Ut med vintern och häxan på väggen

Sista snön?

Jag tog den här mobilbilden för ett par dagar sedan genom sovrumsfönstret. Vilket otroligt vackert vinterlandskap!!!

Men nu är det helt grönt och barskrapat utomhus och vi har faktiskt påbörjat vårt altanprojekt!! Vi ska bygga altan i år. 🙂 Alltid är det något projekt på gång under sommaren. Förra året var det ingången till huset och balkongen som skulle snickras till. Året innan var det köksträdgården som skulle byggas. Osv.

Lillan, på väg någonstans.

Barnen fortsätter att förgylla mina dagar och kommer att göra så till och med hösten (eller ja, fortsättningsvis också givetvis). Tanken var att jag skulle börja arbeta fulltid nu i maj, men så blir det inte för vi känner att Lillan behöver vara hemma mer. Och eftersom jag inte har någon större inkomst att tala om ännu och vi är beroende av Daniels lön så har vi bestämt att det får bli jag som är hemma ett par månader till. Så jag kommer alltså att fortsätta vara mammaledig till Augusti. Men Daniel har lovat att ta barnen om kvällarna så mycket han orkar så att jag kan få lite mer arbetstid. Vi får se hur vi lägger upp det.

Eliahs målning som jag tyckte var lite småläskig!

Den här har Eliah ritat idag. Stolt som en tupp och spikrak i ryggen var han när konstverket var färdigt. Upp på finväggen skulle den!!! Precis bredvid där vi sitter och äter mat. Jag berömde honom och bekräftade att den mycket riktigt ser väldigt annorlunda och skojig ut. En aning svår, valde jag att inte nämna. Jag kände lite sisådär inför att ha henne vit matbordet… Det var inte jätteenkelt att njuta av lasagnen med de där isblå kårkrypande ögonen petandes i ryggen. Ett par tuggor stannade till i halsen och ville inte riktigt följa hjärtat ner…

Är det bara jag, eller ser hon inte lite skräckinjagande ut?? Ser det inte lite ut som om hon vill döda med blicken och sträcker armarna efter en för att ta ett stadigt tag runt strupen och riktigt vrida anden ur…? Riva ut själen och punktera med klacken. Asch, jag tramsar!

De mest våghalsiga av alla färder

Lillan i mosters famn och Eliah framför, samt övriga kamrater.

Vilken dag!!! Vi begav oss ut i pulkabacken med kälkar, mjölkchoklad, smörgåsar och ett soligt humör i högsta hugg. Morbror och moster och några kusiner hängde på. Moster satt på tryggt avstånd och tittade på, gav råd till de av oss som inte lyckades rasa nedför backarna åt rätt håll, och försåg oss med mat och dryck med jämna mellanrum. Tänk att ha en sån kanon-moster!!!

Och morbror tog på sig rollen som lekfarbror, sin vana trogen, och triggade barnen till de värsta åkturerna. Han gjorde också en och annan obehaglig vurpa själv! Men det tycktes han sätta stor ära i, för han dök alltid upp igen bakom snöhögarna med ett stort leende!

Lilla hjärtat, Celina. Så rosig och fin.

Nu var väl inte pulkabacken så fasligt brant eller så, men det krävdes ändå både mod och lite kika-mellan-fingrarna för att jag skulle våga mig utför, sisådär 1-2 gånger. Det gick väl skapligt, jag kom ner ungefär samtidigt som pulkan, men det kändes ändå som en läskig upplevelse! Usch, jag börjar bli alldeles för gammal för sånt här farligt, där det både saknas bälte och kontrollvakt. Jag föredrar absolut karuseller och bergochdalbanor! Där vet man åtminstone var man börjar och slutar. Man sitter där man sitter och färden har mål och riktning. Oftast framåt. Oftast i upprätt tillstånd. Ibland bakåt och ibland upp och ner, men det går också för sig, för då vet man att det är meningen!

Men här… det är ju en total chansning, varje gång, hur det ska gå! Om man ska råka studsa på en sten och slå kullerbyttor resten av backen, om man ska bli oense med pulkan och åka åt ett håll själv medan pulkan beger sig åt ett helt annat, eller om man ska råka hamna på bar grund och skrapa hål i farkosten och därefter vidare genom sina egna brallor, så att man får stå där med rumpan bar vid backens slut. Eller om man ska råka krocka med någon, ett barn eller så…

Morbror & Eliah till vänster, Eliah till höger

Plågsamma minnen…

När jag var liten bevittnade jag nämligen en kompis köra av benet på en flicka. Det var så fruktansvärt. Den lilla flickan gick på fel ställe i backen och min kompis kom körandes på en snowracer och kunde inte bromsa, så han bröt benet på henne. Jag glömmer det aldrig. Nej, pulkaåkning bör absolut anses vara något av det mest våghalsade man kan ta sig för!!! Men det hade min lilla Eliah inte en lycklig susning om. Han gav mig många extra hjärtslag denna dagen. Han for som en tok nerför backen om och om igen, och gav inte med sig förrän han ordentligt hade bekantat sig med en tall på nära håll. Snabbt gick det och ont gjorde det! Men han mår bra idag och alla lemmar sitter precis där de ska.

