Flytta blogg och få med läsare

Det är ett otyg, det här med att flytta sin blogg och byta bloggadress. Inte nog med att ens gamla länk lever kvar överallt (på facebook, när man har postat inlägg någonstans, när man kommenterar i andras bloggar, på bloglovin etc.), dessutom har förmodligen en del av läsarna sparat bloggadressen som ett bokmärke på sin dator. Det kan ta ett bra tag innan ens läsare upptäcker att adressen inte längre är aktuell och även om de upptäcker det så finns ju risken alltid att de inte orkar gå in och avfölja den gamla och spara ner den nya.

En bloggflytt innebär alltså högst troligen ett visst läsartapp. Jag visste om det när jag flyttade, men bestämde mig ganska omgående för att det var värt den risken. Jag resonerar som så att den nya bloggen kommer att vara så mycket bättre än den förra och att de som genuint gillar min blogg/bloggnisch förhoppningsvis kommer att leta upp mig igen. 🙂

Men för er som känner er osäkra på hur ni på ett enkelt sätt ska kunna följa bloggen finns följande tips:


1. Facebook



Alla mina inlägg kommer, precis som förut, att delas på min facebooksida. Gå in och gilla och/eller följ, så blir du automatiskt uppdaterad om nya inlägg!

Förhoppningsvis. Jag säger förhoppningsvis för att facebook har nya algoritmer som styr vilka uppdateringar som syns och för vem. Det är inte helt säkert att du får alla uppdateringar, men då finns ju alltid möjligheten att själv gå in och hitta dem förstås.


2. Twitter

Tanken är att jag ska komma igång med mitt twitterkonto nu och börja dela alla inläggen där också. Så funkar twitter bättre – följ mig där!


3. Bloglovin

Bildresultat för bloglovin

Tyvärr har jag inte hittat något sätt att ersätta förra blogghänvisningen med den nya, så jag har varit tvungen att upprätta en ny blogglänk där. Gå gärna in och följ den rätta!


4. Bokmärke – lokalt på datorn

Visst går det alltid också att köra på old school – varianten och spara ner bloggens sida som ett bokmärke, lokalt på datorn.

Detta görs genom att du är inne på bloggens sida, går upp i menyn där det står bokmärken och sedan klickar på “Bokmärk denna sida” eller “Skapa bokmärke för denna sida”. Det kan se lite olika ut på olika webbläsare, men det brukar vara lätt att hitta bokmärkesmenyn. För att hitta bloggen igen så går du in på dina bokmärken i samma meny.


Hoppas att vi fortsätter att ses här inne! 😀

När är influencermarknaden mättad på influencers?

 
 
 
När kommer influencermarknaden ha nått sin gräns?
 
Jag har funderat en del på sistone på om det kanske egentligen är försent för människor idag att ge sig in i en influencermarknad, som sedan något år tillbaka har exploderat så till den grad att den rimligtvis snart måste ha nått sin gräns. För hur många influencers kan egentligen få plats på instagram och youtube och trängas om uppmärksamheten? Ju fler influencers, desto mindre del av “kakan”. Tänker jag?

Och så alla dessa influencersutbildningar nu som gör sina debuter. Det kommer ju krylla av influencers om några år och hur ska de alla kunna livnära sig på samma sak? Jag begriper inte riktigt hur det ska gå till.

Eller kommer all marknadsföring förflytta sig in på influencerplattformen, så att “kakan” blir större? Men kommer den att bli NOG stor för att kunna förse alla lyckosökare med sin beskärda del lön för sin möda?

 
VAD TROR NI? ?
Tror ni fortfarande att det kan vara lönsamt att ge sig in i en sån marknad? Är det vettigt att starta influencersutbildningar eller kommer dessa elever stå och hänga på arbetsförmedlingens dörr efteråt? Fattiga och med krossade drömmar.
  
