Att driva eget företag.

Ny fotografutrustning och tankar

Åh, jag måste få visa er min nya investering till filmningen! En superläcker gimbal med dubbelhandtag, som orkar bära tunga systemkameror och proffsfilmkameror. Den kommer att kunna skapa hela magiska vyer!! 🙂 Jag kan knappt bärga mig till att få använda den.

Gimbal med dubbehandtag

Vad i hela sinnesfriden är en gimbal? Kanske någon undrar. Svar: En form av avancerad selfiestick som används vid filminspelning för att stabilisera bilden på filmkameran.

Här kan ni skillnaden mellan att filma med och utan gimbal:


“Ja, men var håller dina vloggarna hus då?” Undrar ni väl säkert – med all rätta. “De skulle ju ha kommit ut i maj!?”

Ja. De skulle de. Men så kom livet i vägen. Vi insåg huvudstupa in i april och maj att utbyggnaden som vi hade tänkt att göra på huset om 1-2 år måste ske omgående. (Om 6 månader kan jag förklara varför. Jag smider dolda planer! 😉 Tills det måste jag hålla det hemligt.)

Så jag har skjutit upp vloggandet några veckor, till förmån för att ta tag i uträkningar, arkitektbesök, mäklarbesök, skissritande och offertförfrågningar hos byggnadsinjengörer. Det är ett stort projekt att bygga ut sitt hus med 100 kvm och nu krockade den planen med att börja vlogga.

Jag vill vara säker på att när jag börjar vlogga så kan jag avsätta den tid som krävs varje vecka för det. Jag jobbar på saken och håller på att samla mod, men är inte riktigt där ännu.

På tal om konst! :O Jag erkänner – jag är fullständigt hopplös när det kommer till kläder och att samla på spetsklänningar och unika, exklusiva tyger som är svåra att få tag på. Gärna handvävda/virkade/knypplade etc. (Jag kan leta land och rike runt efter sånt och drömmer om att skapa avantgarde kreationer av dem en dag.) Kanske kan jag visa mer av detta i mina filmer? De är underbara och jag vårdar dem ömt som om de vore mina barn.

Under tiden – tills jag har nått dit – passar jag på att samla på mig utrustning för att kunna leverera de mest högkvalitativa filmerna som jag bara kan. Jag vill att de som ser mina vloggar ska få ut något av dem. Bli glada, varma i själen, inspirerade eller åtminstone lite underhållna. Få sig ett och två skratt mitt i vardagsstöket och tänka att livet är bra nog lustigt. Jag vill inte göra vanliga vloggar i form av snack framför kameran, utan ett lite mer cinematiskt skapande. Visuellt godis. Konstnärligt. Vi får se om jag får till det, som sagt. Det är inte en liten uppgift att ta på sig och jag känner mig lite skrämd inför vad jag vill ge mig in i.

Jag är en blyg och tillbakadragen person. Jag lägger inte gärna ut bilder eller filmer på mig. Det är ett enormt steg för mig att börja filma mig själv. Vi får se hur det går! Jag försöker vila i den passion jag känner för filmskapandet och det budskap jag kommer att försöka förmedla; Naturen, livslusten, de trevande stegen framåt, konsten och skapandet. Det kommer att vara mitt fokus.

Hur tänker ni kring vloggande och det läskiga faktum att det innebär ett visst utelämnande av sig själv? Vloggar DU eller vill du börja vlogga? Och om – varför?

Kram och ljuvliga sommarfläktar på er! <3

Bloggens nisch och utveckling

Godeftermiddag på er! Hur står det till med herrskapet? <3 Här är det lite rörigt. Vi ska resa bort ikväll och vara borta till tisdag, så det har varit mycket att städa och packa de här senaste två dagarna.

Jag hade tänkt att fokusera enbart på ett nytt sömnadsprojekt denna vecka (som har med bloggen att göra, men jag skriver om det senare!), men på grund av försenad leverans av några av tygerna får jag skjuta upp det till nästa vecka. Skönt, på något vis. För jag hade ändå inte hunnit! Istället har jag förberett för påsken, pysslat, mekat med trädgårdslandet och pluggat fotografering. Övat mig på att filma med den nya drönaren. (Jag måste visa den för er snart! Bilder från den.)

Mina favoritprylar just nu! 😀 Att sitta utomhus, lapa sol och svälja kopiösa mängder frisk luft, plåta grönsaker och spruckna blomknoppar och läsa om hur man blir självförsörjande.

Helgen ska avnjutas i gott sällskap av familj, släktingar och vänner. Med en stråhatt på huvudet, så lättklädd som vädret tillåter (men det ska enligt prognos vara upp mot 18 grader! :O), en kall dricka och bok i handen. Samt en massa chokladpåskägg, läckra middagar, sällskapsspel, kramar och långa promenader.


