Förså & förkultivera – 4 enkla guider för en nybörjare

Varför förså?

Vissa grönsaker behöver lång tid på sig att bona in sig och börja växa, och kan därför med fördel försås inomhus. (Med mindre du bor långt söderut är det rent av en förutsättning för att lyckas med många grönsaker.)

  • Förkultivering gör plantorna mer motståndskraftiga, mot lynnigt väderklimat och ohyror.
  • Och framför allt – försådden ger dig en längre skördeperiod!
  • (Förså gärna i omgångar, så har du hela tiden lagom med grönsaker att hinna äta upp!)

Detta bör göras redan i februari – mars. Ungefär 6-8 veckor innan utplantering.

Så här ser det ut för mig när jag ska gå igång… 😉

1. Vad behöver jag för att kunna förså?

  1. Odlingskrukor, sålådor, plantprätten eller odlingspluggar. (Någonting att så i!)
  2. Såjord. (Näringsfattig och luftig. Föredragsvis egenblandad! Gronarader.se ger en utmärkt förklaring på hur detta blandas.)
  3. Frön
  4. Plant-etiketter
  5. Spade
  6. Plastfolie eller glasskiva.
  7. Ljus. (Plantorna behöver stå vid ett stort fönster som vätter mot söder eller öster. Alternativt under växtlampa. Föredragsvis på balkong eller utomhus under dagtid, åtminstone mot senare del av förkultiveringen!)

2. Hur går det till?

  1. Häll såjord i dina plantningskrukor.
  2. Lägg i fröna. Det ska stå på den köpta fröpåsen vilket avstånd fröna bör ha och hur djupt de ska planteras. Oftast går det bra att strö fröna jämt över ytan och täcka dem med ett tunt lager jord. (Det är viktigt att fylla odlingsutrymmet med jord ända upp till kanten, så att det inte sticker upp någon kant som skuggar plantan. Ju mindre fröna är desto mindre jord behöver täcka dem. Ju större de är, desto djupare och mer avstånd behöver de till varandra.)
  3. Vattna sedan krukan, helst underifrån och med ljummet vatten. (T.ex. genom att sänka ner krukan i vatten.)
  4. Täck /täta odlingsbädden med något som kan hjälpa till att bevara fukt och värme. (T.ex. glasskiva eller plastfolie som hålls på plats med hjälp av gummiband. Plasten får inte ligga direkt mot jorden.)
  5. Placera på lagom varm plats. I regel passar 18-25 °C bra, beroende på vad det gäller för grönsak. (Läs på fröpåsen!)
  6. Done! Dags att vänta……
Plantbrätten på bild! Smidigt att så i.

När de gröna bladen dyker upp…

  1. Under tiden du väntar ska du se till att plantorna aldrig har slut på vatten. De ska vara fuktiga, aldrig torra och inte för blöta.
  2. När fröna har börjat komma upp ska fuktskyddet bort för att släppa in luft. Men det bör göras i lugn takt. Börja med att sticka hål i plasten, fler och fler hål ju fler plantor som har kommit upp. (Eller lyft på glaset lite.) Till sist tas skyddet helt bort.
  3. Och plantorna ska placeras ljust!!
  4. Målet är att få korta och stabila stjälkar under hjärtbladen. Om plantorna sticker iväg i höjd, ge dem mer ljus, luft/vädring och sänk temperaturen. De flesta plantor vill inte ha för varmt.

När plantorna börjar stå trångt… Dags för skolning!

  1. När plantorna börjar stå trångt ska de skolas, dvs. planteras om i mer näringsrik jord. (Så kallat planteringsjord!)
  2. Gallra bort de plantor som du inte kommer att behöva.
  3. (Är stjälkarna för långa kan plantorna sänkas ner lite djupare. Är rötterna för långa kan de förkortas.)
  4. När plantorna är nyskolade ska de underbevattnas och hållas i 2-3 °C lägre temperatur de första dagarna. Sedan tillbaka till normalt underhåll.