 

(Om DU tycker om detta inlägg eller min blogg så får du gärna gilla, följa på fb/bloglovin och länka vidare. ?)

Svåra inlägg som förtjänar extra uppmärksamhet

Idag tänkte jag starta dagen med att lyfta det senaste årets två viktigaste inlägg, från två av mina favoritbloggar!
 
ÅRETS TVÅ VIKTIGASTE INLÄGG
 
1. Krickelins inlägg om kvinnor som utsätts för våld i hemmet och hennes egna fruktansvärda historia. Det finns ingenting som gör mig så varm och tacksam som när jag ser influencer använda sina stora plattformar för att lyfta viktiga saker och vara till hjälp för andra. Det gör Krickelin ofta och på ett fantastiskt sätt. Jag är själv utbildad socionom och har jobbat mycket med våldutsatta kvinnor och barn (bl.a. med människohandel som också är ett obegripligt brutalt ämne) så detta är en STOR hjärtefråga för mig personligen. Jag blir väldigt berörd. ?
 
Tack, finaste Kristin för det! För att du vågar, för att du orkar, för att du ger och delar med dig trots att det gör ont.
 
Bildresultat för dr denis
 
2. Fru Vintage’s inlägg om Dr Denis Mukwege som vann 2018 års nobelpris. Högst troligt världens främsta manliga hjälte. Förtjänt av allt pris i världen. Om ni inte är insatta i hans arbete och vad han gör, snälla läs!!
 
En kort summering: Dr Denis Mukwege arbetar som chefskirurg på Panzisjukhuset i Kongo, ett unikt sjukhus som är specialiserat på att försöka återställa våldtagna kvinnors söndertrasade kroppar. Ni vet, Kongo. Krigets Kongo, världens farligaste land för kvinnor att leva i (tätt följt av Afghanistan), där barn och kvinnor skövlas som insekter. Där tortyrliknande våldtäkter används som krigsstrategi. Något som borde täcka och förskräcka varje löpsedel i hela världens tidningar dagligen, men som man alltför sällan hör talas om.
 
Jag har hört kvinnor berätta om historier där barn tvingas våldta sina mammor, mammor tvingas äta upp sina makars sönderstyckade organ och småflickor spikas upp på väggar. Det är brutalitet som saknar motstycke i vår moderna historia.
 
Dr Denis Mukwege har kämpat i många många år för att hjälpa dessa kvinnor. Han har gjort det med sitt liv som insats, under hot och miserabla förhållanden. Och intill nu har han knappt fått ett tack för det han gör! Innan han förärades nobelpriset hörde man knappt talas om honom.
 
VARFÖR pratar man inte mer om Kongo? Varför lyfter man inte det faktum att en stor del av kriget är västvärldens fel och att vi faktiskt kan göra något åt det? Det får bli dagens stora fråga! 
 
 
Ledsen om jag har förstört någons glada humör med mitt inlägg, men jag kände att jag måste dela detta. Jag lovar att nästa inlägg ska vara mer uppmuntrande! Tack för att ni har läst. ??
 

(Om DU tycker om detta inlägg eller min blogg så får du gärna gilla, följa på fb/bloglovin och länka vidare. ?)

Mitt nya namn och min nya domän

Jubel och granater!! ?
 
Nu har köpet av min nya domän bekräftats. Nu är det klappat och klart. Jag kommer snart att flytta över min blogg från http://fondofhome.blogg.se till http://ziliaving.se. Till min alldeles egna domän som kommer att bli min framtid…!
 
 
 
Man kan ju sannerligen undra varför jag inte behåller namnet (fondofhome) och namnet Cristall som jag använde mig av innan. Jo, så här är det. Jag ska försöka göra en lång historia kort.
 
 
Bloggadressen
 
När jag startade bloggen så ville jag att den skulle handla i huvudsak om hem och inredning. Jag gav därför bloggen namnet “Längta hem” (vilket den också kommer fortsätta att heta, för det bloggnamnet är jag nöjd med).
 
