Så ljuvlig är vår fyraåring!

Underbara fina… Denna tjejen alltså!!! Vad jag älskar henne. <3

Hon är speciell på många sätt. Hon är väldigt mammig och sällskapssjuk och det tycker jag är såååå mysigt, för sällskapssjuk det är minsann jag också!! Jag kan knappt räkna på händerna hur många gånger varje dag som hon säger “Mamma jag vill vara med dig!” eller “Mamma jag vill gosa med dig!” (sitta i knät och kramas) och “Mamma jag älskar dig!!” med eftertryck. Hon vill alltid kramas och prata och hålla händer och umgås, oavsett hur tråkig sysslan jag håller på med är… städ eller matlagning eller tvätt. Hon är med i allt!

Hon är hetlevrad och målmedveten, väldigt finurlig, företagsam, uppfinningsrik och pysslig och oj så många hyss hon gör… Läskigt manipulativ är hon också. Eller charmig och karismatisk, beroende på hur man ser det. 😉

När hon vill ha något så lägger hon huvudet på sned och ler det bredaste hon förmår och fladdrar med fransarna. Det kallar jag BESTÄMT för manipulation! I synnerhet då det alltid får både mig och D på fall och vi nästan blint lyder hennes minsta vink. Suck. Vi måste jobba lite på det där… att vara lite svåra ibland. Svårflirtade.

Eliah kan också vara väldigt övertygande och lägga på charmen rejält när han vill ha något, men däremot så skiljer de sig åt när det kommer till hur benägen de är att göra hyss. Celina har alltid gjort mer hyss än honom. Hon är helt hopplös på att komma på att göra sånt man inte får göra. Jag tror att hennes nyfikenhet är ovanligt välutvecklad… Bara häromdagen så spenderade vi timmar på att leta efter en nyckel som hon hade stoppat ner i hundmaten. Det var hon som hittade nyckeln!

Mamma, jag är så duktig på att hitta saker! Sa hon med ett stort leende. Jag var så innerligt tacksam över att nyckeln hade hittats igen så jag överöste henne med lovord. VERKLIGEN, du är otroligt duktig på att hitta saker!!

Sedan tittade hon på mig och lade huvudet på sned och sa eftertänksamt: “Mamma, jag är också väldigt duktig på att GÖMMA saker!” Hon såg helt oberörd ut tills hon insåg att jag insåg…. då plötsligt blev hon rosig om kinderna och tittade ner i golvet.

Vi firade henne i all enkelhet här hemma. Om någon vecka ska vi hålla storkalas för henne med en massa kompisar närvarande, så då blir det ett annat tryck i cylindrarna!! Hej och hå!

  • 1

    • Jag trodde att jag skulle smälla av!

    Förra helgen bjöds vi på fest hos min syster och hennes man som bor i Danmark. Deras äldsta son hade konfirmerats och i Danmark är det uppenbarligen ett stort ståhej som kräver en hel dags festande och massor av presenter. Här följer en visuell skildring av dagen!

    Jag fotar lugnet innan stormen. Min syster hade dukat så fint med stenar på varje bordsplats med våra namn på! Det gillar jag. In med naturen i huset!!!

    Min lilla fina donna hade precis haft ett häftigt meningsutbyte med storebror, därav den dystra tåren på kinden! Hennes fina klänning är från Newbie. Jag köpte en likadan till lillan också, men den var lite för stor när vi fick hem den.

    Fint festfolk och min kära Daniel till höger, med lillan i famnen.

    Matchande napp ska det vara!! Vi har finare nappar med snirkliga bokstäver i vitt och guld, men de glömde vi hemma.

    Den här mysiga lila koftan som lillan har på sig har min mamma virkat! Vi har inte haft något tillfälle för lillan att bära den innan så vi passade på nu, för det var minsann i sista sekund eftersom den egentligen har blivit för liten. Magen fick liksom inte plats, hehe… Men vi ville få använda koftan åtminstone en gång när hon hade lagt ner så mycket tid på den!! Sen får vi väl hänga den någonstans så att vi kan njuta av att titta på den.

    Plockmat och mingel. Eliah och Celina var särskilt förtjust i apelsinklyftorna som satt på glaset. Så vi fick ständigt hejda dem från att gå och plocka dem. På hälften av glasen satt dock citronklyftor men det noterade inte Celina som slängde sig över två klyftor på en gång och fick sig en smärre shock. Hon grimaserade i ungefär en kvart och bitarna åkte i soptunnan. Aja baja! Lesson learned!

    Efter mingel och bekantande med nytt främmande folk bjöds vi in i festlokalen där en brakmeny väntade våra redan skapligt fulla magar.

    En måltid som heter duga!

