Tankar, känslor och om mig

Nyårslöften – mot nya höjder!

Jag älskar nyårslöften!!! Det är så otroligt befriande att få skapa mål och glädjas åt att se framåt och föreställa sig hur bra allting ska bli. 😀 Den enda lilla haken i det hela är att jag ändå aldrig lyckas hålla dem………. :O Hmmm…

Men vem kan bekymra sig om det när man har en utsikt som denna!!??? Vintermorgonen över vårt hus.

Förra året var jag mammaledig nästan hela året och i början av året var jag höggravid, trött, flåsig och deprimerad. Dessutom corona och brist på socialt umgänge ovanpå det, det har ju inte riktigt gjort föregående året till det underbaraste av dem alla. 🙁 Jag har mest bara gått runt runt runt runt här hemma och irriterat mig på mig själv. Barnen däremot, de sprider ju alltid glädje i min själ! Så tack vare dem får jag väl säga att året ändå har varit skapligt tillfredsställande. 🙂

I år kommer jag att fortsätta vara mammaledig till Maj. Sedan bär det av mot nya höjder! För då ska jag hugga i med allt jag har i mina fotoprojekt och företagandet. Kanske jag till och med kommer få möjlighet till att börja skapa musik igen detta år? Jag har väntat länge på att komma så långt.

Men för att få lov att börja skapa musik måste jag först ha avklarat ett par projekt innan…

STORA PROJEKT I ORDNING

  1. Sortera alla miljontals filer på alla mina hårddiskar så att allt är rent och snyggt. (Pågående!)
  2. Skapa nya hemsidan. (Pågående!)
  3. Få fotograferingen i rullning.
  4. Få youtubandet i rullning.
  5. SEN kan jag börja skapa musik igen!!! =)

MINA MÅL FÖR I ÅR

  1. Fokusera på karriären.
  2. Få saker gjorda.
  3. Bli mindre perfektionistisk / mindre petig i detaljer.
  4. Mer kvalitetstid och pyssel med barnen.
  5. Fokus på hälsa, träna upp muskler och börja springa. Igen.
  6. Få ordning på sömnen.

Nä okej, det här är väldigt lösa och stora mål. Jag måste precisera dem mer och ta ner ambitionsnivån lite för jag vet att jag inte kan leva upp till det ändå. Hehe…

Nytt försök! – MINA MÅL I DETALJ

  1. Få färdigt min hemsida. Mitt absoluta främsta karriärsmål detta år! För det är ett STORT projekt. Jag ska skapa både hemsida och förhoppningsvis en webshop och även en coachinghemsida. Det är mycket jobb bakom det, eftersom jag och Daniel bygger allt själva.
  2. Komma igång med vloggningen. Och inte ha så enormt överambitiösa mål med denna punkt!
  3. Lära mig att använda klocka och sätta deadlines för mig själv när jag jobbar så att jag effektiviserar tiden.
  4. Försöööööka att sluta vara så perfektionstisk!!! Detta är ett jättestort hinder för mig, för jag är hela tiden så missnöjd med vad jag gör att jag tappar motivation och börjar om och börjar om och börjar om och inget duger att gå vidare med. 🙁 Det är omöjligt att vara så perfektionistisk och samtidigt effektiv. Så jag måste lära mig när nog är nog.
  5. Fortsätta kämpa på med träningen med fokus på benmusker och mage.
  6. En fortsättningspunkt på träningen. Jag ska fokusera på att få tillbaka bålstyrkan och jobba rätt med magmusklerna efter graviditeten.
  7. Försöka börja springa igen. Hatar det, men skam den som ger sig. Jag håller ut i ett par veckor i sträck eller någon månad på sån höjd, sen tappar jag motivationen.
  8. Skapa mer kvalitetstid med barnen. Vi måste läsa mer böcker och sånt!! Och mindre tid till att städa och fixa och dona i hushållet hela tiden. Mer skoj med barnen!!
  9. Börja sjunga mer! Alltså bara gå runt och sjunga oftare. Det gör mig glad!
  10. Övervinna min insomnia. Genom att lägga mig i tid och läsa mig till sömns istället för att sitta och jobba framför datorn för länge och stressa isäng och ligga vaken helt uppjagad. Samt att se till att jag tränar ordentligt och rör på mig varje dag så att jag är trött. Och att jag lyssnar på ASMR och white noise för att bli sömnig. Det är nästan det enda som fungerar för mig för att kunna somna.