När jag skulle skapa bloggadressen var dock adressnamnet http://langtahem.blogg.se upptagen. Så jag drog till med “fondofhome” istället. Det kände jag mig aldrig lika nöjd med.
 
Nu när jag har köpt mitt egna webbhotel och har möjlighet att välja ungefär vilket namn jag vill har jag funderat både tre och åtta varv och kommit fram till att jag vill kunna använda min nya domän inte bara till min blogg utan också till mitt musikföretag. Jag vill därför använda mig av mitt egna namn istället för bloggnamnet i adressen.
 
 
Namnet som står bakom bloggen
 
Av flera olika skäl har jag inte velat skriva under bloggen med mitt juridiska namn. En av de största orsakerna till detta är att jag arbetar inom en sektor där det förekommer våld och hot mot tjänstemän/-kvinnor och jag vill av säkerhetsskäl och för att värna om min integritet därför inte vill kunna kopplas till min “juridiska person”
 
Istället har jag valt att skriva under bloggen med mitt artistnamn, som jag använder mig av när jag skriver musik. Och det namnet har också sin historia… Jag har hetat både det ena och det andra, för att jag aldrig har lyckats hitta något namn som verkligen känns som JAG.
 
Efter mycket om och men har jag kommit fram till att jag i fortsättningen kommer att heta Zilia Ving, som är en omformulering av mitt juridiska efternamn (men dock ej så pass likt att jag med enkelhet kan hittas). Det namnet känns äntligen som rätt. Det är jag.
 
Jag tycker detta är ett så väldigt intressant ämne. Hur har ni andra tänkt när ni har valt bloggadress/bloggnamn? Berätta gärna!
 
Kram
 
(Om DU tycker om detta inlägg eller min blogg så får du gärna gilla, följa på fb/bloglovin och länka vidare. ?)  

Jonna Jinton – en drömmig blogg som en bara måste tycka om

Detta inlägg får helt och hållet tillägnas Jonna Jinton. Hur har jag kunnat missa hennes blogg?? Jag bara undrar. Hon känns nästan som mitt alter ego. Fast vi också är helt olika. Men det hade kunnat vara jag, som flyttade upp till norrlands urskog och levde min dröm.
 
Jag gillar sånt. Att bara göra något drastiskt… Kasta sig på ett flyg och förflytta sig till ett outforskat ställe borta i världens ände och bara se hur livet artar sig. Men norrlands skogar får nog vänta lite, för jag har fullt upp här i Västergötlands skogar. ? Och de är väl egentligen nog så bra och vackra.
 
Men hur som helst – Jonnas blogg vill jag slå ett extra slag för! Det är modigt det hon har gjort – att bara flytta sådär! Hon verkar dessutom vara en gemytlig person med varmt och konstnärligt hjärta. Jag sitter bara och ler igenom hennes vloggar för att de är så drömmiga och mysiga. Så fint! ?
 
Winter Birches
 
Jag vill så gärna köpa denna fototapeten ovan (från Jonna Jintons tapetkollektion) till någon av alla våra väggar i detta hus. Jag får ha det i åtanke när vi kommer så pass långt i renoveringen…
 
Nu ska jag sätta mig och redigera min allra första vlogg från helgens bravader i trädgården! Det lär ta lite tid så här första gången, eftersom jag dels måste skaffa mig ett lämpligt filmredigeringsprogram och dels måste lära mig det. Vi får se hur det går!
 
Ha en toppenfin måndagsförmiddag så hörs vi!
 
Kram, Cristall

Har bloggvärlden förändrats sedan moralkrisen 2014?

 
Jag är lite nyfiken. Har bloggvärlden förändrats sedan moralkrisen 2014? Vad säger ni som är rutinerade bloggare/bloggläsare?
 