Vem är jag? Vad är min blogg?

Så vad pysslar jag just nu med om dagarna (förutom att passa barn, städa, odla grönsaker, laga mat och lapa vårsol)? Jo, det ska jag berätta för er!! Det är så spännande så att jag håller på att spricka!

Jag håller just nu på att planera en ny header och en ny presentationsbeskrivning till bloggen. Jag vill ha en fräsig, tydlig och klockren header, som verkligen talar om vad detta är för blogg och vad man som läsare kan förvänta sig. Och det är ju minsann lättare i teorin än praktiken att leverera en sådan “klockren” header. Hur ska den se ut?? (Jag återkommer till den frågan längre ner i inlägget.)

Just nu är headern en gammal flygel i en ståtlig herrgårdsbyggnad i renoveringsbehov. Rasande läcker, onekligen, men hur mycket talar den om vad min blogg verkligen handlar om? (Delvis – inredningsintresset, musiken och renoveringsprojekten. Men ändå.) Där finns mycket kvar att önska, om man säger så. Och vem är jag? Kanske bör jag ha någon header som visar ansiktet bakom bloggen?

Jag har funderat fram och tillbaka kring varför jag bloggar, vad jag vill nischa mig som etc. och alla de där tankarna gör mig tokig. Jag älskar flexibiliteten i att kunna skriva om det som inspirerar och intresserar mig, det som faller på för stunden, oavsett vad det är. Jag måste erkänna det att jag har oerhört svårt för att hålla mig bara till en nisch! Samtidigt förstår jag poängen med varför bloggeliten påminner om hur viktigt just detta med nisch är. Det blir lätt rörigt i en blogg som min. Svårt att separera ämnena och få en klar bild över vilken målgrupp bloggen riktar sig till.

Just därför måste jag jobba extra hårt för att klargöra detta – för mig själv i förstahand och därefter för min lilla hjärtliga skara av tappra läsare!

“Allt livets goda, med en fläkt av fornhistoriska vindar!”

 

Allt livets goda

Jag har kommit fram till att – nej, det är helt enkelt inte jag! Det är inte jag att spela efter bloggvärldens snäva regler och bara skriva inlägg som handlar om hur man.. typ.. stoppar strumpor eller knypplar spets. Jag tycker om alldeles för mycket i livet för att begränsa vad jag får skriva om. Djur, natur, inredning, musik, låtskrivning, kläder, sömnad, pyssel, fotografering, matlagning, tårtbakning… det finns helt enkelt för mycket av livets goda för att bara välja en eller några få saker sak!! 😀

Däremot ser jag absolut en fördel med att försöka hitta en röd tråd i det som presenteras i bloggen. Och det är där jag har fastnat ett bra tag nu och spånat fram och tillbaka kring… Vem är jag???

… med en fläkt av fornhistoriska vindare

Ett intresse som jag inte har öppnat upp för så mycket i bloggen hittills är min historie- och sagofanatism! Jag älskar att drömma mig bort till andra världar, såväl forntidens och sekelskiftets världar som rena fantasivärldar och andra planeter där endast prinsessor och mäktiga furstar regerar. Så har det alltid varit. Jag har nördat ner mig i sagor, äventyr och magi ända sedan jag hasade mig fram i livet och fastnade med blöjan på tröskeln.

Efter mycket om och men har jag bestämt mig för att om möjligt “nischa” min blogg lite åt det hållet, då jag tycker att såna bloggar saknas. Jag har letat länge och väl efter andra bloggare som rör detta ämnet och det närmaste jag har kommit är Elin Kero. Men hon har det mer som en bihobby och inget som hon väver in i bloggens vardag på det sätt jag tänker mig. Det vore skojigt att ta detta nörderi till en ny nivå och leverera en sagovärld “på riktigt”!! Kanske skapa något slags community eller så, där alla vi sagonördar kan samlas och hänga? 😉

Det betyder inte att jag tänker sluta blogga om allt annat skojigt! Nä, tvärt om. ALLT LIVETS GODA ska fyllas i denna blogg. Och att det är emot “de lärdas” rekommendationer rör mig föga! 😉 Det är bättre att vara den man är född till att vara, hur galet det än må vara, än att försöka reducera sig till att passa i någon annans lilla idealistiska ask.

Det inspirerar mig inte att anpassa mig till den här världen med alla dess förväntningar och begränsningar. Det hämmar min fantasi. Nu kör jag all in på mitt eget!

