Så hittar du din klädstil

Detta är min stil. Just nu.

I början av år 2019 skrev jag ett inlägg som hette “Vad säger dina kläder om dig?”. Det inlägget blev ett av mina mest lästa inlägg och nu när våren är här så tänker jag att ämnet är mer aktuellt än någonsin. Det brukar ju vara så under våren – att passionen att uttrycka sig estetiskt flammar upp på nytt i samband med naturens blomstring och det varmare vädret. (Det är ju så mycket roligare att få klä sig när man kan välja fritt och inte längre begränsas till att lufsa runt mumifierad upp till tänderna i ull och fleece för att inte förfrysa sig!) Så jag tänkte spinna vidare på det inlägget och ta det snäppet längre.

Jag ska en gång för alla bena ut svaret på den oerhört viktiga frågan… (Så långt min förmåga begriper åtminstone. Bidra gärna med dina tankar kring detta!)

Din klädstil är Din identitet

För det första, låt mig klargöra DU, vem du är och hur du lever, utvecklas med tiden och kommer alltid att vara i ständig förändring. Likaså kommer din klädstil att vara. Det som känns rätt och bekvämt just nu kanske inte kommer vara detsamma om 5 år! För då är du någon annan. Då har du nya livserfarenheter i bagaget, nya perspektiv på livet och dig själv och nya uppfattningar om hur du vill se ut och uppfattas.

Så ställ inte kravet på dig själv att hitta den ultimata stilen som du sedan ska följa lagiskt resten av livet! Låt detta istället vara en spännande upptäcksfärd där du mer och mer under livets gång hittar vad som gifter sig med din personlighet och livsstil. Det kommer att bli lättare och lättare att känna igen vad som är du och inte!

Jag tror att hitta sin klädstil är ett långvarigt pågående projekt, där man kan hitta rätt och sedan ett par år senare behöva finjustera stilen eller kanske göra en helomvändning. Just DET är vad som gör kläder alldeles extra roliga! Att de säger något om DIG och att du själv kan påverka just vad det budskapet är.

ASSOCIATIONSMODELLEN – Så hittar du din optimala klädstil!

Steg 1 måste bli att försöka klargöra för dig själv vem du faktiskt är och vill vara. Och just detta steg är det som alltid kommer att vara i förändring.

  1. ⚓ Skriv ner 5-10 viktiga ord som beskriver dig. Ringa in de som du vill ska prägla din stil. Kom ihåg att ta i beaktning ditt ursprung, dina intressen, din yrkesroll etc. Är detta något som du vill ska identifieras i din stil? (Förslag: Romantiker, vänlig, tuff, spontan, organiserad, korrekt, märkes-medveten, empatisk, vågad, kvinnlig, färgstark, glad, naturälskare, välvårdad, stenhård, feminin, ordentlig, lekfull, inkännande, självständig, modig, sportig, trendig, trendsättare, sofistikerad, manlig, diskret, dansare, rå, självsäker, kreativ, uppriktig, försiktig, ledare, mysig, eftertänksam, idealist, lyxig, prydlig, street-modern, nördig, moderlig, bohemisk, alldaglig, fräsch, känslig, oberäknelig, originell, latin-amerikan, djärv, emotionell, livsglad, kompetent, hippie, säljare, bonde, stilren, lantlig, 50-talsfantast, melankolisk, kulturell, ultramodern, lärare, kriminell, sorgsen, en som tar plats, konstnärlig, friluftsjunkie, obegriplig, elegant, försiktig, vetenskapsman-/kvinna, komplicerad, okomplicerad, förtroendeingivande, ödmjuk, sexig, professionell, vill smälta in, vill sticka ut, extrovert, introvert, androgyn, maskulin, spirituell, öppensinnad, reserverad, musikalisk, stark, charmig, mystisk/gåtfull, äventyrlig.)
  2. ? Gör en associationskarta över var och ett av de utvalda orden. Skriv ordet i en ring i mitten, omge ordet med relevanta kategorier som du tycker är viktiga för din stil och fyll dem med alla tankar om plagg och stil som du förknippar med det ditt valda ord. Exempel på kategorier är; smink, frisyrer, accessoarer, färger, modeller, märken, material m.m.!
  3. ? Stryk över alla plagg/accessoarer som du inte skulle vara bekväm med att bära. Kvar finns det som är DU.
  4. ? Sammanställ gärna dina associationskartor till en huvudsaklig klädstilsprofil så att det blir tydligt. I mitten skriver du då de ord som du har valt ska identifiera dig. Runtomkring finns en härlig mix av allt som du vill klä dig i. (Givetvis kan du skapa flera stilprofiler, t.ex. en som lämpar sig för privat, en som är anpassad ditt arbete och den du är där, en för semester och en för utgång/fest osv.)