    Celina behövde faderlig vägledning för att komma fram till vad hon kunde tänka sig att mättas med. Det var så många främmande smaker och former för henne! Här på bilden syns någon form av laxpaté med syrade rädisor på topp.

    Man får börja med att ta för sig lite försiktigt så att man inte smäller av, tänkte min kloka mor som skuggar bilden. Så tänkte inte jag. Det är därför jag namngav det här inlägget som jag gjorde. 😉

    Mysig liten lykta! Den måste absolut förevigas på bild.

    Efter måltiden skulle huvudpersonen i sällskapet utsättas för diverse tester och förödmjukanden. Här på bild tror jag att han och hans bror kör någon slags leksaksrallybana och målet var väl att den yngre skulle vinna över den äldre som bar spegelvända glasögon.

    Här skrivs meddelanden baklänges och duplo byggs spegelvänt. Jag antar att hjärnans kapacitet förfinas och spetsas av såna här aktiviteter, eller vad tror ni!?

    Blås på liten boll genom bana och bygga djur av ballonger. Det gick väl sisådär för båda parter!

    Kakbuffé

    Tack och lov att vi inte behöver gå hungriga under kvällen. Min syster är som jag, hon tar alltid i från tårna när något ska ordnas! Denna kakbuffé är helt och hållet bakad från grunden, den tog dagar att göra och jag tror att antalet sorter uppgick till ett rundat 15-tal. Och jag kan säga det att något fel på smaken var det då inte!!!

    Chokladkage med karamel og hindbär, står det så rart på ren danska. (Ä:et lyckades jag inte hitta på mitt tangentbord.) Underbara!!

    Svenska chokladbollar. Tur!!! Danska motsvarigheten till chokladbollar är rent ut sagt bedrövlig. Har ni testat någon gång? De innehåller inget havregryn utan består av någon kletig geggi massa som sätter sig som tjära i tänderna. Och så smakar de.. helt enkelt riktigt dåligt. Sorry, Danmark men ni briljerar inte på den punktan!

    Här sitter Celina och avnjuter sin fångst. Så här mycket socker tillåter vi egentlige inte våra barn att få i sig på en och samma kväll, men det är svårt att neka dem när alla andra deltagande barn fick ta för sig utan gränser.

    Eliah fångades aldrig på bild denna kvällen. 🙁 Jag försökte desperat att få fatt på honom, men han swischade förbi i så hög hastighet att hans gestalt bara hamnade till hälften i kameralinsen och resten utanför. Han hade fullt sjå att leka med sina nya danska kompisar och jag antar att det får anses vara precis som det ska vara. Mamma och hennes kamera kommer i andrahand. Tack för en kanondag, syster!

  • 0

    • Nu fyller hon ett år och är på topp i sin utveckling!!

    För en dryg vecka sedan fyllde den här lilla solstrålen 1 år! Underbara, underbara unge!!! Jag bara smälter inuti så fort jag ser hennes glada ansikte. Och jag är fortfarande så spänd på att se vilken personlighet som ska utvecklas över tid. Än så länge är hon ganska lik Celina, viljestark och dramatisk. Hon gallskriker och blir alldeles rasande om hon inte får som hon vill, hehe.

    Barnen fick baka en egen tårta till henne och slå in paketen själv. Det tyckte de var så skojigt. Sockerkaka med grädde och vaniljkräm emellan och frukt på topp blev det. Enkelt och inte alldeles för sött!

    Hon kan nästan gå nu. Hon går själv stadigt med barnvagnar och kan både snurra och lyfta dem, men om vi försöker få henne att gå utan något så blir hon rädd och står bara ett ta och sedan sjunker hon ner på knä. Vi får se hur lång tid det tar innan hon går utan något! Jag tippar på kanske en månad. I övrigt så är hon tidig i utvecklingen med ett välutvecklat pincettgrepp och mycket babbel. Mamma, pappa, titta och tack säger hon flitigt.

    Hon vill fortfarande oftast ha en liten slurp välling tidigt på morgonen innan vi alla har vaknat. Och så somnar hon om några timmar till och vaknar sedan runt 7.00. Hon leker bra själv och med syskonen, vill gärna bli buren och kramas så fort hon kommer åt något att krama. En hals eller ett ben eller en arm. 😀

    Från 9 månader till 1,5 år, det tycker jag är den absolut gulligaste åldern. Sen får man inte hålla och gosa lika mycket längre, för då är det en sån väldig fart på dem och de börjar bli så stora. Så jag passar på att njuta, njuta, njuuuta nu. Ibland när jag tittar på henne så blir jag ledsen och tänker att tiden går för fort. Snart är de här bilderna bara minnen och bäbistiden kommer aldrig tillbaka igen…

  • 4

    • Bröllop och jäkelskap

    Godeftermiddag mina solstrålar!