Hej, hoj, nu bär det av!!! Paralelluniversum – here we come! 😉

Slänten ner mot hästhagen bjuder på lila och vita krokusar lite här och var…

Den nya headern

Så vad innebär detta beslut i praktiken? Ja, det innebär att jag måste skriva om min presentation och utveckla headern så att den speglar/representerar det bloggen faktiskt ska handla om – allt livets goda, med en fläkt av fornhistoriska vindar.

Jag vill presentera det på något nytt och kul sätt! Så jag har kommit fram till att den ska vara rörlig – alltså film! Hur jag konkret ska gå till väga vet jag inte. Jag har ingen aning om hur man får in en film som header. Men problem är till för att lösas – som jag ser det – och kunskapsluckor är till för att fyllas. 🙂 Så på något vis ska jag väl få ihop det också.

Headern ska bestå av ca. 8 sekvenser av filmatiserade photoshoots, varav varje endast består i 1-2 sekunder. Det gäller att klippa ut det bästa av det bästa. Men att också få en röd tråd.

Jag har en liten idé om att fläta ihop filmsekvenserna med målning eller teckning. Alltså att jag ska teckna de olika filmerna med penna… asch, jag kan inte förklara.

Jag måste bara komma på hur jag ska göra. Jag måste bara lära mig att hantera min nya filmkamera rätt och riktigt, köpa ett filmredigeringsprogram och reda ut hur det används. Och så ska jag tänka igenom filmernas motiv och uttryck, hitta rekvisita och sy outfits. Det får bli maj månads stora projekt.

Det kanske låter alldeles våldsamt överambitiöst och sinnesförvirrat, men jag tänker så klart att jag ska använda dessa filmklipp även i min youtubekanal. På något vis. Det återstår att se hur… Det är just detta som jag älskar med livet. 😀 Att aldrig veta nästa steg. Det är vad jag kallar ÄVENTYR.

Från det oväsentliga till det väsentliga – Hur ser er helg ut? Hur ska ni fira påsk? Kram på er alla och hoppas att ni får en prunken och solig påsk! <3

Att våga tro på det DU gör

Ja, bloggen har gått på halvlåga det senaste. Det beror inte på att jag har tappat gnistan. Tvärt om. Jag har mer inspiration än någonsin, men har svårt att få ihop min vardag och mina tankar kring bloggen. Jag arbetar febrilt med att försöka samla och få klarhet i vad jag vill, hur jag ska gå vidare, hur jag ska få någon ordning på allt och hur den knappa tid jag har tillgång till ska fördelas.

Hur ska jag kunna få en röd tråd i bloggen och alla kanalerna? Hur ska de komplettera varandra? Hur ska jag nischa mig? Har jag ens någon nisch och om – är den rätt? :O Ibland vet jag faktiskt inte riktigt vad jag bloggar om. Youtube-kanalen är ju inte igång ännu, men snart… Så jag måste göra upp en tydlig plan på vad den ska innehålla och på vilket sätt den kan bidra till bloggen. Många frågor och alldeles för få svar.

Jag drömmer om min egen ateljé där jag kan designa kläder, skapa sagolika outfits,
sy, hamra, skulptera och måla en hel värld av tavlor.

Jag drömmer om ett brutet solsken i trasiga fönster och lätta spetsar
som fladdrar i ett varmt korsdrag.

Jag lyssnade häromdagen på en podd av Lewis Howes – “Make a full time living doing what you love”. Bara det! Bara den meningen är ju helt nervkittlande. Tänk om man någon gång skulle kunna leva på det man brinner för att göra? Musiken, konsten, naturen, fotograferingen, skapandet, drömmandet, sagorna, upplevelserna, livets alla stjärnögonblick, små och stora äventyr. Lewis sa något som var så klokt;

När man vill ge sig in på en ny väg i livet, i synnerhet när det gäller karriär, så är det viktigt att man omger sig med positiva människor som kan lyfta dig. Som hejar, pushar, inspirerar och tror på dig och det du gör. Människor som fungerar som bollplank, ett stöd att luta sig mot och en axel att gråta ut mot. För motgångar kommer att komma!

Negativa attityder och pessimism ska du därför hålla dig så långt ifrån som du bara kan. För om du ska bryta ny mark, vilket är ett hårt jobb, så behöver du all energi, positiv tankekraft och motivation du bara kan få. Det kan gälla vad som helst. Om du vill vinna ditt drömjobb, skapa en ny livsstil som du mår bra av, satsa på en relation eller avsluta en destruktiv, starta eget företag eller bli befordrad där du redan jobbar. Oavsett mål så handlar det om att våga lita på att det du gör är av värde och omge dig av supportande människor som lyfter och peppar. Som tillåter dig att vara ditt bästa och mest produktiva jag.

