Nu är Angeline Wienette 2 år!

Vår lilla tös har fyllt två år!!! Det känns ju helt overkligt! Nu är hon ingen bäbis längre. 🙁 Jag har försökt hålla henne kvar som bäbis så länge jag kan, till och med kallat henne för “min lilla bäbis”, hehe… Men nu får jag nog sluta med det. Hon kanske blir förnärmad. 🙂 Men hon kommer förstås alltid att vara “lillan” för mig.

Finaste systrarna ihop! Med sina rosetter och svarta läderjackor. Dom äger likadana skor också, men Celina vägrade att ha på sig dom. Hon vill helst välja sina egna kläder nu för tiden och det får väl mamma acceptera.

Angeline borde vara på bästa humöret en födelsedag som denna!! Men icke. Hon var gnällig hela dagen och ville knappt ens öppna paket.

Tyvärr så hade jag fel inställning på kameran och upptäckte inte det förrän det var försent, så alla kort blev extremt överexponerade. Se bilden nedan! Så såg alla bilderna ut när jag fick in dom på datorn.

Tack och lov så går det ju att rädda det mesta med photoshop om man vet hur man ska trolla. Kolla före och efterbilden här nedan!! 😀 Inte exakt samma bild, men det var ungefär lika överexponerat på bilden nedan också innan jag trollade.

(Vissa bilder var omöjliga att rädda, som den ovan.) På serveringsbordet stod Mango- & passionspaj, Hallonrutor, Kokostoppar, Sverigekaka, frukt och bär.

Celina har gjort tårtan. Grädde är inte så populärt i det här huset så den valdes bort.

Det har förstås hänt massor sedan hon fyllde 1 år. Nu har hennes personlighet blommat ut och blivit tydligare, även om jag fortfarande tycker att det är svårt att helt sätta fingret på hur hon skiljer sig mot dom andra. Jag tycker att hon är ganska lik så som Celina var i samma ålder. Dom är båda karismatiska, viljestarka och temperamentsfulla. Angeline ryter obehindrat ifrån om hon inte får som hon vill. Hon är supercharmig och lägger ofta huvudet på sned när hon pratar och fnissar åt sig själv. Hon lägger händerna om en ansikte när hon ska berätta hemligheter och vill alltid kramas. Hon älskar djur. Hon älskar dockor och att laga mat och måla. Hon älskar Elsa och Anna alldeles särskilt mycket. Och “Akuna matat” (Lejonkungen). Och hon pratar för fulla muggar nu…

Hihi.. lilla skruttan… 🙂 Vi hörs och ses i nästa blogginlägg! Jag försöker att skriva ikapp en del…

  • 1

    • Barnens underbara juloutfits

    Måste visa fler vackra outfits från julen… Matchande urgulliga klänningar från Newbie som jag länge har suktat efter. Limited edition!!

    Dom såldes på KappAhl för ett par år sedan och jag försökte köpa dom redan då men de tog slut jättefort och har inte sedan gått att köpa. Jag har ägnat många månader åt att försöka vinna auktioner från de som säljer dem i andrahand när deras flickor har växt ur dem! Och jag kan säga att andra-handsintresset för dem och konkurrensen är hård!!! Jag vet inte hur många auktioner som jag budade på som jag förlorade innan jag äntligen vann… Dom är dyrare i andra-hand än de var i ursprungspris.

    Underbara hårrosetterna från Hoppiloo.se!

    Jag har även gjort en superfin plåtning med flickorna i dessa klänningar som jag ska visa senare!!

    (Fick tyvärr ingen bättre bild på Eliah, han är alltid så snabb i farten och gillar inte att stå stilla och bli fotad.)

    Eliahs outfit: Snyggjeans från Lab Industries, skjorta från h&m tror jag? och superfin linnekavaj som jag har budat hem på Sellpy. Mörkt blodröda kängor från h&m.

    Och fina vinterkappor till tjejerna från Bonnie Baby!!

  • 3

    • Julmysigt hos mormor & morfar

    Vi åkte en sväng till mormor och morfar också under julen och här kommer ett par ströspridda bilder från besöket.

    Angeline prövar en fullt fungerande och totalt uråldrig vacker vintage-telefon!

    Syskon och bihang (partners) var på besök också och vi njöt ett par dagar av gott sällskap och god mat.

    Min syster bakade utsöka biskvier!

    Vi åkte med mormor och morfar och sjöng i kyrkan och åkte på julmarknad. Inga bilder från det, men mysigt värre!!!

    Jag älskar denna klänning! Så den fick synas ett par extra gånger. 🙂
    Systrar! <3
  • 0

    • Julafton år 2022 och tomten är avslöjad

    Mina gulletussar!! Jag ville så gärna få en bild på dom i sina juloutfits innan kläderna var söderslitna och nerkladdade med köttbullar och grädde. (Ser ni vilket långt hår Angeline har fått?) Angeline bär en Ralph Lauren klänning, Eliahs tröja är köpt på Bonprix och Celinas klänning och kofta på h&m, kjolen PompDeLux. Hårdetaljerna är köpta på underbara Hoppiloo.se.