År 2014. Då majoriteten av de etablerade bloggarna kastade in sina handdukar i ren och skär uppgivenhet. Röt ifrån, spräckte kaffekoppen och satte ner foten. För tråkiga attityder. För oupphörligt ettriga och kritiska läsare som smutsade ner stämningen i kommentarsfälten. Som ständigt kände behov av att peta sina favoritbloggare (eller icke-favoritbloggare) i ögonen. Trycka ner dem till fotknölarna och spy galla när de inte rättade sig i leden. För de som förväntade sig att varje bloggare skulle efterleva alla möjliga och omöjliga moralkompass och vara de perfekta förebilderna för allt och alla. Motsvara varje läsares förväntning och vara fri från fel och brister. För de som inte förstod att hur bloggarna än gjorde så blev det alltid fel för någon. För de som inte brydde sig om att även en bloggare har rätt att vara människa och rätt till ett drägligt arbetsklimat.
 
Inte ett lätt uppdrag, må jag säga. (Att tillgodose alla läsares behov och motsvara allt och allas förväntningar.) Och som någon skrev då det begav sig – det är ju inte direkt som att dessa moralkompass förväntas av allas våran kära Zlatan. Zlatan med sin breda bröstkorg, rappa käft och stora gloria. Han får vara den han är – trots att han inte följer moraliska regler.
 
Jag har gjort lite efterforskningar på hur bloggvärlden har förändrats under åren och fått till mig att det i allmänhet kommenteras mindre i bloggarna trots att läsarantalet är ungefär detsamma. Men hur stämningen och attityden ser ut i kommentarsfälten vet jag inte och eftersom jag själv inte har varit någon konsekvent läsare i bloggvärlden så har jag inte några egna observationer att analysera.
 
Men jag är nyfiken. Berätta för mig!! Har attityderna i bloggars kommentarsfält förändrats? I så fall på vilket sätt? Har bloggvärlden förändrats på andra sätt? Vad ser ni? Vad minns ni? Vad tror ni om bloggfenomenets framtid? Kanske upplever ni inte ens att det har funnits några tråkiga attityder i kommentarsfälten?
 
Kram, Cristall
 
 
(Om DU tycker om detta inlägg eller min blogg så får du gärna gilla, följa på fb/bloglovin och länka vidare. ?) 

Det här med bloggbilder

 
Jag har funderat. Och funderat lite till. På hur jag ska göra med bilderna i bloggen… Om jag ska nöja mig med såna bilder som jag brukar ta eller om jag ska slå på stort och faktiskt LÄRA mig att hantera min systemkamera? Vad tror ni? Kanske jag till och med ska köpa en ny kamera som kan ta bilder på riktigt? (Den jag äger nu heter Canon 1200D och räknas väl egentligen mest som en dyr slagpåse för blinda och svagbegåvade, om jag tillåts överdriva en smula.)
 
“Lättanvänd kompis” kallar de den på kamerabild-testsajten här! Låter ju sådär lagom imponerande.
 
 
Men hur gör alla andra som bloggar? Använder man mobilbilder ibland eller räknas det som ett oförlåtligt otyg i bloggvärlden?? Och ni som har systemkameror, vilka använder ni? Berätta gärna och kom med tips! ?
 
Min uppriktiga fråga: Är det omedelbums marsch rakt till första bästa fotoaffär och investera i en överdådig kamera med tillhörande flashiga makro-objektiv som gäller för mig nu, om jag vill satsa på mitt bloggande? Och anmäla mig till samtliga fotokurser inom 10 mils avstånd?
 
Bildresultat för fotografera
 
 
Eftersom jag är mån om att mina läsare ska kunna följa bloggen utan att slita sig i håret och förfasas över vilka undermåliga bilder jag lägger ut så antar jag att svaret är givet? Det är väl bara att börja ruska i magra spargrisen och se hur mycket som ramlar ut….
 
Kram Cristall
Stäng meny
Längta Hem