Pepparkakshusen genom åren

Nu var det ett par år sedan jag hade tid nog att baka något pepparkakshus. Men förr, i min gröna blomstrande vanvettiga ungdom, för sisådär 10-11 år sedan, bakade jag gärna ett gediget pepparkakshus som fick stå på finbordet under jul och samla damm tills familjen inte stod ut med det längre. Helst bakade jag tillsammans med en av mina småbröder. Min utnämnda pysselkompanjon. Det gjorde bakningen så mycket trevligare. ❤ Och det behövdes, för bakningen tog oftast många långa timmar. I regel satt jag och pysslade med pepparkakshuset åtminstone i ett dygn i sträck.
 
Jag är förstås galet sugen på att göra ett RIKTIGT pampigt bakverk i år. Ett med lite mer stil än de jag åstadkom när jag var tonåring. Men tiden räcker inte riktigt till just nu när vi har så mycket med renoveringen att hinna få färdigt innan jul. Men jag lovar att återkomma om ett år med bättre nyheter!!! Då kanske jag till och med ska slå på stort och göra en pepparkakshusbakningsvlogg? ?(Oj, vilket långt och rangligt ord det blev.)
 
 
Pepparkakshusen i min gröna ungdom
Hur som helst. Nu tänkte jag slänga er tillbaka i tiden och ge en liten tjuvtitt! Vill dock förvarna om att jag inte ägde någon avancerad systemkamera på den tiden. Bildkvalitén är med andra orde en enda sörja. Jag har fått ljusa upp vissa av bilderna väldigt mycket för att en överhuvudtaget ska se vad de föreställer! ?
 
2007 – Borgen 
Detta var mitt (och brorsans) allra första pepparkakshus. Avsaknaden av erfarenhet visade sig kosta sitt pris… Delarna sprack och flög i taket och vände och kom tillbaka (typ) och andra blev buckliga och skeva. Men i huvudsak tyckte jag väl att det blev en ganska gullig borg. En sån där som man så gärna vill krypa in i, kura ihop sig och gotta sig i värmen där inne.
 
Ljusen innanför fönstrena är inget märkvärdigare än en simpel julbelysning. Mallen på borgen hittade jag på nätet någonstans. Försökte hitta den nu för att tipsa er om den, men den verkar vara försvunnen! (Det går ju ganska enkelt att göra egna mallar förstås också och det har jag också gjort till de andra av mina pepparkakshus. Men det kräver lite mer tid och matematiskt tänkande.)
 
Ja, så här såg det ut när hela dramatiken tog fart. För det första så var jag inte förberedd på att det smälta sockret stelnade så fort. Den lilla tid som det tog för mina slöa hjärnceller att lista ut hur jag skulle möta (läs anfalla) den ena sockerdoppade delen med den andra delen räckte för att sockret skulle hinna stelna.
 
När jag sedan raskade upp tempot höll jag istället på att flå mig själv levande när jag skvätte sockerkådan över halva mig i iver att hinna klistra ihop bitarna. Och om jag någon gång missade målet så att delarna hamnade på sniskan så kraschade förstås hela härligheten när jag skulle försöka rätta till det. Det satt stenhårt fast.
 
Det fanns inte mycket felmarginal med andra ord. Det gällde att hålla tungan rätt i mun och pussla ihop det hela alldeles precis där det skulle sitta. Och det lyckades ju som sagt inte riktigt. Resultatet blev därför något enfaldigt. Något beklämmande.
Halva mina föräldrars kök totalbelamrat och överbemannat med pepparkaksdelar!
 
Tornen gjorde jag runda genom att grädda dem över ihopklistrade flaskor. Hälften sprack, men resten blev dugliga. Det finns sääääkert intelligentare sätt att göra dem på!
 
 
ATT KLISTRA IHOP HUSETS DELAR
 
Smält socker
Borgens alla delar klistrade vi ihop med smält socker. Det mest slitstarka alternativet av klister, skulle jag säga. Dock är det brännhett och stelnar på sekunder, så det gäller att trycka ihop delarna blixtsnabbt och absolut inte sätta något fel. Det går inte att rucka på delarna sedan, utan isåfall spricker dem och du får baka om eländet.
 