    Detta inlägg får samma titel som Stefan och Kristers berömda humorspektakel. Och det med all rätta! Shit… Jag vågar inte ens kika på mina läsarsiffror just nu. De är antagligen i botten och sölar. Och något mer än så förtjänar jag naturligtvis inte, för min närvaro på sociala medier denna sommar har varit urusel. Det är nu dags för bot och bättring!

    Upplever ni som jag? Att sommaren är den mest hektiska tiden på året. Förutom just veckorna innan jul. Är inte det sorgligt?? Att man ska jäkta sig igenom sommaren, för att hinna alla semestrar och turer hit och dit. Och barnen är ju också hemma, så det blir ju ett tuffare tempo än annars. Nu är ju ifs våra barn alltid hemma, under min mammaledighet.

    Vi (jag och min kära) har slagits oavbrutet mot klockan och jonglerat tresmåbarnsliv med renovering, road trips och.. *trumvirvel* bröllop!! Min kusin gifte sig nyss och ohh la la.. den dagen, den donnan… O:-) Hon var ljuv som en duva att se på. (Och snart är det ett bröllop till som går av stapeln och då är det min makes systers bröllop!)

    Det är underbart roligt, men tar också kraft och tid att delta på bröllop. Jag brukar ofta ha en stor roll där jag sjunger, fotar, bakar och annat. Det ska ordnas underhållning och brudarna ska sminkas, oftast blir det av mig eftersom jag är utbildad makeup artist. Och jag ser det alltid som en ära. 🙂

    Denna gången krävde det lite mer planering eftersom lillan skulle ammas och sövas i god tid för att jag skulle hinna sminka. Både bruden och tärnan skulle sminkas. Vi körde på jordnära toner, lite skimmer, glow, solkysst känsla i huden, och en koppar-färgad skugga som plockar fram blå ögon alldeles utmärkt! Hon var vacker bruden, men tyvärr kan jag inte lägga ut någon bild.

    Blurrade ansikten för anonymitets skull.

    Till min kusin regisserade jag och ett par till släktingar och vänner en vanvettig humorfilm som avsåg att presentera bruden i sin alldeles rätta kulör, så att säga. Det är ett tidskrävande projekt och jag satt i flera dagar med det, men väldigt skojigt att göra. Vi gjorde oss till åtlöje så mycket vi bara kunde och skrattade gott åt både oss själva och varandra. Ett minne för livet och filmen blev uppskattad.

    Det var så fint och vackert allting. Vilken dag!! <3 Och jag minns tillbaka på mitt och Daniels bröllop och hur sjukt mycket jobb det var att ordna det. Phhjjuuu!!! Två år tog det mig att planera inför bröllopet. Då känner man respekt inför all ståt och prakt som man ser på andras bröllop, när man vet hur mycket tid och engagemang som ligger bakom.

    Lillan i gudmors famn.

    Tårtan hade brudens lillasyster gjort och den smakade lika magiskt som den såg ut. Oreo-cheesecake mm.. Nu sitter jag här och känner att det vattnas i munnen på mig. Ack om man hade kunnat tjuva med sig en bit…!! Och frukt och choklad och allt sånt där gott som jag är så svag för. Jag och D har suttit och ätit jordgubbar och choklad var och varannan kväll den här sommaren… 🙂

    Jag är så virrig nuförtiden. Kanske beror det på sömnbrist. Jag vet knappt vad jag skriver, men jag hoppas att det här inlägget var någotsånär läsligt. Ta hand om er och lämna gärna en liten tanke om ni själva har någon erfarenhet av detta? Kanske någon av er går i giftastankar? Eller verkligen INTE gör det… =D

  • 0

    • Helgen i bilder

    Smygvår, en sen februaridag (nu i helgen) som gav allt. 100% harmoni, skönhet. En stilla hunger efter liv…

    Vi har varit iväg i ett par dagar (igen – det känns som om vi far och flänger hela tiden nu helt plötsligt!). I fredags firade vi babyshower för några vänner och sedan stannade vi två dagar efter och socialiserade oss, så mycket vi orkade.

    Några bilder från baby showern. På borden serverades bl.a. sushi, cupcakes, pop cakes, vaniljmuffins med citronkräm och tårta. Och så en vagn lastad med… presenter!

    Eliah kraschade festen med en lysande sabel och ett strålande, oemotståndligt humör.

