkultiveringen.

3. Ganska enkla att odla och bör försås:

Vitkål, Squash, Blomkål, Brysselkål, bönor, ärtor, grönkål, kålrabbi, kålrot, majs, mangold, rödkål, sallat (finns många olika sorter som kräver olika förberedelse). Klarar av att förkultiveras framför ljust fönster och senare delen på balkong eller i växthus.

4. Enkla att odla och kräver inte försådd:

Morot, palsternacka, spenat, sallat, rucola, rädisa, sockerärtor, sättpotatis, salladslök/piplök, majrova. Kan förkultiveras framför ljust fönster och sedan sättas ut direkt i frimark.

4. När ska respektive grönsak försås?

Januari – Februari – Chili, paprika, kronärtskocka, purjolök, aubergine, rotselleri, stjälkselleri.

Mars – Tomat, gul- och rödlök, broccoli, blomkål, grönkål, svartkål, vitkål, sallat, majs.

April – Maj – Pumpa, melon, gurka, squash, bönor & ärtor. (Många av dessa grönsaker tar plats, slingrar sig och blir fort otympliga att omplantera, därav bör de inte sås för tidigt inomhus! De vill komma ut efter ungefär 4 veckor och till ett varmt klimat (ej under 15 °C nattetid). I växthus kan de givetvis sås tidigare.)

Lycka till med DITT odlingsprojekt och ha det så roligt!!! 🙂 (Glöm inte att gilla och dela inlägget om du tyckte det var hjälpsamt. Så får jag lite lön för mödan. :))

Exotiska träd och buskar – ger spänning i tillvaron!

Hej där i den sköna sommarhettan!

Vad har planerna varit för er denna helg? Här fokuserar vi i huvudsak på trädgården. Det finns alltid något att göra där. Vi har planterat potatis och massor av rotfrukter. Gulrot, svartrot, havrerot, palsternacka bland annat!

Daniel står för tillfället och marinerar kött och knyter ihop små foliepaket med grönsaker och andra läckerheter till grillningen. Jag ska laga rotfruktsgratäng, steka spenat i vitlök och vispa ihop en krispig kall sås med rikligt med färsk gräslök i. Barnen leker i sandlådan (vilket stundvis innebär att mula varandra i sand), Lucia (hunden) och Vanilj (katten) ligger utslagna under varsin buske med benen i alla vädersträck. Jag lyssnar på Sun is Shining – Vargas & Lagola på hög volym. Sommar när den är som bäst!!

En handfull av nya växter som ska “krydda” upp vårt trädgårdsliv!

Jag lovade för ett tag sedan att visa er några av de nya spännande plantorna jag och Daniel har utökat vår växtsamling med. Det handlar om ett flertal exotiska växter, flera palmer och några fruktträd! Här nedan ser ni en handfull av dem. Jag ska presentera dem en och en!

1. Dvärgpalm “Etna Vulcano”

På borde längst till vänster står en liten palm som heter “Etna” eller “Vulcano”. Den är en kompakt palm som inte blir mer än en halvmeter hög, men som kan bli duktigt bred och maffig med många nya skott som skjuter upp från huvudstammen. Den är ovanligt härdig för att vara en palm och klarar ner mot 0 grader kortare stunder, men trivs givetvis bäst i varmt klimat. Den kan överleva fritt i zon 1.

Relaterad bild
Så här kan den se ut efter ett par 20-tal år! 😉 (Småbilderna är lånade från google.)

Vi kommer så klart att behöva övervintra den inomhus, med extra växtbelysning, kärlek och omvårdnad!

2. Europeisk dvärgpalm.

Bildresultat för Chamaerops humilis
Också troligtvis efter ett par 20-tal års arbete! 😉

Den Europeiska dvärgpalmen syns på den översta bilden längst till vänster, ståendes på golvet med spretiga blad.

Även denna är en låg, kompakt palm som vanligtvis växer fritt i Europa runtomkring medelhavet. Den är ännu mer köldtålig än dvärgpalmen Etna och tål ner mot -10 grader korta stunder. Kan klara sig i zon 1 och i skyddat läge möjligtvis i zon 2. Liksom palmen “Etna” skjuter den skott utifrån huvudstammen och kan bli riktigt konungslig!!

3. Väderkvarnspalm.

Bildresultat för Chamaerops excelsa
En ståtlig väderkvarnspalm med många år på nacken!