Nej, när man åker pulka sjunger man alltid på sista versen. Det är bara att hålla i för kung och fosterland, tacka nära och kära för fin bekantskap och så far man utför utan nån som helst kontroll och hoppas att man ska få förmånen att göra om eländet ytterligare ett par gånger till. Så känns det för mig. Är jag feg eller normal??

Nyårslöften – mot nya höjder!

Jag älskar nyårslöften!!! Det är så otroligt befriande att få skapa mål och glädjas åt att se framåt och föreställa sig hur bra allting ska bli. 😀 Den enda lilla haken i det hela är att jag ändå aldrig lyckas hålla dem………. :O Hmmm…

Men vem kan bekymra sig om det när man har en utsikt som denna!!??? Vintermorgonen över vårt hus.

Förra året var jag mammaledig nästan hela året och i början av året var jag höggravid, trött, flåsig och deprimerad. Dessutom corona och brist på socialt umgänge ovanpå det, det har ju inte riktigt gjort föregående året till det underbaraste av dem alla. 🙁 Jag har mest bara gått runt runt runt runt här hemma och irriterat mig på mig själv. Barnen däremot, de sprider ju alltid glädje i min själ! Så tack vare dem får jag väl säga att året ändå har varit skapligt tillfredsställande. 🙂

I år kommer jag att fortsätta vara mammaledig till Maj. Sedan bär det av mot nya höjder! För då ska jag hugga i med allt jag har i mina fotoprojekt och företagandet. Kanske jag till och med kommer få möjlighet till att börja skapa musik igen detta år? Jag har väntat länge på att komma så långt.

Men för att få lov att börja skapa musik måste jag först ha avklarat ett par projekt innan…

STORA PROJEKT I ORDNING

  1. Sortera alla miljontals filer på alla mina hårddiskar så att allt är rent och snyggt. (Pågående!)
  2. Skapa nya hemsidan. (Pågående!)
  3. Få fotograferingen i rullning.
  4. Få youtubandet i rullning.
  5. SEN kan jag börja skapa musik igen!!! =)

MINA MÅL FÖR I ÅR

  1. Fokusera på karriären.
  2. Få saker gjorda.
  3. Bli mindre perfektionistisk / mindre petig i detaljer.
  4. Mer kvalitetstid och pyssel med barnen.
  5. Fokus på hälsa, träna upp muskler och börja springa. Igen.
  6. Få ordning på sömnen.

Nä okej, det här är väldigt lösa och stora mål. Jag måste precisera dem mer och ta ner ambitionsnivån lite för jag vet att jag inte kan leva upp till det ändå. Hehe…

Nytt försök! – MINA MÅL I DETALJ

  1. Få färdigt min hemsida. Mitt absoluta främsta karriärsmål detta år! För det är ett STORT projekt. Jag ska skapa både hemsida och förhoppningsvis en webshop och även en coachinghemsida. Det är mycket jobb bakom det, eftersom jag och Daniel bygger allt själva.
  2. Komma igång med vloggningen. Och inte ha så enormt överambitiösa mål med denna punkt! Anledningen till att jag inte får ut några videos är för att jag har så höga förväntningar på mig själv att jag aldrig tycker de blir bra nog och så tappar jag självförtroendet och lusten. Jag känner mig bara dum framför kameran hela tiden. 🙁 Men jag vill så gärna…
  3. Lära mig att använda klocka och sätta deadlines för mig själv när jag jobbar så att jag effektiviserar tiden.
  4. Försöööööka att sluta vara så perfektionstisk!!! Detta är ett jättestort hinder för mig, för jag är hela tiden så missnöjd med vad jag gör att jag tappar motivation och börjar om och börjar om och börjar om och inget duger att gå vidare med. 🙁 Det är omöjligt att vara så perfektionistisk och samtidigt effektiv. Så jag måste lära mig när nog är nog.
  5. Fortsätta kämpa på med träningen med fokus på benmusker och mage.
  6. En fortsättningspunkt på träningen. Jag ska fokusera på att få tillbaka bålstyrkan och jobba rätt med magmusklerna efter graviditeten.
  7. Försöka börja springa igen. Hatar det, men skam den som ger sig. Jag håller ut i ett par veckor i sträck eller någon månad på sån höjd, sen tappar jag motivationen. Det måste bli ändring på det.
  8. Skapa mer kvalitetstid med barnen. Vi måste läsa mer böcker och sånt!! Och mindre tid till att städa och fixa och dona i hushållet hela tiden. Mer skoj med barnen!!
  9. Börja sjunga mer! Alltså bara gå runt och sjunga oftare. Det gör mig glad!
  10. Övervinna min insomnia. Genom att lägga mig i tid och läsa mig till sömns istället för att sitta och jobba framför datorn för länge och stressa isäng och ligga vaken helt uppjagad. Samt att se till att jag tränar ordentligt och rör på mig varje dag så att jag är trött. Och att jag lyssnar på ASMR och white noise för att bli sömnig. Det är nästan det enda som fungerar för mig för att kunna somna.