    Dagarna efter passade vi på att vila upp oss, gå promenader, spela spel och äta god mat. Grilla korv ute i skogen gjorde vi visst också, men fastän solen sken så att det gjorde ont i ögonen så höll vi på att förfrysas. Våren var inte heeelt på plats ännu…

    Mina två grabbar kliver över stock och sten… Letar coola pinnar (läs trollstavar) och läskiga trädhålor.

    Jag passade på att fånga intrycken med min kamera… Vilken njutning för ögat! Krispiga gula, röda toner och blixtrande duvblå himlar. Det är så att en nästan kan se hur saven rinner utmed träden bakom dess frostspruckna, väderbitna bark. Bubblar långsamt och doftar intensivt sött.

    Här vill jag dansa och tappa fotfästet!

    Längtar ni också till vår?? Jag menar, VÅR på riktigt! Då alla blommor poppar…

  • 2

    • Kopparbröllop och kusinlek

    Celina med spjuver-minen. 😀 På denna tjej sitter det en räv bakom örat. Precis om på storebror.

    Jag, Daniel och småttingarna svepte till Danmark i helgen. Liksom ett flertal andra släktingar och bekanta gjorde. Min syster och hennes man firade nämligen kopparbröllop (13 år som gifta! Imponerande.) – och det är uppenbarligen något man firar med pompa och ståt i Danmark. De gifte sig när de båda var i 22-årsåldern, om jag minns rätt, och har idag en stor familj på 4 barn.

    Vackra detaljer i hemmet hos min syster…

    Det finns säkert olika traditioner i grannlandet, men den vi fick ta del av innebar att vi skulle pynta deras ytterdörr med en äreport (glömde att fota den!) kvällen innan festen. Och sedan på kopparbröllopsdagen träffas alla inbjudna vänner och släktingar utanför dörren och väcker kopparbrudparet med sång och ståhej – så hutlöst tidigt som 7.15 på morgonen.

    Ett bord fullt av presenter.

    Därefter välkomnas alla gäster in i huset, där den enda ordern som gäller är att ha kalaskul, socialisera sig och äta hejdlöst från insläppet (7.30) ända till klockan 11.00 då härligheterna dukas bort.

    Någon hade gjort en tårta översållad med allsköns bär.

    Kopparbrudparet bjöd på mängder av ätbara förnöjelser och därutöver hade visst en del av gästerna smugit med sig ytterligare förtäring. Jag tror att jag talar för alla när jag säger att man rullade ut genom ytterdörren när klockan slog 11.30 och det var hemfärd.

    Jag varken orkade eller hann fota all förtäring, men jag kan säga så här: Vi gick inte hungriga hem!

    Och inte var det en liten skara heller! Vad kan vi ha varit? 50? 70? 90? Ingen aning. Men det var iaf ben och armar och allehanda kroppsdelar överallt. Hälsandes, kramandes och trängandes.

    Vid 11.30 begav sig alla hemåt utom de närmaste som fortsatte festa i ett lugnare tempo resten av dagen, med “hygge” sent och in på nattimmarna.

    Maken min och lilla prinsessan.

    Festen rymde massor av barn och leksaker, vilket förstås var både skojigt och stundvis påfrestande. Eliah var alldeles till sig av förundran över alla traktorer han kunde hitta i sina kusiners hem! Finns det något coolare och “grabbigare” än en rejäl och färgglad traktor?

    Eliah var så glad över alla leksaker. Rena rama lekparadiset.

    Vi stannade i dagarna tre. För efter den makalösa festen, med alla sina godsaker, var vi alla i en sådan matkoma att vi inte kunde komma oss iväg. Så vi passade på att i lugn och ro hinna umgås även dagen efter och uppdatera varandra om våra livs fram- och motgångar.

    Lilla busiga hjärtat! <3 Som vägrade bära sin svarta stiliga kavaj.

    Och kusinerna fick ordentligt med tid att bekanta sig med varandra. (Av hänsyn till syrrans familj så får ni hålla till godo med bara bilder på mina kära små.) Eliah är ju vår äldsta och han är “bara” 2,5 år ännu så detta var första gången kusinerna hade någon större möjlighet att kommunicera och leka med varandra. Men Eliahs syskon tog så väl hand om honom och förklarade om och om igen, när han inte förstod de märkliga danska orden.

    Tösen i sin ljusblå newbieoutfit.

    Vi landade sent igår och har precis hunnit återhämta oss från resan. Alldeles för många tråkiga timmar i bil, stela och krokiga ben och avdomnade rumpor. Nu ser vi fram emot att få packa upp våra väskor, tvätta och ta oss an nya projekt!! För denna helgen ska jag fota en del spännande bilder. 🙂

    Hoppas att ni har haft en fin helg! <3

  • 2

    • Slut på innehåll

    Det finns inga fler sidor att hämta