Syns på översta bilden i mitten. Står mitt på golvet och är hopknuten.

Detta är den mest härdiga palm som finns på marknaden och den kan överleva utomhus upp till zon 2. Vissa exemplar klarar så långt ner som till -15 grader kortare stunder. Vi kommer att låta den växa i kruka tills den har härdats och “biffat till sig”. Efter ett par år så blir de mer tåliga och då kommer vi att plantera ut den och använda oss av vintertäckning fortsättningsvis. (Mer om det kan jag skriva en annan dag!)

Väderkvarnspalmen är min favoritpalm och jag tänker att den kommer att bli ett riktigt fint inslag i den delen av vår trädgård som vi ska inreda till “Söderhavsö”. Den ska bli själva kungen där! (Mer om vår blivande söderhavsö i ett annat inlägg!)

Väderkvarnspalmen kan med särdeles god omvårdnad bli flera meter höga här i Sverige och utomlands upp till 15 meter.

4. Australiskt borstkörsbär “Eugenia myrtifolia”

Relaterad bild
Kommer trädet att kunna överleva Sveriges karga klimat? Det återstår att se…

Längst till höger på översta bilden, i den höga svarta krukan, står något så delikat och sällsynt som ett Australienskt borstkörsbärsträd. Det är ett skojigt litet träd som blommar vackert i vitt och ger neonrosa ätlig frukt. Trädet klarar sig inte en sekund under 0 grader och kräver särskild omvårdnad på flera plan. Ett spännande projekt för den uthållige alltså!

Trots gediget detektivarbete har det varit svårt för mig att hitta någon mer djupgående information om trädet och jag vet egentligen ingenting om dess storlek eller kvalitéer, mer än att det ska vara ett tämligen litet och behändigt träd.

5. Vit persika “Ice peach”

The it-trädet!! Persikoträd med vit frukt.

Här ser ni vår nya Ice Peach! Det nya pärsikoträdet som har golvat marknaden och alla trädgårdsfanatiker på senare år. Det ska uppenbart ge utsökt skörd och enligt kunniga trädgårdsbloggdrottningen Sara Bäckmo fungera utmärkt att odla i växthus upp till zon 3-4 eller på skyddat läge mot en södervägg upp till zon 1-2. Kan odlas direkt i marken eller i kruka, då det är ett litet träd. Ska enligt utsago smaka g-u-d-o-m-l-i-g-t!

Vi bor i zon 4 och kommer därför att plantera trädet i vårt nya växthus. Där bör det stå skyddat för hagel och orkaner. Jag kan knappt bärga mig tills det har vuxit till sig!

6. Bornholmsfikon “Ficus Carica”

Bornholmsfikonet “Ficus Carica”.

Nästa träd som jag vill presentera är ett krokigt fikonträd; Bornholmsfikonet “Ficus Carica”. Det kommer att bli ett vackert exotiskt inslag i trädgården med sina stora brokiga, flikiga blad och lilabruna frukter. (Tänk så många läckra pajer och tårtor vi kan pynta med dessa frukter i framtiden!! Åhh!)

Bornholmsfikonet är den mest härdiga av alla fikon och klarar sig upp till zon 3 i Sverige, men kräver då vindskydd och hiskeligt med solljus. Vi kommer att behålla den i kruka, då vi ju bor i ett opålitligt zon 4 – klimat, så att vi kan övervintra den inomhus eller i vårt framtida orangeri. Trädet/busken blir 3-4 meter högt och har alltså ätliga frukter.

7. Minikiwi “Jenny”

Den lilla toppen som sticker upp med en lapp hängande om strupen är minikiwiträdet Jenny!

Minikiwin “Jenny” är en klätterväxt som blir imponerande 3-4 m hög. Frukterna blir bara stora som vindruvor, saknar hår och är söta och C-vitaminrika. De äts precis som de är. Den kan klara sig utomhus om du bor i zon 1, annars är det växthus och omsorgsfull vinterförvaring som gäller!

8. Australiskt flamträd “Brachychiton acerifolius”

I den lilla korgkrukan som syns längst nere i det högra hörnet på min bild frodas ett litet Australienskt Flamträd. Den ser bara ut som en tjock pinne i dagsläget, men ska i framtiden växa upp till att bli ett magiskt rött konstverk med underliga röda klockformade blommor.