Kristyr (Recept finns längre ner i inlägget!)
Det går även att använda kristyr, men kristyren är på tok långt ifrån lika pålitlig som smält socker! Den går lätt sönder eller släpper om den råkar ut för några stötar. Men är hästlängder godare att mumsa på!
 
Ätbart lim
Det går att köpa ätbart lim att trixa med. Den varianten använder jag ofta på tårtor, men aldrig på pepparkakshus. Kan därför inte uttala mig om dess funktion i detta sammanhang!
 

 
 

 2009 – Vimsiga huset

 
 
 
Vimsiga huset var väl egentligen mest ett skämt. Vi kunde inte enas om vad vi ville göra, så det blev något mitt emellan av alltmöljigt. Något slags hus, stort som en herrgård men mer i stil med ett lekhus. Snett, vint och dant. Men MYSIGT. ? Jag kan inte annat än skratta när jag kommer ihåg hur vi slet och kämpade…
 
 
PEPPARKAKSHUSRECEPTET  
(Kommer att delges i separat inlägg, när jag har modifierat det färdigt.)
 
En av de saker som gjorde att huset blev skevt var degen. Vi testade ett annat recept än förra gången när vi bakade detta huset och det visade sig vara en nitlott. Förra var också en nitlott, men denna om möjligt ännu värre! Bitarna blev tjocka och bubbliga. De flöt ut och blev för mjuka. Hela konststycket blev omöjligt att få ihop på ett elegant sätt. Det blev alldeles vint och skevt! Och jag lyckades identifiera boven till detta. Hör här nu..!!
 
Viktigt tips till alla pepparkakshusbagare!
Använd aldrig bikarbonat i degen om du vill få tunna, släta, raka bitar! Bikarbonaten får degen att jäsa vilket gör att ytan blir plufsig och kanterna sväller utanför de mallar du så omsorgsfullt har skurit ut degen ifrån, så att du sedan får sitta och såga till varenda bit för att få ihop jippot och under hela sågning vara förlamad av skräck av rädsla för att någon av de viktiga bitarna ska spricka. Vilket de också kommer att göra. Och du kommer få göra om hela skiten. Ett antal gånger, om du har otur.
 
Nej – från och med nu är det deg utan bikarbonat som gäller. Då kan en även skapa mönster i degen – som behålls även efter gräddning.
 
Fördelen med bikarbonat
Dock ska en vara medveten om att alla tryckmärken och eventuella felskurningar i degen syns likaså – så bakar du med barn skulle jag föreslå att du behåller bikarbonat i degen! Bikarbonaten gör degen smidigare, mer arbetsvänlig och döljer skador och märken i degen, eftersom den jäser i ugnen. (Jag ska så småningom göra ett inlägg här inne med det ultimata pepparkakshusreceptet! Jag måste bara testa det lite först och se om jag kan göra några fler användbara modifieringar.)
  
 
Till dekoration använde jag kristyr – ofärgad och färgad. (Samt dekorpärlor och annat skrammel, som går att köpa i vilken bakbutik som helst).
 
Kristyr
4 dl florsocker
1 äggvita
1 tsk ättiksprit eller citronsaft (för ökad glans!)
några droppar karamellfärg (för färgad kristyr!)
 
 
   
 
 

2010 – Belen Tower  

 
 
Till denna bakning hämtade vi inspiration från en verklig byggnad. Belen Tower – en av Belgiens vackraste slottsborgar! Vi hade inga mallar utan lade ner ett enormt arbete på att mäta och skissa och skapa dem själv från bilder vi hittade på google.
 
Tour de Belém - Lisbonne - Portugal
 
 
Så här såg starten ut på detta projekt! Det blev ett så intressant projekt att jag får berätta mer om det i ett eget inlägg, för nu börjar det här bli alldeles för långrandigt.
 