Det är mycket jag vill som kräver mer tid. Så något måste ju bort från listan. Jag har identifierat två stora tidstjuvar för mig det här året som har gått:

TIDSTJUVARNA ÅR 2021

1. Perfektionismen. (Att jag är för petig i allt jag gör och därför aldrig blir färdig med projekten.)

2. Samt sömnen. Jag har jättejätteproblem med insomnia och detta året har varit det värsta någonsin. Jag sover aldrig en hel natt, jag sover oftast ungefär 3 timmar i sträck. Vilket innebär att jag aldrig känner mig utvilad utan går runt och är dåsig och modlös konstans. Och var tredje natt sover jag inte överhuvudtaget! Så illa har det aldrig varit förut, att jag inte kan sova alls vissa nätter. 🙁 Men det ska väl kunna bli bättre…

Vad är ert främsta mål för detta år? 🙂

Evig trohet och spindeldrama i ladan

För en dryg månad sedan rev vi av ytterligare ett bröllopsbesök. Jag har tyvärr inga bilder från vigseln, eftersom barnen krävde alla mina ögon och öron och händer. (Och ändå lyckades jag inte bespara övriga gäster från att överhöra och bevittna diverse olämpligheter, så som härmande av prästen, lite falsksång, två ogenerade kommentarer om vad hatten på damen framför liknade, bråk om sångboken, kastning av sångboken, försök till klättrande mellan raderna och ett par alldeles ljudliga pruttar.)

Men efter vigseln lyckades jag föreviga ett par ögonblick. Festen gick av stapeln i en rymlig dundermysig lada som jag önskar att jag också hade gift mig i. Så otroligt mysigt och ombonat!

Barnen begrep inte helt att scenen inte var till för lek.

Huh!! Det är ett fullt sjå att hålla ordning på tre småttingar. Tur att inte den minsta kan gå än. 🙂 Eliah och Celina rasade runt på scenen och ville smälla ballongerna som låg där. Med min allra lenaste hypnotiska röst lyckades jag vända leken till att vakta ballongerna mot faror istället. På så vis förhindrades vandalisering.

Lillan i vagnen.

Jag och Eliah fick syn på en enorm spindel precis innanför ingången in till ladan och Eliah lät omvärlden veta. Bakom oss trippade ett asiatiskt par som blev alldeles till sig när de såg spindeln på avstånd. De vände på klackarna och rusade ut och ville sen inte närma sig ladan. Det krävdes några lugnande samtal och ett par glas innan de vågade sig in igen och förbi spindeln. Då var den borta. Men gud vet vilken stol den hade klättrat upp på då!!?

Finaste Daniel till höger och vackra bruden i mitten.

Som väl var fanns där en enorm gräsplan utomhus som vi kunde rasta barnen på. Vi försökte oss också på att fånga alla kusiner (på Daniels sida) i ett enda foto. Det var givetvis stört omöjligt. Alldeles för stark sol, för skojiga kusiner att glo på, för länge att sitta still, för långa grässtrån som kittlade i rumpan, hår för ansiktet, trumpna miner, främmande ljud som var intressantare än fotograferingen, för många tankar som distraherade osv. Som bäst lyckades vi få 20% av barnaskaran att se in i kameran på samma gång. Det får väl räknas som en bedrift ändå!

Lillan i famnen.
För anonymitets skull har jag valt att sudda alla ansikten utom Celinas.
Lillan i min famn. Den söta hättan är handgjord och köpt på Etsy.com, men den var visst för stor.
Kusinen till vänster, Celina till höger.