Relaterad bild
Ett uppseendeväckande träd!
Bildresultat för Brachychiton acerifolius
Med ovanliga och besynnerliga blommor…! :O

“Exotisk raritet som sällan eller aldrig saluförs i blomsterhandeln” står det på google. Det låter ju lovande.

I Sverige kan den dock inte uppnå sin fulla potentiella storlek utan kommer att förbli ett litet träd. Den klarar inte frost och kyla och måste förvaras i orangeri (eller liknande fuktig och klimatvänlig trädgårdsboning).

9. Kanariebanan “Dwarf Cavendish”

Kanariebanan, Blå mexikopalm och Purple Heart.

Längst till vänster ovan: Min nya stolthet – kanariebananen! Den enda som kan bringa ätlig frukt utanför ett tropiskt klimat – under förutsättning att du fejkar ett tropiskt klimat åt den!

Bildresultat för musa basjoo
En klunga med högresta knariebananer.

Denna planta kan bli upp till 4-5 meter högt och det finns sällsynta fall då den har bringat frukt i skandinavien. Men då gäller det att hålla fullständig stenkoll på temperatur, ljus och luftfuktighet. Enligt kunniga bananodlare ska plantan duschas med ljummet vatten minst två om dagen, luftfuktigheten ska konstant vara hög och temperaturen inte understiga 10 grader. Plantan bör stå vid stora fönster mot söder eller öster och under vinterhalvåret krävs extern växtbelysning. Det kan ta upp mot 8 år innan en får se skymten av någon bananklase – och då endast om en har skött plantan exemplariskt.

Efter en eventuell bananskörd dör plantan och ger skott för en ny planta. Så då får en börja om från början. Peppigt va? 🙂

Odlingssubstratet ska vara en blandning av sand och grus och kornen inte överstiga en storlek på 0-8 mm. Plantan ska täckas med 2-3 cm lagrat gräsklipp första tiden och ytterligare hantering krävs löpande. Om plantan ska planteras utomhus följer dessutom en haranger av föreskrifter som ska efterföljas för att plantan ska trivas och bli fruktsam, men det tänker jag inte ens försöka ge mig på att redogöra för. (Om någon vill nörda in sig på bananodling så finns här en väldigt bra och grundlig beskrivning!)

Bananodling är inte vilket hastverk som helst utan kräver många års tålmodigt vårdande. Behöver jag ens nämna att jag finner utmaningen fullständigt oemotståndlig? 😉 Jag bara MÅSTE pröva detta.

10. Blå mexikopalm

Relaterad bild
Blå Mexikopalm! Wow, wow – eller hur!?

Livet blir lite intressantare med dessa exotiska inslag, tycker jag. Jag ser det som ett sportsligt projekt att försöka få såna växter att överleva i vårt ogästvänliga klimat. Blå mexikopalm är en sådan växt som jag verkligen hoppas att jag ska få uppleva i fullvuxet tillstånd, på min egen trädgård. Den är ju helt makalöst ståtlig! (Kanske till och med så pass makalös att den brädar Väderkvarnspalmen?)

Blå mexikopalm kan bli både hög och bred, men inte lika hög som Väderkvarnspalmen. Den klarar i bästa fall och högst tillfälligt ner mot -10 grader och kan experimentodlas i zon 1 i Sverige. I högre zoner måste den hanteras i ett orangeri eller dylikt.

Som ni såg på min bild längre upp så är min lilla Blåa Mexikopalm bara en liten baby, så det lär nog ta ett par år innan jag ser skymten av någon ståtlighet. Och jag kommer att hålla den inomhus tillsvidare.

11. Purple Heart

Relaterad bild
Purple Heart

Längst till höger på min bild längre upp! Purple Heart sägs vara en särskilt vacker och säregen marktäckande perenn. Den har ett unikt lilablått bladverk, klättrar och blommar med ljusa rosa eller violetta blommor. Den trivs på fuktig och skuggig plats och lämpar sig därför extra bra för woodlandpartier.

Den har sitt ursprung i Central- och Sydamerika och är fortfarande relativt sällsynt i Sverige, men fungerar utmärkt både som ute- och inneväxt här.

12. Minikiwi “Actinidia arguta Issai”

Av ren glupskhet “råkade” jag visst köpa på mig ytterligare en minikiwi, denna gången av sorten “Issai”. Det ska vara plantan som står längst till vänster ovan. Den ger plommonstora frukter som äts hela som de är.