Alltså finns det något roligare än detta!!? ?? Jag blir alldeles exalterad!

(Exempel 1.) Associationskarta påbörjad… Identifiera alla ord som du associerar till huvudordet och skriv upp dem.
(Exempel 2.) Associationskarta med kategorier påbörjad… Skapa kategorier som känns relevanta för dig och fyll dem med ord och tankar!

En rikare värld med fler stilar?

Jag älskar kläder och att uttrycka mig via dem, men jag tycker inte om att “rätta mig i ledet” och klä mig som alla förväntar sig att jag ska klä mig. Den känslan ger mig mental klaustrofobi! ? (Av det skälet är jag inte heller så intresserad av att följa trender, men kan givetvis inspireras av dem.)

Jag tror att världen och vi alla skulle berikas av att bejaka våra personligheter och våga uttrycka den i vår stil. ? Så mitt budskap i detta inlägg är – sluta lyssna på andra och börja lyssna på dig själv! Vem är du? Vem vill du vara? Vad vill du att dina kläder ska säga om dig?

Och kom ihåg att det inte finns någonting fel och rätt. Du och din stil är alldeles utmärkt så som den är och det är din rätt som människa att få testa dig fram och uttrycka dig så som du känner är rätt och riktigt för dig. Namasté! ?

Typiskt April – Huset brakade ihop!

Oväder. Och sånt.

Jag tänkte blogga färgglada, själavårdande trädgårdsbilder idag, för att sprida vårpirr och fjäderlätta glädjeskutt i magen. ?? Resultatet blev inte helt övertygande… ?

(De vita spökena som syns är vävdukar som är avsedda att skydda våra favoritväxter mot vind och stark vårsol. ?)
Köksträdgården ska byggas färdigt nu i april… Kommer att blomstra som en dröm i juni! Är tanken.

Hur kände ni er nu längst inne i maggropen? Upplyfta eller bedrövligare än någonsin? Mm. Jag förstår er. Detta var verkligen en bedrövlig syn. ? Jag beklagar och ursäktar! ? Men trädgården behagade helt enkelt inte visa sig från sin bästa sida. Hon sover fortfarande och har en synnerligt risig uppsyn. Vi får ge henne lite mer tid… ?

Innan växthuset brakade ihop helt.

Jag hade stora planer för den föregående (ytterligare en!) vabb-veckan, med korvgrillning, soliga promenader och växthusodling. Men fick stångas mot köld, hagel och ruskiga vindar – som inte bara rev ner sinnesfriden utan även vårt växthus!! Tusan också. Det borde vara olagligt. Som vi har sett fram emot att få använda det…! ? Daniel hade bara satt upp själva aluminium-grundstommen och tänkte att den skulle klara sig över natten tills resten fogades ihop. Men huh, vad vi blev dragna vid näsan! Konstruktionen låg där skev och bruten som en plågad skidåkare på marken nästa morgon. Den kvalitén var uppenbarligen inget att hurra för. ??(Minns inte var vi köpte det, men det var säkert bygghemma lr något sånt.)