 

Lewis sa också följande visdom…

Du bör se till att du har fyra typer av människor/komponenter i ditt liv;

  1. En hejarklack – optimistiska människor i din omgivning som tror stenhårt på den du är och det du gör. Som hejar på dig i vått och torrt, peppar, pushar och jublar. Även när du själv tvivlar.
  2. Vänner – stöttande och kärleksfulla människor som tycker om dig och ser ditt värde oavsett hur det går med dina framtidsplaner. Som stöttar, firar när det går bra och tröstar när det går dåligt.
  3. Coach. Någon med enastående förmåga att motivera, som kan vara ett reflekterande mentalt bollplank. Sortera, motivera och vägleda dig igenom dina ambitioner och fokusera på vad din resa gör mig dig – med ditt psyke. Hur du mår, vad du vill, hur du ska orka, hur du ska tänka, vad du ska förbereda dig på. Hur du ska överkomma eventuella hinder och handskas med med- och motgångar. Hur du ska prioritera din tid. Någon som kan hjälpa dig att reda ut vem du är, vad ditt budskap är, vad ditt mål är, var du vill komma.
  4. Mentor. Någon med egna erfarenhet av branschen och/eller den resa du vill göra. Någon som är rysligt klok och som kan bidra med tips, råd, förmaningar, varningar och nyttig kunskap.

*

Jag känner att jag skulle behöva både en coach och en mentor. Eller egentligen en hel hög av dem. 🙂 Jag känner ingen som arbetar med sociala medier och har ingen som kan vägleda mig igenom alla stora och små frågor, när jag försöker få klarhet i vad jag egentligen vill med min framtid och hur mycket jag ska våga satsa.

Jag har blivit medlem i Influencers of Sweden men måste säga att jag blev lite besviken när jag för första gången loggade in mig. Jag hade trott att det skulle finnas goda möjligheter att connecta och kroka arm med andra nybörjarbloggare där, något forum där vi alla kan supporta varandra och dela med- och motgångar. Jag hade hoppats att jag skulle få lite “kollegor” i den annars ganska så ensamma bloggvärlden. Men det verkar bara finnas en liten facebook-grupp att joina och den är bara tillägnad de som jobbar heltid med sina sociala medier och redan är etablerade bloggare. Men hallå? Alla vi andra då – som sliter och kämpar varje dag för att få ordning på våra sociala kanaler och lära känna branschen? Som lägger ner kanske minst lika mycket tid – men inte får ett öre för besväret. Få vi ingen supportgrupp? Är det inte just vi som hade behövt den där gruppen?

Det är nästan så att jag funderar på att starta en egen grupp. Någon som blir taggad att haka på? 😉 I så fall ska det bli bästa pepp-gruppen EVER!! Pepp-gruppen för alla nya bloggare. (Hur kan inte detta fenomen redan finnas!!?? :O )

*

Förresten – på tal om pepp! När jag lyssnade på Lewis Howes poddar så blev jag sååååå sugen på att bli coach. Det skulle vara så himla roligt! 🙂 Jag är ju utbildad socionom i nuläget och på sätt och vis känns inte coach så långt borta… Jag jobbar redan mycket med att motivera människor till förändring. Men det skulle vara roligt att inkludera klienter som också kommer till mig frivilligt för att de VILL skapa förändringar. Det skulle, om möjligt, göra mitt yrke ännu lite skojigare.

*

Oavsett så är mitt budskap idag till er: FÖLJ ERA HJÄRTAN och omge er med positiva, supportande människor som tror på det ni gör! Livet är för kort för att lägga tid på något du inte mår bra av.

Och så är jag också lite nyfiken. Vad jobbar DU med? Och är det vad du vill jobba med hela livet? Hur kom det sig att du valde just det yrket? Och vad tänker du om Lewis tips att omge sig av fyra typer av människor?

En vanlig dag som seriös hobbybloggare

En ny dag med nya möjligheter! <3 Idag, om jag hinner städa färdigt vårstädningen i hela huset så är tanken att vi ska så alla de första fröna som måste i jorden i eftermiddag. Det längtar jag löjligt mycket efter!! Då känns våren så nära.

Vårstädning på gång!! I skinande solsken. Hur underbart är det inte? 🙂

Daniel har varit på konferensresa i två dagar och jag har sprungit runt här hemma med diskborste, trasa och blöjhink i högsta hugg. Jagat olydiga barn, katter och dammråttor. (Skojar! Givetvis jagar jag inga dammråttor. 😉 ) Ett barn som försöker bli blöjfri och misslyckas med jämna mellanrum och en annan som bajsar både en och två och tre gånger samma dag om hon behagar. En har fullt upp, kan en säga. (Visst är det precis den här typen av inlägg ni vill läsa om? 😉 )

Jag och Daniel har tagit ett allvarligt snack. Jag vill verkligen satsa på bloggen och utveckla den till en större del av mitt liv, men tiden räcker inte till. Så nu har vi bestämt oss för att försöka prioritera om i vardagen så att jag kan få några fler timmar per vecka till bloggen. Det kommer inte att vara tillräckligt för allt jag vill hinna, speciellt inte nu när jag kommer att börja vlogga snart, men jag kommer få lite bättre förutsättningar i alla fall. Lite mer kommer jag hinna! Och tids nog kanske vi kan utöka den tiden.