Denna sort är känslig för frost under knoppsprickningen, men tål annars förvånansvärda vintertemperaturer på ner till ca -25° C och är alltså härdig till zon 3-4.

13. Björnbärsbuske

Fikonplantan i mitten har jag redan presenterat och plantan till höger är inget märkvärdigare än en björnbärsbuske. Det behövs väl ingen närmare presentation på det? Ett måste i en trädgård – antar jag.

14. Kumquat “Fortunella margarita”

Slutligen har vi två spännande små träd som jag inte ännu har nämnt. Först ut är citrusträdet “Kumquat” som lyser upp hela bilden med sin gyllene orangea frukt! Den blir inte mer än 1 meter hög i färdigvuxet tillstånd. Måste övervintras inomhus med extrabelysning.

Frukten är god, aromatisk, pikant, sur-syrlig, lime-liknande och mycket dekorativ på desserter och maträtter. Den har ett tunt skal och kärnor som kan ätas. Frukten äts hel som den är. Trädet har sitt ursprung i Kina där den kallas för “Guldapelsin”.

15. Röd citron “Limone Rosso”

Limone Rosso

Avslutningsvis vill jag presentera den glödande röda citronen! (På min bild längre upp är det den frodiga plantan som står precis till höger om Kumquaten.)

Inga konstigheter egentligen. En röd citron. Blir lite större i storleken än den gula. Samma omvårdnad som Kumquat-träd och liknande citrusträd gäller. Smaken är som en vanlig citron.

Nu får det vara slutpladdrat för min del! 🙂 Hoppas att ni får en fin söndag!

Att skapa en köksträdgård – Del 2

Potager in making! (Rödbladig smällspirea i förgrunden.)

Beklagar frånvaron. Ibland kommer livet emellan ens åtaganden. Ibland händer saker i privatlivet som tvingar en att lägga allt annat på is en liten stund. Det har varit en sån vecka för mig, men nu är jag tillbaka! 🙂

Hoppas att ni har haft en fin vecka och helg! Här på västkusten har vi haft ett relativt gott väder i veckan, med både sol och sisådär 15, 16, 17 grader varmt. Varvat med kyla och bitande pisk-regn under fredagen och lördagen. Huuh!! Ruggigt!

Men det har inte hindrat mig från att fota lite på vårt Potager-bygge! Låt mig visa hur långt vi har kommit nu!

Här kan du läsa tidigare inlägg om detta projekt:
Att skapa en köksträdgård – Del 1 (Planering och förberedelser)

Förra årets förberedelse av marken.

(Vi tar det från början, för jag har inte gjort något ordentligt inlägg om processens gång förut.)

Steg 1. Fräs jorden. Detta gjorde vi förra året. Här ovan syns hela platsen där köksträdgården ska vara – uppluckrad och härligt luftad med jordfräs. Marken var mödosam och vi (Daniel och hans far!) har tvingats rulla bort många stora stenar, vilket har resulterat i gropar och ojämnheter.

Två minikörsbärsträd prydligt planterade framför ingången. Det blir nog vackert när de är stora och blomstrande sedan!

Steg 2. Jämna till marken. Inte nog med att alla stenar och allt bråte i jorden gjorde marken till en uppsprätt hönsgård, dessutom lutar hela trädgården så att man blir alldeles skelögd. Speciellt i detta hörnet. Så det är något som vi har fått lägga tid på att försöka åtgärda. (Men det blev så brått med att få ut alla ivrigt växande plantor att vi inte hann bli färdig med utjämningen förrän vi fick gå igång med att bygga såbäddar.)

Första såbädden färdighamrad!

Steg 3. Bygga såbäddar eller på annat vis dela in odlingsytorna i olika avdelningar. Vi har valt att bygga dem från grunden, för att få måtten precis som vi vill, med men det går alldeles utmärkt att köpa färdiga pallkragar. (Ett tips är då att lägga två pallkragar på varandra, så underlättar det för ryggen när man ska rensa och odla.)

Våra mått på såbäddarna är 2 x 1,2 m. (Bredare än 1,2 m är inte att rekommendera, då det blir svårt att nå att rensa i mitten av bädden!)

Fler står på tur! Långa såbäddar platsbyggda längs med köksträdgårdskanten.