Nej, nästa växthus (när vi har råd med en ny!) får bli från ett rejälare varuhus, den saken är då klar. Men nu är Daniel visst lite inne på att bygga hela själv, med riktiga fönster och hela härligheten… Inte för att det är ett direkt mer ekonomiskt alternativ, men pålitligt är det iaf och oerhört charmigt. Titta på dessa exempel! ? Det är ju så att fågelkvittret bara väller ut ur hjärtat på en när man ser detta…

Kanske blir det något mittemellan. Vi får se vad vi kan skramla ihop för delar… Här under har ni iaf grunden, som Daniel hamrade ihop förra våren. Han är en arbetsivrig man, min make! ❤ Och jag tycker att det är så snyggt med timmerstockar som grund att jag nästan dör lite inombords varje gång jag tittar på det… (MÅSTE BO I EN TIMMERSTUGA NÅGON GÅNG!! Älskling, vi måste bygga en timmerstuga!! Världens mysigaste…)

Goda nyheter är dock att Daniel har hunnit hamra ihop en sandlåda åt småttingarna. Det gjorde deras dag, igår. Idag var de lika svårflirtade och håglösa som vanligt denna snuviga vabbmånad och hade förstås hittat nya leksaker att kivas om. Tur! Jag trodde nästan för ett ögonblick att de slitsamma småbarnsdagarna var över. ?Phjuu… Det var nära ögat…

Här vid sidan av den nya sandboxen hoppas jag kunna luta mig tillbaka i en solstol både en och två gånger under sommaren, med tidning och kaffe i nävarna och blomsterängar i sinnet. Medan barnen leker i fullständig frid och fröjd. Inga dragkamper om hinkar eller sand innanför varandras kläder, nejdå… Otänkbart! ?

Låt mig få avsluta med en liten strimma hopp!! För dessa två ljusa krokusar vägrar låta sig nedslås av tyranniska väderskiftningar och förbannat slaskblask. Var som dessa två! Ge dig inte. ??

Näven-i-vädret från Livscoachen

Därför ÄLSKAR jag Påsken

Lite fotokonst högtiden till ära…

Därför älskar jag Påsken…

  • Det är en ljus och glad tid på året. Dagarna blir längre, solen står högt på himlen och hjärtat känns alldeles extra fjäderlätt.
  • Längtan. Aldrig är längtan efter sommaren större än nu! Och aldrig känns sommaren närmare än nu! Det går inte att undvika att drömma sig bort till svala kvällsdopp och mjuk sand mot tårna.
  • Men först – Våren. För mig är Påsken detsamma som att inviga våren. Det är nu våren kommer på riktigt. (Det är den känslan jag har iaf.)
  • Grönska. Blommor kikar upp ur marken och träden knoppas… Allt börjar röra på sig och håller på att vakna. Underbart!!
  • Utomhusaktiviteter. Påsken är en högtid som jag förknippar med utomhusaktiviteter, långa promenader i skogen, trädgårds-/odlingsplanering och fika i soliga uterum.
  • Färger. Påsken för mig är klara, ljusa, pastelliga, krispiga färger och solstrålar på köksluckorna. Jag håller mig normalt till ganska jordnära färger både när jag klär mig och hemmet, men inte denna tid. Då plockar jag in gult, lila, rosa och ljusblått. Det får vara lite barnsligt och livligt här hemma ett par veckor – med målade ägg, lustiga figurer och annat hemgjort påskpynt.
  • Familje-högtid. Det är en familjevänlig högtid som jag gärna spenderar med nära och kära.
  • God mat och godis. Jag älskar mat, både att laga och äta! Påsken är (liksom de flesta högtider) starkt kopplad till dukade långbord och berusande aromer i köket. Dessutom är det i princip den enda tid på året då jag äter lösgodis.
  • Sång och dans. Jag sjunger mer än någonsin nu! Förr var jag frenetiskt aktiv i många olika körer denna tid, men nu håller jag mig till att tralla hemma. Jag har andra planer för min tid nu. Hade jag varit en fena på att dansa så hade detta givetvis också varit dansens tid!
  • Lek och pyssel. Detta är en tid som lockar till lek och fantasi! Under påsken gör jag skojigt pyssel med barnen, gömmer påskägg och leker hare. Det gör både dem och mig glada! ?

Hur ser er känsla för Påsken ut? Glädjespridande eller bara jobbig?

Jag är van att fira påsken med massor av människor, familj och vänner. Men i år blev det en ovanlig påsk. Vi firade den ensamma, här ute i skogen. Barnen är fortfarande snuviga och vi ville förstås inte riskera att smitta någon. Men vi hade det så mysigt och lugnt (så lugnt som en vardag med 1- och 3-åringar kan bli) att det inte gjorde något.

