Ett gulligare dass kan man väl knappast hitta?

Åhh jag måste få visa er hur fint min pappa har byggt om f.d. svintian utanför vår (mina föräldrars egentligen) sommarstuga. Han är så oerhört händig och konstnärlig och har snickrat ihop hela huset själv, trots att han börjar bli till åren. 🙂

Innan ombyggnad. Dasset till vänster.

På bilden ovan presenteras originalskicket!!! Allt har alltså gjorts om. Taket, fönster, väggar, panel och all vad det nu heter på snickarspråk.

En bild från sommaren förra året då pappa höll på med andra änden i huset och taket.

När pappa gör något så gör han det gediget. Det är så skojigt att få ta del av alla hans idéer. Jag har samlat några bilder från hans instagram där han visar hur han går tillväga, och allt är genomtänkt in i minsta detalj. Läs instagram-inlägget här nedan! 🙂

Kan någon av mina läsare tyda skriften? 🙂
Här skapas det snickarglädje…
Dörren till dasset, med dess speglar under konstruktion.
Resultatet!

Se här så gulligt utedasset blev!! Nu kan man nästan sitta där kungligt och göra sig ett nummer. 😀

Det blir spännande att se vad för projekt han tar sig för nästa år. Han har alltid något igång, precis som jag. 🙂 Men nu vill jag önska er en fin fortsatt vecka, så ska jag ta gå till ro!

Husets utsida – Del 2

Det börjar att ta sig. Vi håller på att bygga om hela ingången och balkongen ovan, sen ska alla detaljer på huset bli vita och fasaden fräschas upp. Så här (nere) såg det ut för bara två månader sedan. Det är inte det elegantaste huset i byn, men fulare ska det iaf inte bli. 😀

För 2 månader sedan.

Det är lite läskigt med balkongbygget och räckena nere vid trappan, för barnen springer gärna ut genom dörrarna (vi låser dem givetvis, men äldsta sonen kan ibland få upp dem) och det finns inte så mycket skydd mot att ramla just nu. Och på höger sida om trappan finns en källartrappa i cement, så där kan man bryta ett par dussin ben om man ramlar ner.

Eliah och Celina är med och arbetar så mycket de behagar. De gillar det oftast, i ett par minuter åt gången. Då får de t.ex. måla eller dra ut spikar. Jag vet inte hur många barnkläder som vi har förstört den här sommaren, med färg och tuffa tilltag, men det är väl vad livet är till för? Att utnyttja det vi har till fullo.

1 månad sedan. Trappbygget.

En fin helg önskar jag er! Vi åker på ytterligare ett bröllop imorgon och vi ska ta med husvagnen med oss FÖR FÖRSTA GÅNGEN. Så det blir en spännande debutfärd. Jag ser fram emot det!!! 🙂

Husets utsida – Del 1

Det är ju sådär med livet, att det bara rullar på varesig man vill det eller inte. 🙂 Man får slänga sig efter klockan bäst man kan och försöka hålla uppe tempot.

Min främsta uppgift dessa dagar är att förse ungarna (och den hårt arbetande maken) med mat och omsorg. Daniels uppgift är att knega på med renovering och allehanda fix-och-trix utomhus. I sommar ska nämligen husets utsida ÄNTLIGEN få sig en rejäl omgång. Och det är minsann i grevens tid! Länge har vi lidit av husets bistra uppsyn, men vi har varit tvungna att prioritera andra projekt.

Följande moment ska utföras på husets utsida i sommar:

  • (Byta ut ytterdörren. Redan gjort. Förut var den brun.)
  • Ingången ska byggas om, trappan ska få ett bredare lägsta trappsteg med rundade kanter.
  • Ingången ska få ett nytt snyggare träräcke i vitt.
  • Balkongen ska byggas om och få ett snyggare träräcke i vitt.
  • Istället för plattor ska ingången omges av vit/ljus sten.
  • Alla detaljer på huset (fönsterfoder, stuprör etc.) ska bli vita.
  • Grunden ska målas granitgrå.
  • (Huset ska målas om. Detta kommer ske en annan sommar.)
  • Vi ska också fixa lite fint framför ingången, bygga små plattformar för krukor och växter m.m.