Nu inför att jag ska få några timmar mer till bloggen varje vecka så har omskrivit mitt veckoschema. Jag tänkte dela med mig av hur ett exempel på två av mina veckodagar ser ut!

MITT LIV JUST NU

Två dagar av min vecka…

Vi lagar inte ny mat varje dag utan försöker äta rester när det finns. (Nej, i det här huset slängs det inte mat!)

Jag försöker utföra så många hushållssysslor som möjligt tillsammans med barnen. Det tycker de (Eliah, Celina kan förstås inte hjälpa till) är väldigt skojigt. Eliah är gärna med och lagar mat, vispar ner mjölet i såsen och river äpple under bevakning. Han hjälper gärna till att stoppa in tvätten i tvättmaskinen och byta sängkläder. Ibland är han på annat humör och då fungerar inget av detta förstås.

Jag försöker få in olika extra uppgifter/aktiviteter varje dag. En dag övar jag piano, en annan jobbar jag på bloggdesignen, en tredje planerar jag renoveringen, en fjärde pluggar jag fotografering och en femte skriver jag musik. Jag hinner inte allt detta varje dag men försöker hinna med det någon gång under veckan. Dessa saker är såna som jag måste göra och underhålla med jämna mellanrum för att kunna göra det jag på sikt vill göra. (Öh, ja det var ju en luddig mening.)

Musiken är viktig för mig. Viktig att hålla igång. Jag försöker hinna sjunga och spela så ofta jag kan och ibland få tid till att skriva musik, men det är väldigt tidskrävande aktiviteter så vissa veckor är det nästan omöjligt att hinna detta.

Ambitionen är att träna eller motionera varje dag. Antingen tar jag en snabb promenad eller springer med barnen i cykelvagnen, eller så tränar jag styrka hemma i vardagsrummet. Med småttingarna som hantlar. Sprattliga, men annars fullt dugliga! Det tycker de är väldigt roligt och skrattar gott. Dock är det svårt att kunna träna effektivt med dem klättrandes över mig…

Måndagar jobbar Daniel sent och då har jag alltid ytterst svårt att hinna blogga. Det är alltid en kamp mot klockan. Om det är kris med barnen och hemmet så får jag ibland helt enkelt lägga mina egna projekt åt sidan. Likaså torsdagar, då Daniel rider om kvällen. Då måste jag ta barnen hela dagen. (Anledningen till att Daniel tar privatlektioner varje torsdag är för att vi planerar att skaffa hästar och då vill vi kunna rida och ta hand om dem tillsammans. Så Daniel måste lära sig. Hur spännande som helst ju!!!)

Celina sover utomhus till en röd solnedgång. Lucia är den lilla luddiga varelsen framför kameran. Mysigaste hunden i världen!!

Under fredagskvällar och lördagskvällar får inget arbete utföras och alla sociala medier är bannlysta. Dessa kvällar är avsatta till vila, mys, god mat, umgänge, socialisering, utgång (bio, restaurang m.m.) och dylikt. Work hard, rest hard.

På helgerna försöker jag ta barnen så mycket jag kan så att Daniel kan renovera. Ibland blir det omvänt, om jag har något fotoprojekt som jag behöver tid till. Då tar Daniel hemmet, tvätten, städet, maten, barnen (han är huslig, tack och lov, min man!). Om helgerna lagar vi alltid mat tillsammans, hela familjen. Gärna till ett glas hemlagat rött. Vi älskar båda att laga mat, så dessa stunder är oerhört viktiga för oss! Då testar vi gärna nya recept och råvaror. (Ambitionen är att på sikt vara så självförsörjande som möjligt!) Vi tar alltid långa promenader på helgerna tillsammans och jobbar gärna i trädgården, framför allt nu när våren börjar komma.

Vissa helger reser vi förstås bort eller har andra aktiviteter för oss. Då får renoveringen duktigt vänta. 🙂 Och ibland (alldeles för ofta) spricker dagarnas scheman. Jag är inte duktig på att hålla tidsramarna (tidsoptimist ut i fingerspetsarna), men försöker bli bättre…!