Det är mycket jag vill som kräver mer tid. Så något måste ju bort från listan. Jag har identifierat två stora tidstjuvar för mig det här året som har gått:

TIDSTJUVARNA ÅR 2021

1. Perfektionismen. (Att jag är för petig i allt jag gör och därför aldrig blir färdig med projekten.)

2. Samt sömnen. Jag har jättejätteproblem med insomnia och detta året har varit det värsta någonsin. Jag sover aldrig en hel natt, jag sover oftast ungefär 3 timmar i sträck. Vilket innebär att jag aldrig känner mig utvilad utan går runt och är dåsig och modlös konstans. Och var tredje natt sover jag inte överhuvudtaget! Så illa har det aldrig varit förut, att jag inte kan sova alls vissa nätter. 🙁 Så på denna punkt bara MÅSTE det hända något, så att jag kan börja LEVA igen.

Vad är ert främsta mål för detta år? 🙂

Vintermagin släpper taget

Godmorgon vänner! 🙂 Jag sitter här med fönstret på vid gavel och njuter fågelsång och gulligullande i djurriket, som pågår för fullt utomhus. Solen har slingrat sina långa fingrar in genom fönstret och landar rakt i boken i mitt knä. Som en ström värmer den mig. Underbart!

Fotat med Mavic 2 Pro. Kommer att finnas till försäljning i sinom tid.

Det är helt otroligt att det såg ut så här bara för en vecka sedan!! :O Detta foto är taget med min drönare, strax efter soluppgång en morgon och precis utanför vårt hus. Mitten av februari. Vyn är precis ovanför vårt hus.

Himlen var varmt rödflammig och kallt kristallblå på samma gång. Jag är såååå glad över bilden, eftersom jag lyckades fånga färgerna när de var som vackrast. Jag höll på att få dåndimpen och bara stod och flämtade när jag flög med drönaren. 😀

Fotot är en sammansättning av ett lite överexponerat foto, ett lite underexponerat, samt ett mittemellan, för att få fram alla nyanserna i naturen och himlen. Jag blev så hjärtans nöjd över resultatet att jag kommer att sälja det i framtiden, när jag får igång min webshop. 🙂 Det ser jag fram emot!!!

Här syns min instagramvariant av samma bild, mindre blå färgstyrka och lite mer mjukhet i sig. Jag brukar softa ner färgerna lite i mitt instagramflöde eftersom jag inbillar mig att det sticker ut för mycket annars. Jag har ganska mycket varma/bruna bilder i mitt flöde i vanliga fall.

Vi hade våra absolut vackraste vinterdagar just i mitten av februari. Och nu, ett par dagar efter är varenda tecken på vinter som bortblåst. Inte en snöflinga så långt ögat når. Bara fågelkvitter och solsken. Jag låter fönstren i huset vara öppna stora delar av dagen, även om luften är kylig, för att ta in våren i rummet. Det gör mig på så himlans gott humör! 🙂

Det känns fint att få njuta naturen så här under arbetstid… Att bara kunna gå ut och ta en promenad när frestelsen blir för stark. Jag lägger upp mina dagar och arbetstimmar precis som jag vill, och den friheten är ovärderlig för mig.

Kram på er och fortsatt trevlig helg!

Årets vackraste vinterbild

Ett av mina nyårslöften är att jag ska börja sälja egna bilder. Och för att kunna sälja bilder så måste bilder tas. Inte bara sådär rakt upp och ner utan riktigt vackra, fina, coola, häftiga, genomtänkta, makalösa bilder som kan hänföra, förgylla och fylla någon slags funktion i människors liv, hem och hjärtan.