Steg 4. Snickra ihop en ingång. (Om man vill göra det.) Vi har valt en ingång som tillåter slingriga växter att klättra på den. Jag tänker att vi ska täcka den med luktörter och klematis.

Steg 5. Att bygga staket som skyddar mot rådjur och gnagare. Vi har precis bara påbörjat detta steg, så jag får låta inlägget stanna här och fortsätta i nästa…

Kvar att göra

(Steg 2 och 3 är inte helt avslutade ännu.)
Steg 5. Att bygga staket.
Steg 6. Att sätta upp spaljéer och växtstöd.
Steg 7. Installera ett vattensystem som håller styr på bevattningen.
Steg 8. Börja odla!

Jag måste säga att jag ser fram emot nästa år och alla de möjligheter den här köksträdgården kan ge oss då!! Jag ser fram emot en överfylld och purken potager med krispiga grönsaker och blomster varvat om vartannat! Det kittlar lite smått i magen när jag ser den drömbilden framför mig. 🙂

Hur går det för er med era odlingar? Om ni har några i år?

Kram!

Potager – ett blomstrande trädgårdsland

The beginning structure of the Nearings final homestead.
En ljuvlig syn…

I hela mitt liv har jag drömt om en egen köksträdgård. En vacker, grönskande, prunkande köksträdgård full av frodiga, fräsiga, saftiga, smakrika, tjusiga, spännande, läckra grönsaker. Inte bara ett hastigt upptrampat fält på husets dystra baksida, överväxt av aggressiva gröna växter som i panik slingrar sig och klamrar sig fast i varandra, utan en RIKTIG köksträdgård – som är en fröjd för ögat och själen!

En köksträdgård i balans. I ordning och reda. I vänligt samspel mellan grönsak och blomma. Elegans. Tydlighet. Så att man hittar var gulrötterna börjar och slutar, när det är dags att veva ihop sommarens första sallad. Blommor som tar vid, lyfter, håller om, ramar in och skapar små fina rum bland grönskan. En köksträdgård med städade gångar, prydliga rader att gå vid, yviga salladsblad att dra handen över, surrande glada insekter och berusande dofter som lyfter hela tillvaron.

Min alldeles egna naturateljé där jag kan skapa liv, läka, vila, få utlopp för kreativitet, nya idéer och obehärskade lyckorus.

En sådan köksträdgård skulle kunna kallas för POTAGER och se ut något i stil med följande:

Bilden kan innehålla: växt, utomhus och natur
Kära tomten 📜 | Elsa Billgrens blogg på ELLE.se!
Relaterad bild
Köksträdgård med prydliga rabatter

I sommar hoppas vi att det ska bli realitet. Kanske får vi inte färdigt hela potagern till fulländhet, med staket och vacker ingångsport som ska byggas själv, men åtminstone delvis färdig. Sådär så att det ändå känns lättare att andas. (Vi ska också hinna börja bygga ut hallen och få en ny veranda, så det kommer att behöva kompromissas med vilka projekt som vi lägger tid på.)

Edible Landscaping: Kitchen Garden - Chelsea | jardin potager | bauerngarten | köksträdgård

POTAGER – Vad är det?

Ordet potager är franska och kommer från pot, kanna, gryta. En potager är precis som en mustig, elegant, färgrik grönsaksgryta – en dekorativ köksträdgård med blandade inslag av (ätliga) blommor och frodiga grönsaker. Ibland innefattar en potager även snittblommor som kan plockas för köksbordets prydnad (utan att trädgårdens övriga rabatter behöver dissekeras).

Det som skiljer en potager från en vanlig köksträdgård är egentligen i huvudsak att potagen innehåller blommor, vars syfte är att locka till sig nyttoinsekter som främjar växtligheten samt gör köksträdgården vacker hela säsongen.

Bildresultat för potager ritning

 

Plats, läge och förutsättningar

Det ultimata läget för en köksträdgård är en solig plats med vindskydd mot norr, mullrik jord och gärna en lutning åt söder. Det bör inte heller finnas stora träd nära odlingsfältet, då träden stjäl enorma mängder näring och vatten ur marken. Om marken är vattensjuk behöver den dräneras, med mindre du löser det genom att ordna upphöjda såbäddar.


Skissa och planera planlösning

Skapa med fördel en skiss på hur din portage ska se ut! Och tänk igenom vad du vill få plats med och hur det kan göras på bästa sätt.