Hur ser era liv ut? Hur får ni dagarna att gå ihop? Och framför allt ni som lägger mycket tid på bloggning, fotografering eller annat – hur hinner ni? Hur hinner ni med barn ha någon som helst hobby? :O

Att starta sitt första företag

Detta inlägg är tillägnat alla er som är i samma sits som jag var i för några månader sedan. Som vill starta företag men som inte har den blekaste aning om hur! (Jag kommer att uppdatera informationen på detta inlägg allteftersom jag lär mig mer.)

Att tänka på innan du startar företag

  • Vad är det för typ av företag jag ska ha? Aktiebolag, handelsbolag eller enskild näringsverksamhet? (Dessa är de tre vanligaste. Om du inte har ett startkapital på minst 50 000:- eller är fler än en person så är det enskild näringsverksamhet som gäller. Mer info här.)
  • Vilka tjänster eller produkter kommer jag att erbjuda?
  • Vilken är min målgrupp? Ålder, intresse, geografi?
  • Vad ska företaget heta? (Tänk på att namnet med fördel bör säga något om vad du kommer att erbjuda och locka just rätt målgrupp! Kontrollera på bolagsverket att inte namnet redan är upptaget.)
  • Tips på artikel med mycket pepp, matnyttiga tankar och information: http://www.starta-eget.se/artikel.php?visa=hur-startar-man-eget

Starta företag – steg för steg

  1. Bestäm företagsform.
  2. Formulera företagets syfte och målgrupp.
  3. Besluta företagets namn.
  4. Planera budget och säkra finansiering.
  5. Hitta dina produkter eller utveckla och förbered tjänster.
  6. Utveckla hemsida.
  7. Registrera företaget hos bolagsverket (www.verksamt.se). (Steg-för-steg guide till hur du fyller i blanketten hittar du här.)
  8. (Anmäl eventuellt ditt varumärke till prv, Patent- och registreringsverket (www.prv.se).)
  9. Marknadsför din produkt/dina tjänster.
  10. Kör igång och leverera!!

Nu har jag registrerat mitt företag!

Mina damer och herrar, låt mig presentera mitt nya… företag! Som bara rätt och slätt kommer att heta Zilia Ving (tillsvidare). Ansökan är inskickad och verksamheten kommer att innefatta såväl fotograferingsuppdrag som musik/låtskrivning och övrig influencerverksamhet. Företagsformen kommer att vara enskild firma, då jag varken har 50 000 i startkapital eller flera involverade/anställda.

Ansökan inskickad!

Kan livet bli mer spännande än så här!? =D

Det har väl egentligen aldrig varit någon tvekan för mig om att jag tids nog kommer att vilja starta företag. Det visste jag redan när jag började blogga i somras och det var ett tydligt delmål. Men jag kan absolut ingenting om att driva företag och har dålig koll på de regelverk och lagar som gäller, så jag har dragit mig för att ta det här steget. Gått runt och gnagt mig i knogarna och varit lite smårädd.

Ja, ute på hal is är jag verkligen! Men jag hade inget val. Vill jag göra mer utav mina ambitioner och intressen så är detta enda vägen att gå. Och någonstans känner jag också att jag kommer att gilla det här. Jag gillar ju att planera, hålla i trådar, utveckla och tänka framåt. Däremot är jag ingen hejare på hålla koll på de administrativa och byråkratiska bitarna. Och fullständigt hopplös när det gäller deklarering, fakturor och ekonomiska frågor. Jag tycker sånt är så urbota tråkigt, om jag ska vara ärlig.

Så det är visst bara att stoppa näsan i informationsböckerna och läsa på om hur man gör när man driver företag… Även icke-naturtalanger som mig borde ju kunna lära sig.

Någon av er som också nyligen har startat företag? Eller går i tankar om att göra det? Eller som minns hur det var när ni för första gången registrerade ert företag? Vad var era förväntningar och hur blev det?

LYRISK över mitt nya startkit som fotograf!

Mitt fotointresse fortsätter att blomstra och allra mest nu när dagarna blir ljusare och förtrollar en med magiska, gnistrande vårstrålar. Jag sitter så mycket jag hinner om kvällarna och läser fototips, fotobloggar, fotoböcker och drömmer om fotoshoots och stories som jag ska göra med min kamera i framtiden. Hur roligt får man lov att ha det egentligen? 😀 Att drömma är ju det bästa med livet…

Och jag antecknar noggrant alla mina idéer i planeringskartor. Listan på fotoidéer blir bara längre och längre…

Jag har det mest nödvändiga i kameraväg. Ett objektiv gick visserligen sönder nu i vinter, men jag har två andra bra och ett bra kamerahus. Jag har en bra blixt och professionella fotoredigeringsprogram. Men det är något jag saknar – studioblixtar/lampor!