Det blev tal, allsång, skålningar och dans långt in på kvällen. Vi hade faktiskt släpat med vår husvagn och bodde i den. Mysigt!!! Men förvånande kallt sådär i slutet av oktober.

Trevlig helg och skål för kärleken!

Kategori:
Personligt/Dagbok

Att vara i nuet

Jag har kommit på en ny editeringsteknik som får grenarna att se alldeles mjuka och yviga ut. 🙂 Jag är superglad för mitt nya påhitt!

Julen närmar sig med STORMsteg… Herregud, var tog hösten vägen? Här är det redan ruggigt och vinterkallt. :S Klockan är 04.30 och jag är vaken. Jag kämpar med sömnen, som vanligt. Det är något fel på mig, jag blir sällan sömnig. Det är mitt största, och enda, hälsoproblem. I övrigt är jag frisk som en nötkärna.

Just det här med att tiden går så fort har plågat mej på sistone. Jag har insett att barnen är så alldeles ursöta och vilda och roliga just i den åldern de är i nu!!! Nu är de 5, 3 och 6 månader. Och jag hinner inte njuta!!! Jag vill hinna njuta av småbarnstiden och de gosiga kinderna och de tjocka händerna med små gropar i, som stryker mina armar när jag håller om dem. När de är så här små så blir det ju så mycket fokus på det praktiska; städ, tvätt, mat, klä på, byta blöjor. Men vi har bara ett liv och tiden är det mest dyrbara vi har. Den kommer aldrig tillbaka. Och tiden går såååå fort…

Så jag har börjat skriva en dagbok som är ämnad för att endast belysa varje dags guldstunder med barnen. Så att jag kan minnas dem och komma ihåg att leva i nuet och verkligen värdesätta det där lilla. Annars har jag en tendens att alltid leva i framtiden, jag planerar och tänker vad vi ska göra nästa vecka etc. Men den här veckan då? Det vi gör just nu?

Och så har jag börjat bli bättre på att ta en stunds meditering varje dag. Bara sjunka ner i mig själv och mina tankar och fundera över allt jag har som jag är tacksam för. Jag tror såna här rutiner är viktigare än man tror, för att verkligen lära sig njuta av livet!!!

Hur gör ni för att leva i nuet? Vad har ni för knep och rutiner?

Kategori:
Personligt/Dagbok

Bröllop och jäkelskap

Godeftermiddag mina solstrålar!

Detta inlägg får samma titel som Stefan och Kristers berömda humorspektakel. Och det med all rätta! Shit… Jag vågar inte ens kika på mina läsarsiffror just nu. De är antagligen i botten och sölar. Och något mer än så förtjänar jag naturligtvis inte, för min närvaro på sociala medier denna sommar har varit urusel. Det är nu dags för bot och bättring!

Upplever ni som jag? Att sommaren är den mest hektiska tiden på året. Förutom just veckorna innan jul. Är inte det sorgligt?? Att man ska jäkta sig igenom sommaren, för att hinna alla semestrar och turer hit och dit. Och barnen är ju också hemma, så det blir ju ett tuffare tempo än annars. Nu är ju ifs våra barn alltid hemma, under min mammaledighet.

Vi (jag och min kära) har slagits oavbrutet mot klockan och jonglerat tresmåbarnsliv med renovering, road trips och.. *trumvirvel* bröllop!! Min kusin gifte sig nyss och ohh la la.. den dagen, den donnan… O:-) Hon var ljuv som en duva att se på. (Och snart är det ett bröllop till som går av stapeln och då är det min makes systers bröllop!)

Det är underbart roligt, men tar också kraft och tid att delta på bröllop. Jag brukar ofta ha en stor roll där jag sjunger, fotar, bakar och annat. Det ska ordnas underhållning och brudarna ska sminkas, oftast blir det av mig eftersom jag är utbildad makeup artist. Och jag ser det alltid som en ära. 🙂

Denna gången krävde det lite mer planering eftersom lillan skulle ammas och sövas i god tid för att jag skulle hinna sminka. Både bruden och tärnan skulle sminkas. Vi körde på jordnära toner, lite skimmer, glow, solkysst känsla i huden, och en koppar-färgad skugga som plockar fram blå ögon alldeles utmärkt! Hon var vacker bruden, men tyvärr kan jag inte lägga ut någon bild.