Vi köpte gården som ett renoveringsprojekt (Hur i helskotta tänkte man? Med småbarn och allt…) så vi hade många och stora planer för det! Men på senare tid har vi insett att den plats vi bor på inte är optimal för oss, så nu är vi mer inne på att bara fräscha upp huset så mycket vi kan med så enkla och billiga medel som möjligt, för sedan sälja och flytta vidare.

Lilla skruttan. <3 Den där blicken… Totalt opålitlig och UNDERBAR!!

Ett annat projekt som Daniel är igång med är detta: jordgubbs-terassen som vi kallar den. Här ska vi göra en enkel terass som ska kantas med alldeles ljuvliga jordgubbspyramider!! Vad tror ni om det? 🙂 (googlebilder som referens nedan)

Oh förresten!! Vi har blivit med robotgräsklippare, äntligen. 😀 Svärmor får hon heta, eftersom hon håller koll och snyggt omkring oss.

En annan utmärkt sak som vi har blivit tvungna att investera i är prylen nedan, någon slags rådjursskrämmare med ett fullständigt outhärdligt högpitchat ljud. Vi har nämligen testat det mesta under tidigare år med ytterst tvivelaktiga resultat.

Först började vi med att hänga upp glansiga papper vid utvalda ställen. De skulle uppenbarligen ha en skrämmande effekt på rådjuren sades det. Nä, inte då! Tvärtom, ett av papperna såg så inbjudande ut att det blev halvätet. Vete katten vilket djur som hade tagit sig oanade friheter, men det kan inte ha landat skönt i magen. Sedan gick vi över till att täcka blommor och buskar med granris. Det ska väl riva rejält i halsen, tänker man. Nja, kanske. Men inte tillräckligt. För blommorna gnagdes det på ändå. Då började vi hälla guldvatten och andra omtalade vätskor över härligheten, men det hjälpte inte ett dugg. Vi köpte lampor och satte upp på olika ställen i trädgården. Den enda nytta de gjorde var att lysa upp området så att rådjuren och älgarna lättare kunde leta upp de mumsigaste plantorna. NU kör vi på ultraljud, eller vad fasen det nu heter. Håll tummarna för att det är fler varelser än vi människor som kreverar av ljudet.

Här hade vi tänkt att ha en härlig uteplats, med stenplattor och utegrill. Men för tillfälle är det barnens leksaker som har beslagtagit området och det finns ingen som helst möjlighet att bestrida det.

Skönt med grönt!

Paradisäpple till vänster och syren närmast kameran.
Pioner som knoppas.

Sen finns det visst andra delar i trädgården som verkligen inte blomstrar. Här har vi Gösta (döpt av mig), köpt förra året, som kilade vidare till grönare ängar någon gång nu under den hårda vintern. Vi borde ha förstått att en zon 2 växt in skulle överleva hos oss (zon 4), kan man ju tycka… 🙂

Dags för kvällsmat. Kram på er!!

Ett enkelt ansiktslyft!

De senaste helgerna har Daniel ägnat sig åt att piffa upp vardagsrummet. På minsta möjliga budget. Väggarna har målats vita, fönsterbrädorna svarta, nya lister har satts upp, och golvet har slipats och vaxats med askgrå färg. En enkel, men effektiv makeover.

Eftersom vi avser att flytta härifrån om ett par år så försöker vi snygga till huset på ett så neutralt sätt som möjligt, så att det blir säljbart.

Kap- och gersåg.

Att slipa golvet för hand tog ungefär 2 hela dagar och det var ett slitsamt jobb. Daniel, stackarn, hade underliga skakningar i armarna långt efteråt, haha.

Väldigt skojiga element finns i detta hus!