Ledgo LG-E268C ultratunn LED-belysning + stativ + extra batterier. Beställt på cyberphoto.se.

Det är dags för att ta fotointresset till nästa nivå. Idag har jag beställt ett nytt objektiv och ett helt set med professionell studioblixtutrustning, samt flera reflexskärmar. Jag har också beställt en finurlig LED-lampa (bild ovan) som jag kommer att använda främst till youtube-filmning. Allt detta krävde de sista av vintermånadernas slantar, men eftersom jag fyller år snart så kom jag överens med Daniel om att det får bli min för tidiga födelsedagspresent. Kanske mitt livs dyraste födelsedagspresent! :O

Canon EF 24-105/4L IS USM. (Modellen är utgående och jag köpte sista exet på cyberphoto.se till ett nedsatt pris, men en nästan likvärdig finns att köpa t.ex. på scandinavianphoto.)

Canon EF 24-105/4L IS USM. Detta objektiv kommer att vara utmärkt att använda i vardagen! När jag t.ex. enkelt och smidigt vill gå runt och föreviga en hemmafest, eller när jag är ute på upptåg med familj och vänner – och vill fånga både en och annan skogshare, pölplaskande ungar och poserande människor. Det får bli mitt allround-objekt. Och kommer att passa bra till porträttfotografering.

Jag har sedan tidigare bara fasta objektiv (ett 50 mm) och ett vidvinkelobjektiv, då mitt objektiv med zoom har gått sönder. Den har fått en spricka i linsen. Så detta nya behövde jag verkligen! Det är så otroligt bökigt att springa runt med fasta objektiv bland folk. Då vill man bara kunna fånga motiven lite sådär lagom på håll och inte behöva trycka upp kameralinsen i fejset på vederbörande. Eller tränga sig före hela matkön för att lyckas fånga bordspresentationen. Nej, det är slut med det tramset nu!

Dörr CRK-32, reflexskärmsset 82cm, 7 olika ytor. Köpt på cyberphoto.

Wow, nu ska det bli många vackra bilder framöver!! Framförallt med mitt nya studioljus! 🙂 Jag glädjer mig som ett barn inför julaftonen. Som en ungkalv på vårbete. Magen är alldeles varm av lyrisk och obehärskad lycka.

Mycket kärlek till er alla! <3

Flytta blogg och få med läsare

Det är ett otyg, det här med att flytta sin blogg och byta bloggadress. Inte nog med att ens gamla länk lever kvar överallt (på facebook, när man har postat inlägg någonstans, när man kommenterar i andras bloggar, på bloglovin etc.), dessutom har förmodligen en del av läsarna sparat bloggadressen som ett bokmärke på sin dator. Det kan ta ett bra tag innan ens läsare upptäcker att adressen inte längre är aktuell och även om de upptäcker det så finns ju risken alltid att de inte orkar gå in och avfölja den gamla och spara ner den nya.

En bloggflytt innebär alltså högst troligen ett visst läsartapp. Jag visste om det när jag flyttade, men bestämde mig ganska omgående för att det var värt den risken. Jag resonerar som så att den nya bloggen kommer att vara så mycket bättre än den förra och att de som genuint gillar min blogg/bloggnisch förhoppningsvis kommer att leta upp mig igen. 🙂

Men för er som känner er osäkra på hur ni på ett enkelt sätt ska kunna följa bloggen finns följande tips:


1. Facebook



Alla mina inlägg kommer, precis som förut, att delas på min facebooksida. Gå in och gilla och/eller följ, så blir du automatiskt uppdaterad om nya inlägg!

Förhoppningsvis. Jag säger förhoppningsvis för att facebook har nya algoritmer som styr vilka uppdateringar som syns och för vem. Det är inte helt säkert att du får alla uppdateringar, men då finns ju alltid möjligheten att själv gå in och hitta dem förstås.


2. Twitter

Tanken är att jag ska komma igång med mitt twitterkonto nu och börja dela alla inläggen där också. Så funkar twitter bättre – följ mig där!


3. Bloglovin

Bildresultat för bloglovin

Tyvärr har jag inte hittat något sätt att ersätta förra blogghänvisningen med den nya, så jag har varit tvungen att upprätta en ny blogglänk där. Gå gärna in och följ den rätta!


4. Bokmärke – lokalt på datorn

Visst går det alltid också att köra på old school – varianten och spara ner bloggens sida som ett bokmärke, lokalt på datorn.

Detta görs genom att du är inne på bloggens sida, går upp i menyn där det står bokmärken och sedan klickar på “Bokmärk denna sida” eller “Skapa bokmärke för denna sida”. Det kan se lite olika ut på olika webbläsare, men det brukar vara lätt att hitta bokmärkesmenyn. För att hitta bloggen igen så går du in på dina bokmärken i samma meny.