Utplantering

  1. Sker i regel i slutet av maj eller början av juni! Detta beror på var i Sverige du bor. Grundregeln är att risken för frostnätter ska vara helt över.
  2. Plantera plantorna utifrån resp. klimat-rekommendationer. (Läs på fröpåsen!)
  3. Håll koll på avstånd mellan plantorna.
  4. Vattna och vårda….!!!

Besök gärna min favorit-informationssajt för mer detaljerade instruktioner eller Land.se för en grundlig men enkel genomgång! Och läs mitt trädgårdslandsinlägg för inspiration till utplantering.

3. Vilka grönsaker bör eller måste försås? Vilka är lätta och svåra?

För att grönsakerna ska kunna växa behöver de fukt, ljus och värme. Men kraven på dessa element ser olika ut för olika grönsaker. Vissa är väldigt känsliga och andra inte alls.

1. Svåra att odla och kräver försådd:

Chili, paprika, kronärtskocka, melon, pumpa, aubergine. Kräver extra värme och skydd! Behöver stå på uppvärmd bänk och/eller i skyddat växthus en lång period.

2. Mellansvåra att odla och kräver försådd:

Tomat, gurka, persilja, purjolök, selleri. Bör ha tillgång till uppvärmd bänk eller växthus den senare delen av förkultiveringen.

3. Ganska enkla att odla och bör försås:

Vitkål, Squash, Blomkål, Brysselkål, bönor, ärtor, grönkål, kålrabbi, kålrot, majs, mangold, rödkål, sallat (finns många olika sorter som kräver olika förberedelse). Klarar av att förkultiveras framför ljust fönster och senare delen på balkong eller i växthus.

4. Enkla att odla och kräver inte försådd:

Morot, palsternacka, spenat, sallat, rucola, rädisa, sockerärtor, sättpotatis, salladslök/piplök, majrova. Kan förkultiveras framför ljust fönster och sedan sättas ut direkt i frimark.

4. När ska respektive grönsak försås?

Januari – Februari – Chili, paprika, kronärtskocka, purjolök, aubergine, rotselleri, stjälkselleri.

Mars – Tomat, gul- och rödlök, broccoli, blomkål, grönkål, svartkål, vitkål, sallat, majs.

April – Maj – Pumpa, melon, gurka, squash, bönor & ärtor. (Många av dessa grönsaker tar plats, slingrar sig och blir fort otympliga att omplantera, därav bör de inte sås för tidigt inomhus! De vill komma ut efter ungefär 4 veckor och till ett varmt klimat (ej under 15 °C nattetid). I växthus kan de givetvis sås tidigare.)

Lycka till med DITT odlingsprojekt och ha det så roligt!!! 🙂 (Glöm inte att gilla och dela inlägget om du tyckte det var hjälpsamt. Så får jag lite lön för mödan. :))

Potager – ett blomstrande trädgårdsland

The beginning structure of the Nearings final homestead.
En ljuvlig syn…

I hela mitt liv har jag drömt om en egen köksträdgård. En vacker, grönskande, prunkande köksträdgård full av frodiga, fräsiga, saftiga, smakrika, tjusiga, spännande, läckra grönsaker. Inte bara ett hastigt upptrampat fält på husets dystra baksida, överväxt av aggressiva gröna växter som i panik slingrar sig och klamrar sig fast i varandra, utan en RIKTIG köksträdgård – som är en fröjd för ögat och själen!

En köksträdgård i balans. I ordning och reda. I vänligt samspel mellan grönsak och blomma. Elegans. Tydlighet. Så att man hittar var gulrötterna börjar och slutar, när det är dags att veva ihop sommarens första sallad. Blommor som tar vid, lyfter, håller om, ramar in och skapar små fina rum bland grönskan. En köksträdgård med städade gångar, prydliga rader att gå vid, yviga salladsblad att dra handen över, surrande glada insekter och berusande dofter som lyfter hela tillvaron.