Blurrade ansikten för anonymitets skull.

Till min kusin regisserade jag och ett par till släktingar och vänner en vanvettig humorfilm som avsåg att presentera bruden i sin alldeles rätta kulör, så att säga. Det är ett tidskrävande projekt och jag satt i flera dagar med det, men väldigt skojigt att göra. Vi gjorde oss till åtlöje så mycket vi bara kunde och skrattade gott åt både oss själva och varandra. Ett minne för livet och filmen blev uppskattad.

Det var så fint och vackert allting. Vilken dag!! <3 Och jag minns tillbaka på mitt och Daniels bröllop och hur sjukt mycket jobb det var att ordna det. Phhjjuuu!!! Två år tog det mig att planera inför bröllopet. Då känner man respekt inför all ståt och prakt som man ser på andras bröllop, när man vet hur mycket tid och engagemang som ligger bakom.

Lillan i gudmors famn.

Tårtan hade brudens lillasyster gjort och den smakade lika magiskt som den såg ut. Oreo-cheesecake mm.. Nu sitter jag här och känner att det vattnas i munnen på mig. Ack om man hade kunnat tjuva med sig en bit…!! Och frukt och choklad och allt sånt där gott som jag är så svag för. Jag och D har suttit och ätit jordgubbar och choklad var och varannan kväll den här sommaren… 🙂

Jag är så virrig nuförtiden. Kanske beror det på sömnbrist. Jag vet knappt vad jag skriver, men jag hoppas att det här inlägget var någotsånär läsligt. Ta hand om er och lämna gärna en liten tanke om ni själva har någon erfarenhet av detta? Kanske någon av er går i giftastankar? Eller verkligen INTE gör det… =D

En vänlig grönska…

Phjuu… Äntligen har D semester och jag kan få jobba, åtminstone deltid!! Dock försöker han att renovera så mycket som möjligt om dagarna, så barnen turas vi om att underhålla. När han blandar cement så tar jag hand om barnen och när jag måste redigera foto så tar han hand om dem. För mig blir det oftast spel, lek, sång eller dans. För Daniel blir det bad, lek utomhus och möbelbygge med barnen. Vi har liksom lite olika favoritområden. Men vi är ett bra team och det flyter på fint att ha tre barn tycker jag. Det är inte så bökigt som man kan tro! 🙂 Jag har lillan på armen mest hela tiden och jag är så van att leva så och göra allt med henne så det går av rena farten…

Jag har tänkt på att jag nog ska försöka blogga lite oftare, men kortare. Ibland längre inlägg och ibland bara korta uppdateringar. Det blir lätt övermäktigt att blogga när man har 1032 andra saker att göra, så jag måste försöka hålla nere ribban för annars blir det att jag skjuter upp det och så blir det ingenting av det istället.

Fotot ovan tog jag förra veckan. Jag ville skapa någon somrig att göra en tavla av, så då fick blombuketten från matbordet åka ner i stövlarna helt enkelt. 🙂

Hoppas att ni har en fin dag allesammans… <3 Jag ska se om jag kan lyckas göra en liten uppdatering var- eller åtminstone varannan dag framöver. Håll tummarna!!! 😛

Kategori:
Personligt/Dagbok

Husets utsida – Del 1

Det är ju sådär med livet, att det bara rullar på varesig man vill det eller inte. 🙂 Man får slänga sig efter klockan bäst man kan och försöka hålla uppe tempot.