Det var lite skönt att slippa ägna en hel dag åt att packa för att sedan locka med barnen in i bilen på 3-4 timmars enkel körtid till släktingarna. För att sedan upptäcka att vällingflaskorna är glömda och något av barnen har gjort nummer två i baksätet samt var dålig i magen. Hm… Skräckhistorierna är många. (Både mina och Daniels föräldrar och övriga anhöriga bor långt bort ifrån oss.)

Så nej, det gick ingen nöd på oss ute i vår stuga. Vi njöt av att vara för oss själva, pyssla, kolla film, leka kurragömma i trädgården, spela spel och gotta oss. Bra behöver inte vara så avancerat.

Det blev bara ett dukat bord för mig, Daniel och småttingarna i år. Potatisgratäng, lamm, coleslaw, sallad och min svärfaders hembryggda flädervin. Mmm… Duger utmärkt åt mig! ?

Påskfeber – Jag går loss på en kruka fjäderkvistar

När man har två små som snurrar runt ens ben hela dagarna och samtidigt vill hinna fota så får man ta de tillfällen man får. Jag fick ETT (under påsken). Och det var när jag skulle slänga ihop en kruka björkris. Så jag fick nöja mig med det! (Däremot lade jag lite extra tid på att filma och lägga upp på insta story – en ny färdighet jag försöker lära mig att behärska! 😀 ) De kunde liksom inte bli både och, det hann jag inte.

Milt attackerad av björkris.

Barnen fick hjälpa mig att pynta det. Björkris i alla dess vinklar och vrår. Håll tillgodo!

Jag tycker att det är så stimulerande att leka med färger och känsla, både vid styling till en fotografering och efter i bildbehandlingen. Det är en behaglig och spännande syssla att pröva fram och tillbaka vad som fungerar och inte, vilken underton som ska finnas och alla färgernas olika mer eller mindre märkbara övertoner – hur de ska kombineras med varandra! Jag kan sitta i timmar med att klura över sånt.

Gosiga barnhänder i påskriset.

Barnen hade fyllt riset med gröna ägg också, men det gick inte att ha med på fotot. Det krockade för mycket med min övriga bloggstil kände jag… Men jag lovar – jag hängde tillbaka dem när jag hade knäppt av bilderna! Självklart ska barnen få ha ett helt fyrverkeri av färger i påskpyntet om de så önskar! Detta är för mig en barnens högtid.

Ja, jag är ju lite sent ute nu då, men jag vill ändå önska er alla en FENOMENAL OCH MUNTER efter-påsktid!! Njut av att våren är på väg! Ni är fantastiska! 🙂

Att leva och växa i ett Vakuum

Hej vänner! ❤️ Hur går det för er? Hur mår ni och hur tacklar ni den rådande osäkerheten? Här är det som om tiden står stilla, håller andan. Jag bara går och väntar på att allt ska bli vanligt igen, men blir det det? Blir det någonsin det? Jag försöker hålla en distans till det som händer i världen genom att fokusera på kreativiteten och småttingarna. Både barnen och Daniel har visserligen feber och hostar, så det verkar som om det kommer att bli en ensam och modfälld påsk i år. ? Men naturen är ju mitt i sin förlossning – knoppar föds, brister och slår ut i all sin magiska prakt – så det vore väl ändå skam att inte vara tacksam över nuet?

De senaste veckorna och dagarna har jag deltagit i en hel del minikurser och webinar online (det finns ju ett svindlande utbud på nätet just nu – av uppenbar anledning!), både i utbildningssyfte inom fotografering och företagande men också coachande föreläsningar som handlar om just det jag håller på med att göra – att skapa viktiga förändringar i sitt liv för att kunna må bättre. Jag känner mig helt översållad med nya perspektiv och det är så fasligt intressant alltihop att jag bara sitter med ett leende över hela ansiktet från början till slut. Jag är den första på plats och den sista att lämna på varje föreläsning/webinar. Vissa nätter har jag lite svårt att sova för att jag grubblar så mycket… på meningen med livet… meningen med att vara just den man är. Och att komma fram till vem man är. Det är visst lättare sagt än gjort…

Att smussla med författardrömmar

Tanken slog mig häromdagen, så självklar som från klar himmel. Jag ska skriva en bok! Inte nu, NU, men om ett par år. Det är en blygsam barndomsdröm sedan länge… att någon gång skriva en bok. När jag var 15, 16, 17 år så var det min största hobby och det jag spenderade all tid på om kvällarna. Jag skrev och skrev och skrev. Jag skrev noveller och jag skrev låtar, som jag sedan gömde lång inne i själen och hårddisken.