 

Storlek

En potager behöver inte vara en stor, maffig del av en slottsträdgård. Den kan även vara en liten gullig kökstäppa på din villabakgård. En miniportager kan till och med göras av en enkel pallkrage på balkongen. Det kan räcka med några favoritkryddor och lite ringblommor. Storleken avgörs givetvis av ändamål och möjlighet!

 

Utformning

Vill du skapa en klassisk fransk potager så innehåller den vanligtvis:

1. en gång in och ut,
2. staket, mur eller annat skydd mot klövdjur och gnagare,
3. gångytor i potagern som origenterar mellan såbäddarna/odlingsytorna och
4. gärna även en sitt- och viloplats. (Varför inte med ett fågelbad i mitten? Det lockar dit fåglar som är bra för det nyttiga insektslivet i potagern.)

 

Gångar

Du bör ha åtminstone en mittgång som är så pass bred att du kan komma fram med skottkärra. Gångar kan gärna göras med grus, återanvänt tegel, trädgårdsplattor eller naturmaterial som stenmjöl, täckbark eller träflis. Täck gärna marken med markväv innan du fyller på med gångmaterialet, för att kväva eventuellt ogräs och slippa allt för mycket rensning.


Vatten

Riklig tillgång till vatten är en förutsättning för att du ska få en grönskande potager, så se till att potagern ligger så att du har vattenslangar nära till hands. Varma dagar mitt på sommaren kan kräva vattning två gånger om dagen. (Idag finns många fiffiga bevattningslösningar att köpa sig till som kan vara värda att överväga.)


Skydda med staket/mur

Det är viktigt att tänka på att staketet måste vara minst 150 cm högt, om det ska lyckas stänga ute rådjur. För att skydda mot gnagare bör staketet inte ha stora hål längst mot marken. Om du har ett glest staket bör du komplettera med mindre nät en halv meter högt längst ner på staketet.


Skapa odlingsbäddar

Såbädd kräver mer förberedelse (om den ska byggas själv, annars kan du köpa pallkragar och lägga två ovanpå varandra) än att odla direkt på marken, men har å andra sidan flera fina praktiska fördelar. Dels är den vänlig mot ryggen och underlättar många timmar av odling och rensning vid bädden. Dessutom ger bäddarna bättre grobarhet då jorden är djup och lucker, och växtsäsongen förlängs. Upphöjningen gör att jorden snabbare blir varm och tillåter därmed sådd/odling tidigare på våren.

Vad gäller brädden på såbäddarna brukar 90 cm – 120 cm vara lagom om du kan komma åt såbädden från båda sidor. Då kommer du lagom åt grönsakerna på båda sidor och i mitten. Om du bara kommer åt den från en sida bör 90 cm vara absolut max. Mer än så blir svårt att nå på bekväm längd.

Väljer du att odla direkt på marken så kan en klassisk lösning med långa rader i följd fungera bra, så länge du ser till att kunna gå emellan dem och komma åt varje rad från båda sidor.


Jord

Fyll odlingsytorna med mullhaltig, porös, svart matjord. Jorden ska innehålla en jämn balans av lera, sand och organiskt material. (Om jorden där du ska odla är för lerig eller sandig behöver du tillföra mullämnen, t.ex. genom torv, gräsklipp eller kompost. Läs mer om jord här.)

Olika sorters grödor kräver lite olika typer av jord och olika djup av matjord, men en riktlinje är minst 50 cm djup matjord.

Såbäddar kan fyllas på följande alternativa vis.

  • 1. Fyll 30-40 cm med korta kvistar eller annat grovt material, 2. täck med uppochnervända grästuvor, 3. täck grästuvorna med ett lika tjockt lager gräsklipp/löv, fyll upp till bredden med jord.
  • Fyll till hälften med hästgödsel, packa och fyll sedan upp till kanten med matjord/trädgårdsjord.


Planera odling

Tänk att de största, högsta växterna bör vara längst bak och de lägsta längst fram, då att du lätt kommer åt allting. Om du har en odlingsyta som du kan komma åt från båda sidor bör de högsta växterna vara i mitten, så att de inte skymmer resterande växter i någon riktning.

Tänk igenom var klätterväxter ska vara och ordna spaljéer eller annat lämpligt att klättra på. Kanske vill du ha bönor, sockerärtor eller vinrankor klättrande uppför en ingångsport?