Min främsta uppgift dessa dagar är att förse ungarna (och den hårt arbetande maken) med mat och omsorg. Daniels uppgift är att knega på med renovering och allehanda fix-och-trix utomhus. I sommar ska nämligen husets utsida ÄNTLIGEN få sig en rejäl omgång. Och det är minsann i grevens tid! Länge har vi lidit av husets bistra uppsyn, men vi har varit tvungna att prioritera andra projekt.

Följande moment ska utföras på husets utsida i sommar:

  • (Byta ut ytterdörren. Redan gjort. Förut var den brun.)
  • Ingången ska byggas om, trappan ska få ett bredare lägsta trappsteg med rundade kanter.
  • Ingången ska få ett nytt snyggare träräcke i vitt.
  • Balkongen ska byggas om och få ett snyggare träräcke i vitt.
  • Istället för plattor ska ingången omges av vit/ljus sten.
  • Alla detaljer på huset (fönsterfoder, stuprör etc.) ska bli vita.
  • Grunden ska målas granitgrå.
  • (Huset ska målas om. Detta kommer ske en annan sommar.)
  • Vi ska också fixa lite fint framför ingången, bygga små plattformar för krukor och växter m.m.

Vi köpte gården som ett renoveringsprojekt (Hur i helskotta tänkte man? Med småbarn och allt…) så vi hade många och stora planer för det! Men på senare tid har vi insett att den plats vi bor på inte är optimal för oss, så nu är vi mer inne på att bara fräscha upp huset så mycket vi kan med så enkla och billiga medel som möjligt, för sedan sälja och flytta vidare.

Lilla skruttan. <3 Den där blicken… Totalt opålitlig och UNDERBAR!!

Ett annat projekt som Daniel är igång med är detta: jordgubbs-terassen som vi kallar den. Här ska vi göra en enkel terass som ska kantas med alldeles ljuvliga jordgubbspyramider!! Vad tror ni om det? 🙂 (googlebilder som referens nedan)

Oh förresten!! Vi har blivit med robotgräsklippare, äntligen. 😀 Svärmor får hon heta, eftersom hon håller koll och snyggt omkring oss.

En annan utmärkt sak som vi har blivit tvungna att investera i är prylen nedan, någon slags rådjursskrämmare med ett fullständigt outhärdligt högpitchat ljud. Vi har nämligen testat det mesta under tidigare år med ytterst tvivelaktiga resultat.

Först började vi med att hänga upp glansiga papper vid utvalda ställen. De skulle uppenbarligen ha en skrämmande effekt på rådjuren sades det. Nä, inte då! Tvärtom, ett av papperna såg så inbjudande ut att det blev halvätet. Vete katten vilket djur som hade tagit sig oanade friheter, men det kan inte ha landat skönt i magen. Sedan gick vi över till att täcka blommor och buskar med granris. Det ska väl riva rejält i halsen, tänker man. Nja, kanske. Men inte tillräckligt. För blommorna gnagdes det på ändå. Då började vi hälla guldvatten och andra omtalade vätskor över härligheten, men det hjälpte inte ett dugg. Vi köpte lampor och satte upp på olika ställen i trädgården. Den enda nytta de gjorde var att lysa upp området så att rådjuren och älgarna lättare kunde leta upp de mumsigaste plantorna. NU kör vi på ultraljud, eller vad fasen det nu heter. Håll tummarna för att det är fler varelser än vi människor som kreverar av ljudet.

Här hade vi tänkt att ha en härlig uteplats, med stenplattor och utegrill. Men för tillfälle är det barnens leksaker som har beslagtagit området och det finns ingen som helst möjlighet att bestrida det.

Skönt med grönt!

Paradisäpple till vänster och syren närmast kameran.
Pioner som knoppas.

Sen finns det visst andra delar i trädgården som verkligen inte blomstrar. Här har vi Gösta (döpt av mig), köpt förra året, som kilade vidare till grönare ängar någon gång nu under den hårda vintern. Vi borde ha förstått att en zon 2 växt in skulle överleva hos oss (zon 4), kan man ju tycka… 🙂

Dags för kvällsmat. Kram på er!!

Slut på innehåll

Det finns inga fler sidor att hämta