Just då hade jag inget syfte med det och livserfarenhet var inte direkt någon tillgång. Idag har jag hittat mitt syfte. Idag vet jag vad jag vill skriva om! Jag ska skriva om att våga, om att växa, om att vända motgångar till resurser, uppnå självtillit, förverkliga drömmar och hitta just de element i livet som gör en lycklig. För vad är livet om det inte ger mening och glädje? Vad kämpar vi för då? Vad får oss att gå upp om morgonen och ta oss igenom varje dag? Jag kan inte få nog av att prata om detta. ? DINA DRÖMMAR ÄR VIKTIGA, FÖR ATT DU ÄR VIKTIG! ?

“DINA DRÖMMAR ÄR VIKTIGA, FÖR ATT DU ÄR VIKTIG!”

Jag vill så gärna få ut det budskapet, för det var precis vad jag önskade att någon hade sagt till mig för 10 år sedan, när jag satt ensam och olycklig i ett hörn i min lägenhet. Då kämpade jag med ångest och självförakt och visste inte hur jag skulle klara av att ta mig vidare. Jag förstod ingenting om livet, jag upplevde det som nyckfullt och brutalt. Jag var skör och rädd. Idag är jag på en helt annan plats. Jag älskar att leva, jag har utvecklat en enorm törst för livet och är tacksam för varje dag jag får. Jag vill bara uppleva mer, mer… Jag vill lära mig mer, pröva mer och upptäcka mer. Livet är ju så komplext, så spännande och gömmer så många överraskningar…

Vad händer här inne egentligen?

För ett år sedan köpte jag denna domän och började mitt arbete med att skapa min dröm-blogg/hemsida, min digitala ateljé som jag tycker om att kalla den. (Det känns så hemtrevligt att säga så. ?) Någonstans i april förra året satte vi dock arbetet med bloggen/hemsidan på paus till förmån för trädgård- och renoveringsprojekt och under hösten slet jag hårt på mitt (f.d.) anställning som jag sedan sade upp mig från för att satsa på DETTA. Så då hade vi inte heller tid att utveckla blogg-/hemsidearbetet. Men nu har vi landat i den nya vardagen och Daniel har börjat komma igång så smått igen, så nu kommer snart bloggen/hemsidan att göra en rejäl utvecklingsresa! (Det är ju nämligen han som hjälper mig med allt det tekniska, eftersom mina kunskaper i html och kodning är ytterst beklagliga och han är en hejare på det.)

Som ni kan se har han fått in att bloggen kan översättas till engelska nu, men engelskan är visst alldeles hockuspockusfiliokus eftersom översättningen är automatiserad via google translate, så vi får nog finslipa den funktionen lite så småningom… ?

Jag har en hel lista på sånt som jag vill fixa för att bloggen ska bli trevligare. Högt uppe på listan står t.ex. emojis – jag tycker att det är så knöligt att läsa långa släpiga texter utan ansiktsuttryck och figurer. Figurer livar liksom upp lite – inbillar jag mig! Och så vill jag ändra headern och byta ut bilderna till höger och massor av annat. Ojojoj… nu inser jag hur mycket vi har att göra.. Nu blev jag lite matt… Dags att bege sig ut i skogen för en lång återhämtande springrunda!! Aldrig mår jag så gott som när jag är här ute! ? Önskar er alla en fortsatt fin kväll!

Förresten… en nyfiken fråga! Någon annan här inne som också vågar erkänna författardrömmar? ✋??‍♂️ Berätta, berätta!!

Slut på innehåll

Det finns inga fler sidor att hämta