Hoppas att vi fortsätter att ses här inne! 😀

När är influencermarknaden mättad på influencers?

 
 
 
När kommer influencermarknaden ha nått sin gräns?
 
Jag har funderat en del på sistone på om det kanske egentligen är försent för människor idag att ge sig in i en influencermarknad, som sedan något år tillbaka har exploderat så till den grad att den rimligtvis snart måste ha nått sin gräns. För hur många influencers kan egentligen få plats på instagram och youtube och trängas om uppmärksamheten? Ju fler influencers, desto mindre del av “kakan”. Tänker jag?

Och så alla dessa influencersutbildningar nu som gör sina debuter. Det kommer ju krylla av influencers om några år och hur ska de alla kunna livnära sig på samma sak? Jag begriper inte riktigt hur det ska gå till.

Eller kommer all marknadsföring förflytta sig in på influencerplattformen, så att “kakan” blir större? Men kommer den att bli NOG stor för att kunna förse alla lyckosökare med sin beskärda del lön för sin möda?

 
VAD TROR NI? ?
Tror ni fortfarande att det kan vara lönsamt att ge sig in i en sån marknad? Är det vettigt att starta influencersutbildningar eller kommer dessa elever stå och hänga på arbetsförmedlingens dörr efteråt? Fattiga och med krossade drömmar.
  
 

(Om DU tycker om detta inlägg eller min blogg så får du gärna gilla, följa på fb/bloglovin och länka vidare. ?)

Svåra inlägg som förtjänar extra uppmärksamhet

Idag tänkte jag starta dagen med att lyfta det senaste årets två viktigaste inlägg, från två av mina favoritbloggar!
 
ÅRETS TVÅ VIKTIGASTE INLÄGG
 
1. Krickelins inlägg om kvinnor som utsätts för våld i hemmet och hennes egna fruktansvärda historia. Det finns ingenting som gör mig så varm och tacksam som när jag ser influencer använda sina stora plattformar för att lyfta viktiga saker och vara till hjälp för andra. Det gör Krickelin ofta och på ett fantastiskt sätt. Jag är själv utbildad socionom och har jobbat mycket med våldutsatta kvinnor och barn (bl.a. med människohandel som också är ett obegripligt brutalt ämne) så detta är en STOR hjärtefråga för mig personligen. Jag blir väldigt berörd. ?
 
Tack, finaste Kristin för det! För att du vågar, för att du orkar, för att du ger och delar med dig trots att det gör ont.
 
Bildresultat för dr denis
 
2. Fru Vintage’s inlägg om Dr Denis Mukwege som vann 2018 års nobelpris. Högst troligt världens främsta manliga hjälte. Förtjänt av allt pris i världen. Om ni inte är insatta i hans arbete och vad han gör, snälla läs!!
 
En kort summering: Dr Denis Mukwege arbetar som chefskirurg på Panzisjukhuset i Kongo, ett unikt sjukhus som är specialiserat på att försöka återställa våldtagna kvinnors söndertrasade kroppar. Ni vet, Kongo. Krigets Kongo, världens farligaste land för kvinnor att leva i (tätt följt av Afghanistan), där barn och kvinnor skövlas som insekter. Där tortyrliknande våldtäkter används som krigsstrategi. Något som borde täcka och förskräcka varje löpsedel i hela världens tidningar dagligen, men som man alltför sällan hör talas om.
 
Jag har hört kvinnor berätta om historier där barn tvingas våldta sina mammor, mammor tvingas äta upp sina makars sönderstyckade organ och småflickor spikas upp på väggar. Det är brutalitet som saknar motstycke i vår moderna historia.
 
Dr Denis Mukwege har kämpat i många många år för att hjälpa dessa kvinnor. Han har gjort det med sitt liv som insats, under hot och miserabla förhållanden. Och intill nu har han knappt fått ett tack för det han gör! Innan han förärades nobelpriset hörde man knappt talas om honom.
 
VARFÖR pratar man inte mer om Kongo? Varför lyfter man inte det faktum att en stor del av kriget är västvärldens fel och att vi faktiskt kan göra något åt det? Det får bli dagens stora fråga! 
 
 
Ledsen om jag har förstört någons glada humör med mitt inlägg, men jag kände att jag måste dela detta. Jag lovar att nästa inlägg ska vara mer uppmuntrande! Tack för att ni har läst. ??
 

(Om DU tycker om detta inlägg eller min blogg så får du gärna gilla, följa på fb/bloglovin och länka vidare. ?)

Stäng meny
Längta Hem