Min alldeles egna naturateljé där jag kan skapa liv, läka, vila, få utlopp för kreativitet, nya idéer och obehärskade lyckorus.

En sådan köksträdgård skulle kunna kallas för POTAGER och se ut något i stil med följande:

Bilden kan innehålla: växt, utomhus och natur
Kära tomten 📜 | Elsa Billgrens blogg på ELLE.se!
Relaterad bild
Köksträdgård med prydliga rabatter

I sommar hoppas vi att det ska bli realitet. Kanske får vi inte färdigt hela potagern till fulländhet, med staket och vacker ingångsport som ska byggas själv, men åtminstone delvis färdig. Sådär så att det ändå känns lättare att andas. (Vi ska också hinna börja bygga ut hallen och få en ny veranda, så det kommer att behöva kompromissas med vilka projekt som vi lägger tid på.)

Edible Landscaping: Kitchen Garden - Chelsea | jardin potager | bauerngarten | köksträdgård

POTAGER – Vad är det?

Ordet potager är franska och kommer från pot, kanna, gryta. En potager är precis som en mustig, elegant, färgrik grönsaksgryta – en dekorativ köksträdgård med blandade inslag av (ätliga) blommor och frodiga grönsaker. Ibland innefattar en potager även snittblommor som kan plockas för köksbordets prydnad (utan att trädgårdens övriga rabatter behöver dissekeras).

Det som skiljer en potager från en vanlig köksträdgård är egentligen i huvudsak att potagen innehåller blommor, vars syfte är att locka till sig nyttoinsekter som främjar växtligheten samt gör köksträdgården vacker hela säsongen.

Bildresultat för potager ritning

 

Plats, läge och förutsättningar

Det ultimata läget för en köksträdgård är en solig plats med vindskydd mot norr, mullrik jord och gärna en lutning åt söder. Det bör inte heller finnas stora träd nära odlingsfältet, då träden stjäl enorma mängder näring och vatten ur marken. Om marken är vattensjuk behöver den dräneras, med mindre du löser det genom att ordna upphöjda såbäddar.


Skissa och planera planlösning

Skapa med fördel en skiss på hur din portage ska se ut! Och tänk igenom vad du vill få plats med och hur det kan göras på bästa sätt.

 

Storlek

En potager behöver inte vara en stor, maffig del av en slottsträdgård. Den kan även vara en liten gullig kökstäppa på din villabakgård. En miniportager kan till och med göras av en enkel pallkrage på balkongen. Det kan räcka med några favoritkryddor och lite ringblommor. Storleken avgörs givetvis av ändamål och möjlighet!

 

Utformning

Vill du skapa en klassisk fransk potager så innehåller den vanligtvis:

1. en gång in och ut,
2. staket, mur eller annat skydd mot klövdjur och gnagare,
3. gångytor i potagern som origenterar mellan såbäddarna/odlingsytorna och
4. gärna även en sitt- och viloplats. (Varför inte med ett fågelbad i mitten? Det lockar dit fåglar som är bra för det nyttiga insektslivet i potagern.)

 

Gångar

Du bör ha åtminstone en mittgång som är så pass bred att du kan komma fram med skottkärra. Gångar kan gärna göras med grus, återanvänt tegel, trädgårdsplattor eller naturmaterial som stenmjöl, täckbark eller träflis. Täck gärna marken med markväv innan du fyller på med gångmaterialet, för att kväva eventuellt ogräs och slippa allt för mycket rensning.


Vatten

Riklig tillgång till vatten är en förutsättning för att du ska få en grönskande potager, så se till att potagern ligger så att du har vattenslangar nära till hands. Varma dagar mitt på sommaren kan kräva vattning två gånger om dagen. (Idag finns många fiffiga bevattningslösningar att köpa sig till som kan vara värda att överväga.)