Eftersom detta är vårt största rum så har vi fått pressa in alla möblerna härifrån in i andra rum, lekrummet och köket. Inte superpraktiskt må jag säga… Det har varit svårt att ta sig fram i övriga utrymmen och vi har fått göra som gångar mellan möblerna för att kunna röra oss. Inte en idealisk levnadssituation när man har två små barn. Usch, jag längtar tills allt är åter på rätt plats!

Och så givetvis nya lister. De gamla var fruktansvärt fula.

Vi har inte fått alla möbler och inredningen på plats ännu, men när rummet ser beboeligt ut igen ska jag visa före och efterbilder! 🙂

Jag fann själ i en bortglömd stuga

Jag tycker att det är så himla mysigt att vara ute och leta efter gömda och glömda ruckel ute i skogen och längs landsstigarna. Häromdagen hittade jag denna charmiga boning!!! Och dörren stod på vid gavel som om den lockade mig att stiga på.

Visst blir man lite sugen på att omhulda den med kärlek och ge liv igen? Tänk så mycket historia som har skapats inom dessa väggar!! Jag rös när jag såg ödestorpet. Jag rös i hela kroppen och det kändes nästan som om det var fler närvarande där… Ett litet genomskinligt barnaväsen i vit särk som kikade ut genom fönstret på övervåningen kanske…. Mitt sjätte sinne spårade sannerligen iväg med mig…

Den var lite läskig att stiga in i, för att det hängde ner farligt bråte från tak och stuprännor som knakade och rörde på sig. Men jag höll för ögon och öron, räknade till tre och slängde mig in genom dörren. Det kändes enklast så. Väl där inne fann jag mer bråte lura över mig från taket, så jag fick passa var jag gick.

Det intressanta när man vankar runt i såna här ödehus är att man så tydligt kan se (och känna!!) historian i dem. Man kan se vilka delar som var byggda ursprungligen (utifrån byggteknik, läge och sunt förnuft) och vad som har blivit påbyggt under 1900-talet.

Detta hus var till hälften byggt i liggande timmer. (Tyvärr var det för mörkt inuti för att jag skulle kunna ta kort!) Originalbostaden tog troligtvis form under 1700-talet.

Först bestod bostaden av endast ett utrymme där såväl människor som boskap samsades om utrymmet. På den tiden fanns ingen vedhäll och värmen hölls genom att människor och boskap gnuggade axlar och sov ihop. Senare byggdes ytterligare ett rum till med spishäll och därtill ett litet loft med stege.

Slutligen byggdes huset ut ytterligare under tidigt 1900-tal, för att senare överges och förfalla.

Längre ner på samma skogsstig hittade jag en byggnad med ett fräckt klocktorn. Jag undrar vad historien är bakom detta? Själva byggnaden såg bara ut som en vanlig ladugård. Lustigt… (Jag glömde bort att fota mer.)

Brukar ni också smyga runt i öde hus eller är det bara jag som gör sånna hyss?

Ta hand om er mina fina vänner! ?

Att göra en total makeover på sitt hus

När vi köpte vår gård för 3 år sedan visste vi att vi skulle vilja totalrenovera hela huset. Daniel hade fast anställning, men jag var bara student och vi hade svårt att få beviljat lån från banken. Om vi skulle ha råd med en gård, som vi gärna ville ha, var vi tvungna att se oss om efter ett renoveringsprojekt. Allt annat var otänkbart.

Men det gjorde oss ingenting. Vi hittade vår lilla oas och var lyckliga över köpet. Redan från första besöket såg vi idel potential och möjligheter. Läget är fantastiskt, på en hög kulle med utsikt över byn, grannarna är de snällaste i världen, skogarna omkring de mest ombonade, logen magisk och trädgården enorm. Den både räcker till och blir över för våra besinningslösa trädgårdsdesign-ambitioner. Vi bestämde oss för att med så små medel som möjligt ge gården all den kärlek och omsorg som behövdes för att förvandla det till en riktig drömbostad.