    Det var dunkelt i rummet och jag hade inte tid att få fram min blixt eftersom det kröp i benen på barnen, så korten blev skräp. Jag tog en hel bunt och alla blev suddiga. Men känslan fångades med barnhänderna som kramar varandras och det räcker gott och väl för mig. 🙂

    Jag ville ha en fejkgran eftersom de är så behändiga (stökar inte ner) men Daniel ville bestämt hugga en i vår egen skog. Så det gjorde han, med barnen i släp. Sen högg vi en minigran åt barnen också som dom fick klä alldeles själva.

    Tomten på besök. Vi hittade en extra skojig kostym med guldbroderi på (köpt hos Partykungen). “Han låter precis som pappa” konstaterade Celina och lät sig inte alls luras. Trots att Daniel pratade både lägre och sävligare än vanligt, samt lade till med en extra knepig Blekinge-dialekt. Angeline var mycket skeptisk och ville inte komma nära honom.

    En bild med tomten efter mycket trugande… Vid det här laget var han mer eller mindre avslöjad.

    Celina fick sin efterlänktade Pippi-peruk och en massa annat smått och gott, men de största favoritleksakerna för barnen var som vanligt – leeeeego!!!! Dom har så mycket lego nu att jag knappt vet ordet av. Cirkusar, polisstationer, brandstationer, båtar, grävmaskiner, bondgårdar och stallar med massor av vackra legohästar. Vi borde bygga ett helt litet samhälle med allt lego…

    Ser ni vilken rar liten gran barnen hade klätt? Sen åt vi julbord och sjöng tillsammans och spelade spel tills barnen tuppade av. Jag fotade inte mer den dagen utan fokuserade mer på att filma. Tack för den julaftonen!

  • 0

    • Pippis pepparkakshus bryter min uråldriga tradition

    Barnens pippipepparkakshus!

    Alltså det här årets pepparkakshus liknar ingenting de pepparkakshus som jag brukar bygga!!! 😀 Jag brukar ta mig an uppgiften med stor vördnad och ambition och ge mig på väldigt avancerade pepparkakshus. Jag brukar göra ritningar själv, baka allt från grunden och spendera dagar på att bygga upp det. Det har liksom blivit tradition att göra dom till små konstverk. Jag har skrivit om dom projekten förut (gamla års pepparkakshus!).

    Men i år var det barnen som skulle få göra huset efter egen smak och tycke. Och då blev det ett enkelt pippi-hus i regnbågens färger. Så gulligt och färgglatt och underbart på alla sätt!! Jag vet, jag vet… 🙂 Men… oj vad det ändå sved i fingrarna att jag inte fick hjälpa till att se till att det matchade övrig inredning. 😛 Jag är sådär att jag vill att all dekoration i huset helst ska vara sååå välgjort, färgmässigt diskret och att allt ska matcha in. Men min perfektionism fungerar inte väl med barn i huset och jag tror inte heller att det är sunt att alltid försöka göra sin tillvaro helt tillrättalagd. Lite kors och tvärs är väl ändå nyttigt och skönt!

    Daniel hjälpte till när barnen tröttnade på att hänga på tuberna. Dom var svåra och trögflytade. Faktiskt så svåra och trögflytande att Celina brast i gråt efter ett tag. Då hade hon tagit i så att hon höll på att storkna.

    Barnen dekorerade det med non stop och polkagrisar. Jag tycker att det ser gott ut! Det får mig att tänka på Hans och Greta… Bröderna Grimms bästa saga. Jag vill klättra in i huset och bo där en stund.

  • 0

    • Så skrider inte en Lucia…

    Decembermorgon. Jag tänkte att barnen skulle få öva sig lite på att gå Lucia och sjunga sångerna innan tåget skulle ske på förskolan. Och så kunde jag passa på att ta lite fina bilder på dom, tänkte jag förvirrat. Så jag klädde upp dem här hemma…

    Men det var mycket begärt att tro att en 4-åring och 6-åring och 1,5-åring skulle kunna stå stilla och motstå frestelsen att använda sina ljus som vapen och vetenskapliga instrument.

    Och lillskruttan ville inte alls vara med. Hon tyckte att klänningen kliade och var på allmänt modlöst humör. Nej, inte lyckat alls. Vi får försöka med ett bättre Luciatåg nästa år. Då kanske de är så stora att jag kan lära dom sångerna och vi kan spela in en liten vacker film?

  • 0

    • Slut på innehåll

    Det finns inga fler sidor att hämta

    Äldre inlägg