Skydda med staket/mur

Det är viktigt att tänka på att staketet måste vara minst 150 cm högt, om det ska lyckas stänga ute rådjur. För att skydda mot gnagare bör staketet inte ha stora hål längst mot marken. Om du har ett glest staket bör du komplettera med mindre nät en halv meter högt längst ner på staketet.


Skapa odlingsbäddar

Såbädd kräver mer förberedelse (om den ska byggas själv, annars kan du köpa pallkragar och lägga två ovanpå varandra) än att odla direkt på marken, men har å andra sidan flera fina praktiska fördelar. Dels är den vänlig mot ryggen och underlättar många timmar av odling och rensning vid bädden. Dessutom ger bäddarna bättre grobarhet då jorden är djup och lucker, och växtsäsongen förlängs. Upphöjningen gör att jorden snabbare blir varm och tillåter därmed sådd/odling tidigare på våren.

Vad gäller brädden på såbäddarna brukar 90 cm – 120 cm vara lagom om du kan komma åt såbädden från båda sidor. Då kommer du lagom åt grönsakerna på båda sidor och i mitten. Om du bara kommer åt den från en sida bör 90 cm vara absolut max. Mer än så blir svårt att nå på bekväm längd.

Väljer du att odla direkt på marken så kan en klassisk lösning med långa rader i följd fungera bra, så länge du ser till att kunna gå emellan dem och komma åt varje rad från båda sidor.


Jord

Fyll odlingsytorna med mullhaltig, porös, svart matjord. Jorden ska innehålla en jämn balans av lera, sand och organiskt material. (Om jorden där du ska odla är för lerig eller sandig behöver du tillföra mullämnen, t.ex. genom torv, gräsklipp eller kompost. Läs mer om jord här.)

Olika sorters grödor kräver lite olika typer av jord och olika djup av matjord, men en riktlinje är minst 50 cm djup matjord.

Såbäddar kan fyllas på följande alternativa vis.

  • 1. Fyll 30-40 cm med korta kvistar eller annat grovt material, 2. täck med uppochnervända grästuvor, 3. täck grästuvorna med ett lika tjockt lager gräsklipp/löv, fyll upp till bredden med jord.
  • Fyll till hälften med hästgödsel, packa och fyll sedan upp till kanten med matjord/trädgårdsjord.


Planera odling

Tänk att de största, högsta växterna bör vara längst bak och de lägsta längst fram, då att du lätt kommer åt allting. Om du har en odlingsyta som du kan komma åt från båda sidor bör de högsta växterna vara i mitten, så att de inte skymmer resterande växter i någon riktning.

Tänk igenom var klätterväxter ska vara och ordna spaljéer eller annat lämpligt att klättra på. Kanske vill du ha bönor, sockerärtor eller vinrankor klättrande uppför en ingångsport?

Varva gärna grönsaker med blommor som drar till sig insekter och bin.

Rotera vad du odlar varje år, dvs. odla inte samma växter på samma ytor varje år, då tappar jorden näring, blir ”trött” och kan börja sprida växtsjukdomar. (Olika grödor kräver olika mängd och uppsättningar näringsämnen, vilket gör att dessa näringsämnen tillslut tar slut.) Roteringen görs enklast genom att du delar in köksträdgården i fyra delar; bladgrönsaker, rötter, baljväxter och potatis. Rotera sedan dessa fyra typer.

Vissa växter gynnas av att odlas bredvid vissa andra växter, läs på och tänk igenom hur du placerar dem för bästa möjliga resultat!

Täck gärna sådden med fiberduk för att skydda mot ohyra och flygande ogräs, bibehålla fukten i jorden bättre och höja temperaturen.

“Potagern. Min alldeles egna naturateljé där jag kan skapa liv, läka, vila, få utlopp för kreativitet, nya idéer och obehärskade lyckorus.”

Lycka till!

Dela gärna med dig av dina tankar kring detta inlägg – att skapa en köksträdgård/potager. Vad vill du? Hur har du gjort? Vad har fungerat för dig?

Slut på innehåll

Det finns inga fler sidor att hämta