En av mina många landskapsritningar över tomten. En av våra många potentiella idéer över trädgårdsdesignen.

Mycket har hänt sedan den dag vi stod med vårt pick och pack här utanför den svarta ytterdörren. Då solen stekte och magen kittlade. Framförallt ser den ekonomiska situationen helt annorlunda ut idag. Vi har slitit hårt för att komma dit vi vill. Och nu är det dags för oss att ta våra drömmar på allvar!

Vi har försökt att renovera så mycket vi hinner och orkar om helgerna och kvällarna, när barnen har nattats. Men gång på gång tvingas vi inse att det går alldeles för långsamt framåt. I den här takten blir vi aldrig färdiga. Jag har fortfarande ingen plats åt min hemmastudio, alla mina instrument och mikrofoner, alla mina alster, jag har fortfarande ingen ateljé och Daniel saknar fortfarande ett ordentligt kontor och plats till sin verkstad. Vi har inte heller någon toalett på bottenplan. Bara en sådan detalj liksom!

Nu känner vi att vi har sparat ihop så pass mycket att vi skulle kunna ha råd att plocka in experter till att få fart på husets makeover! Nu tänker vi slå på den stora trumman och bygga precis allt vi vill ha. En stor inglasad veranda, ett uterum som kan fungera som orangeri, två extra rum till kontor och hemmastudio, ett större vardagsrum, en toalett på bottenplan och två balkonger. Vi kommer att bygga ut huset med 100 kvm och varje kvadratmeter beräknas kosta minst 20 000:- så det blir ju en hel del pengar. Läskigt. Det gör mig lite nervös. Daniel ska försöka hjälpa till med bygget så mycket han hinner, så att vi om möjligt kan hålla nere utgifterna något.

Detta har alltså varit senaste veckans projekt. Vi har hänförts och våndats, skrubbat oss i skallarna, funderat, klurat, antecknat, ritat och skissat, vänt och vridit på möjligheter och omöjligheter, letat information, läst på, blivit förvånansvärt mycket klokare och kontaktat de experter som krävs. Tyvärr bor vi på en så kallad “kulturmark” vilket gör att vi måste erhållas bygglov för hela spektaklet, och det gör ju grejen dubbelt så mödosam.

Ursprungligen såg vår checklista ut så här (ungefär):

  • Ta fram enkla skisser över den planerade utbyggnaden.
  • Presentera idén för en mäklare och få ett utlåtande om hur bygget kommer att förändra gårdens värde. (Dvs. uppskatta om renoveringen kommer att löna sig!)
  • Anlita en arkitekt som kan skapa ordentliga ritningar och som ordnar allt inför bygglovsansökan.
  • Sök bygglov.
  • Samla in offerter från byggfirmor.
  • Anlita väl vald byggfirma.

Vår arbetsfördelning ser ut som så att Daniel sköter det administrativa och tekniska och jag allt som rör den mer konstnärliga sidan. Dvs. han kontaktar rätt personer och förhandlar med dem – jag fixar fram efterfrågade skisser och material. Vi trivs oerhört bra med den arbetsfördelningen. Vi håller oss till det vi är bra på och är inte inne och härjar på främmande mark allt för mycket. Det gör det hela lite effektivare. (Nu är iofs allt det här främmande mark för oss, vi har aldrig byggt ut ett hus förut, och jag har knappast någon erfarenhet av att rita plan- och fasadritningar. Hur som helst…)

VÅRT HUS – FÖRE OCH EFTER!

Jag har ritat upp en visualisering över hur vårt hus kommer att se ut efter att bygget har fullbordats, samt hur det ser ut nu och hur det såg ut när vi köpte huset. (Den enda skillnaden mellan nu och när vi köpte är trädgården. Vi har planterat ett par 100 små träd och buskar över hela tomten för att ge den liv och omboning.)

FÖRE. Tomtens exteriör vid husköpet – “Sorgligt Kalhygge”

Ja, så kallar jag trädgårdens status vid husköpet. Sorgligt kalhygge! 😉 Mer om gårdens status vid husköpet kan läsas här.