Jag tänker att jag kommer att ha ett par olika kategorier som jag fokuserar på. En av dessa är givetvis natur- och landskapsbilder!!

Så nu när snön ligger som en slöja över hela paradiset har jag passat på att fota, både med drönare och systemkamera. Jag har bara hunnit bildeditera en av bilderna so far, men jag tyckte den blev heeeeelt sagolik om jag får säga det själv!!! 😀

Här under ser ni före och efter! (Det kanske ser ut som om jag bara har gjort lite färgförändringar, men det ligger mycket arbete bakom denna bild. Åtminstone 2 h. :))

Före.
Efter.

Här kommer några av mina andra favoritbilder från den dagen, som jag ska göra något fint utav en vacker dag när jag har tid.

Övriga bilder från en sagoskog

1.
2.
3.

Jag traskade runt där i skogen under förmiddagen och letade efter underbara naturskatter. Platsen ovan är en sådan plats!!! Helt underbar året om. På vintern, med sin vita slöja, på våren med sitt gröna gräs, på sommaren med ängblomster och på hösten i sin röda och varma skrud.

Träden står som kungar på rad, och ängarna breder ut sig som om de bara vill bjuda upp till dans. Och som jag dansar!!! För kung och fosterland snurrar jag runt där i min egen enfaldiga värld, drömmer mig bort och tillbaka dit jag är, blundar och doftar, och låter mig förtrollas. På en äng som är större, vackrare och bättre lämpad för svängar, hopp, piruetter och frasiga vida kjolar än vilken tänkbar danslokal som helst… 🙂

4.
5.

Dessa är som ni ser tagna innan vi fick ordentligt med snö. Nu är det minsann en annan historia! 😀 Men mer bilder kommer sen.

Jag kan inte lägga tid på att ordna alla dessa bilder. Vilken tycker ni att jag ska välja att fixa? 🙂 (Jag har satt nummer under alla bilder.)

Grubbel & vårdens ickefungerande

Vintern just nu uppifrån. Ser ni hur mystiskt och inbjudande landskapet ser ut från ovan? Det är svårt att hitta alla guldgömmor från marken, men med hjälp av drönaren hittar jag alltid nya spännande platser att besöka med kamera i högsta hugg! 🙂

Onsdag 13 januari och julen är utstädad. Vi drog inte fram så mycket pynt och krimskrams i år eftersom vi håller på att renovera vårt vardagsrum. Och så spenderade vi ändå största delen av julen hos mina föräldrar. Men jag tycker alltid det är lite sorgligt när julen måste gå och mörkret tar över. Därför brukar vi lämna de mysigaste julstjärnorna kvar tills dagarna blir lite längre.

Idag har varit en sån där dag när jag klurar och grubblar och funderar och oroar mig. För allt möjligt. Just nu oroar jag mig för corona och att jag bara har 3 månader kvar tills jag ska föda. Vad händer då? Kommer jag att få plats på sjukhuset? Kommer jag att bli bortprioriterad, få dålig vård, bli lämnad ensam utan Daniel?

Jag har ingen överblick på hur vården ser ut nu generellt, men vi har redan personligen märkt av att mycket bortprioriteras. Eliahs tid för att få träffa sin logoped (han började prata sent!) har skjutits upp i ett helt år nu!!! Han skulle ha haft den i våras, men då härjade första coronavågen och det flyttades till sommaren. På sommaren fick vi prata med en logoped via videosamtal och det blev bara vi föräldrar som fick prata med honom och ingen uppföljning för Eliah. Vi blev lovade en tid i höst för möte på plats och ordentlig uppföljning. Den avbokades och sköts upp till januari. Och nu fick vi ett brev att den tiden också var avbokad till förmån för coronapatienter.

Mina besök med läkare inför att diskutera igångsättning av min förlossning blev också inställd och istället fick jag ett kort brev att jag ska få träffa läkaren på dagen!! Jag oroar mig för vad det innebär, men ska träffa min barnmorska snart och fråga.

Och då begriper jag ju att vår familj inte är de värsta drabbade. Jag tänker på alla cancerpatienter, långtidssjuka och andra som är beroende av vården akut eller över tid som blir åsidosatt. Det är för tragiskt och läskigt… 🙁

Kram på er alla och var rädda om er!

Kategori:
Personligt/Dagbok

Slut på innehåll

Det finns inga fler sidor att hämta