Varva gärna grönsaker med blommor som drar till sig insekter och bin.

Rotera vad du odlar varje år, dvs. odla inte samma växter på samma ytor varje år, då tappar jorden näring, blir ”trött” och kan börja sprida växtsjukdomar. (Olika grödor kräver olika mängd och uppsättningar näringsämnen, vilket gör att dessa näringsämnen tillslut tar slut.) Roteringen görs enklast genom att du delar in köksträdgården i fyra delar; bladgrönsaker, rötter, baljväxter och potatis. Rotera sedan dessa fyra typer.

Vissa växter gynnas av att odlas bredvid vissa andra växter, läs på och tänk igenom hur du placerar dem för bästa möjliga resultat!

Täck gärna sådden med fiberduk för att skydda mot ohyra och flygande ogräs, bibehålla fukten i jorden bättre och höja temperaturen.

“Potagern. Min alldeles egna naturateljé där jag kan skapa liv, läka, vila, få utlopp för kreativitet, nya idéer och obehärskade lyckorus.”

Lycka till!

Dela gärna med dig av dina tankar kring detta inlägg – att skapa en köksträdgård/potager. Vad vill du? Hur har du gjort? Vad har fungerat för dig?

En djungel i vardagsrummet

Mars i vår trädgård. Snödroppar som bländar och briljerar, som pärlor mot den nariga, frostrivna marken. Så himmelskt vackert.

Mars är magnifik på så många vis. Framför allt för oss trädgård- och naturnördar. Den är början på framtiden, den ljusa framtiden, de längre dagarna, det hårda arbetet utomhus, i regn och gassande sol, kopiösa mängder frisk luft, strålande fågelsång och vita knoppar som lyser här och var. Som tids nog blir till en fullblomstrande sommarträdgård. Vi sitter här och gnager våra knogar av iver. Kan nästan inte stå ut. Längtar, trängtar, drömmer, inspireras och planerar allt liv som ska spricka och födas.

Men sjuk. Så sjuk månad. Februari och mars sägs leverera flest sjukanmälningar på hela året. Hur kan något så friskt som mars månad göra folk så sjuka?

Som ett litet smycke i trädgården! Jag är förtrollad av dessa skönheter.
Nivalis – snödroppens latinska namn som betyder “växa i snö”.

Eliah har legat här hemma i 40 graders feber och Celina i 38,5 grader. Diarréer, tårar, snörvlanden, utmattning, massor av juice med alvedon och kramar och pussar av mamma. Det har varit mitt enda jobb de senaste 3 dagarna. Pyssla om och passa upp på småttingarna. Jag har längtat ut och planerat en del i trädgården också. Runt 150 frösorter har inhandlats. (Craaaaazy!!) Vi kommer att satsa på massor av tomater, paprika, sallad och morötter i år. Sånt som vi älskar att äta mängder av.

Och så smygplanerar jag att inhandla några exceptionellt exotiska plantor nu i helgen! Åh.. jag kan knappt bärga mig. Kanariebananplanta, kinesisk väderkvarnspalm och.. hm.. varför inte ett saftigt Limone Rosso apelsinträd, med vackra röda citroner? Underbart att skapa nya recept med.

Här kan ni förresten läsa ett kanonspännande reportage om odlingsfanatikern Bengt Sandström som odlar bananer i sitt vardagsrum. (Något som i regel är omöjligt att uppnå och kan ta upp mot 25 år. Oftast kommer ingen frukt.) Jag blir sååååå inspirerad av såna här mirakelhistorier! =D Hur magiskt är det inte att plocka bananer framför tv:n?

Lemone Rosso – rött citronträd. Kan odlas i orangeri (eller inomhus om man följer särskilda regler för temperatur och hantering) i Sverige.

Jag kunde faktiskt inte motstå utan beställde häromdagen Carolina Reaper (världens hetaste chili!) som jag skrev om tidigare i ett skräckblandat förtjust tillstånd. Nyfikenheten segrade över förståndet. Och nu har jag och Daniel, efter en stunds huvudklieri och gnuggade hakor, konstaterat att vi på sikt kommer att behöva bygga oss ett orangeri. Om vi ska få plats med alla spännande växter. Here comes the djungle!!

Har ni börjat så något ännu? Köpt in några frön? Vad är ni sugna på att odla i år? Kram på er!

Slut på innehåll

Det finns inga fler sidor att hämta