När vi flyttade in fanns INGENTING. Bara två ynka äppelträd på framsidan, en vildvuxen slänt och ett par jämmerliga, spruckna stubbar på baksidan. Ingen slags logik eller finess. Eftersom det som behöver längst tid på sig är att anlägga och växa en trädgård så började vi med det.

2 år i rad har vi krälat bland skalbaggar och maskar tuggat i oss sten och jord för att släpa träd, buskar och blommor på plats. Nu är det dags att pausa det projektet lite och ta tag i själva husets utsida.

FÖRE. Husets exteriör just nu (och då) – “Harmlös Skokartong”

Min visualisering av tomten nu. Ni kan se att vi har fått in lite växter på tomten iaf! (Färgerna på huset är inte helt rätt, men strunt samma… Ville bara visa er på ett ungefär. 🙂 )
Så här såg det ut när vi flyttade in!

Läget just nu. Vi har inte rört fasaden sedan inflytt. Den är lika sorglig nu som då. Nu är det dags att ta tag i eländet och få fason på bunkern!! Vi vill ha en rymlig villa, ljus och fräsch, lite New England touch, drömmig och vackert elegant.

EFTER. Husets exteriör efter total makeover – “Lovande Smultronställe”

Vi har velat fram och tillbaka med om vi ska ha en eller två balkonger, om de ska vara sammanlänkade eller ej. Vi har inte helt landat i detta beslut ännu. Några smärre förändringar kan ske under arbetets gång.

Så här ska det se ut! Nu fattas bara att sätta tänderna i projektet! Vi har mycket som ska ordnas innan juni är slut. Förra veckan kom arkitekten på besök och jag slängde ivrigt fram mina skisser över huset. Höll tummarna för att han inte skulle såga vår idé och våra planlösningar. Han såg förvånad ut, kliade sig om hakan och konstaterade glatt att han inte trodde att vi skulle komma att behöva hans hjälp. “Du verkar redan ha styr på det här med att skapa ritningar!” Så hela besöket landade lite snopet i att vi inte kommer att anställa någon arkitekt utan göra allt själv.

Jag vet inte om det var bra eller dåligt. Ekonomiskt fördelaktigt onekligen, men… Det är ju inte direkt så att jag sitter och rullar tummarna om dagarna. Hur som helst – så fick det bli. Och nu plötsligt ser den där punkten som så banalt hette “Anlita arkitekt som ordnar allt material för bygglovsansökan” ut så här istället:

Att ordna inför bygglovsansökan:

  • Beställa originalkarta över gården från kommunen.
  • Skapa situationsritningar över hela tomten med tilltänkta utbyggnader. Skala 1:400.
  • Skapa fasadritningar med befintliga och blivande marknivåer. Skala 1:100.
  • Skapa planritningar på husets nuvarande planlösning. Alla tre våningar. Skala 1:100.
  • Skapa planritningar på husets tilltänkta planlösningar (efter renovering). Alla tre våningar. Skala 1:100.
  • Skapa sektionsritning över huset. Skala 1:100.
  • Anlita kontrollansvarig som bekräftar att byggplanerna följer konstens alla regler.

Bygglovsansökan kan ta flera månader, så det gäller att jag får färdigt allt detta så snart som möjligt. Vi får väl vara glada om vi hinner komma igång med bygget ordentligt nästa vår. Dags

Som ni kan förstå så sitter jag just nu inte på en trevlig stubbe om kvällarna och blåser maskrosbollar. Även om jag hade velat. Inte heller hinner jag med andra behagliga, trivsamt menlösa sysslor som att sortera trasor i tjockleksordning, olja gångjärn, sy och slå kullerbyttor nerför slänten på tomtens baksida. Nu är stora piskan framme! Nu är det fullt ös, medvetslös som gäller! 😉

Kram på er!

Slut på innehåll

Det finns inga fler sidor att hämta