 
 

2011->

Efter Belem Tower var det slutlekt för min del! Jag hade mycket i gymnasiet att stå i då och åren därefter var jag ute och reste innan jul. 
 
Men uppenbarligen hade jag drillat min lillebror väl, för när jag inte längre hade tid till att sitta och pilla med kavel och måttband så tog han över traditionen och dundrade till med en makalös kopia av mina föräldrars villa, garaget och Lönneberga bygds kyrka. Helt på eget bevåg.
  
 
Vårt föräldrahem där till vänster, alltså! Och så landsbygdskyrkan och en liten grupp änglasångare framför som står och ylar. En saxofon och ett dragspel kan jag visst skymta i famnen på dem också. Det måste ha låtit helt brutalt om en sådan konstellation var verklig. Eller kanske alldeles apcoolt.
 
Notera att han till och med har tryckt in en klocka i tornet! 😉 Min lillebror alltså. ❤ Always making me proud.
 
 
Och det kan vi väl vara överens om att det gjorde han förträffligt bra!!! Jag tycker att den här sista bilden ser ut som ett gammalt vykort! ? Och så det lilla utedasset där mitt i allt. Haha. Fantastiskt. Tufft för rumpan att sitta där och vädra om vintrarna…
 
(Men vet ni att i Rysslands kallaste by är det så kallt att allt vatten fryser till is och därför kan man inte använda några vanliga toaletter. Istället är det utedass som gäller där, när det bittra vädret kryper sig ner mot -70 grader. Kul allmänt vetande.)

Zilia Ving 

 
(Om DU tycker om detta inlägg eller min blogg så får du gärna gilla, följa på fb/bloglovin och länka vidare. ?)  

Spöad av klockan och en chockad läkarkår

Ibland går dygnets timmar och omfattningen av dagens To Do-lista inte ihop. Förrgårdagen var en sådan dag. Gårdagen också. Jag hatar sådana dagar. Jag jäktade och sprang, men blev ändå oavbrutet spöad av klockan. Den hetsade mig med sitt förbannade “tick tack, tick tack” och jag ville bara skrika: “Hååååååll käften!” och “Uuuuur vägen!”.

 

SPÖAD AV KLOCKAN

I förrgår var vi inne i stan och släpade med oss en hel kärra virke hem. Nu är det dags att sätta upp innertaket i sovrummet och sedan står tapetseringen på tur. Det börjar närma sig ett resultat! Jag måste bestämma vilken tapet vi ska ha (ja, det är liksom mitt jobb det där med att ha sista ordet när det gäller design och inredning). Allt måste stämma. Jag är petig med sånt. Stilen och känslan och funktionen måste vara i total harmoni. 

Resten av dagen gick jag väl återigen i ett töcken, liksom hela veckan har gjort. Men jag tror att jag städade, tvättade, tog hand om några ärenden, mail och telefonsamtal, som måste hanteras, bokade tid hos tandläkaren, röjde ut barnens kläder som av okänd anledning har krympt och sorterade in nya större, dammsugade av alla möblerna från katthår, klippte vovsingen, bytte sängkläder, städade ur besticklådor, övade lite sång med barnen och tränade magen enligt “mammamage”-appens stränga regler. Ungefär något sånt gjorde jag den dagen, om jag minns rätt.

Och fortfarande ser det ut som ett bombnedslag här – med alla verktyg som dundrar fram över väggar och golv och lämnar efter sig moln av damm, spån och träflisor. Och skoavtryck från Daniel som klampar ut och in genom ytterdörrarna med måttstocken och virket i högsta hugg. Och så leriga tassavtryck från husdjuren som följer husse hack i häl på det och två barn under 3 år som rullar runt i hela oredan. Kan ni föreställa er? Låter jag gnällig? Överdriver jag lite? Kanske en smula. Men det är en ytterst liten smula. Och JA, jag känner mig lite gnällig idag. Det kan man väl få vara ibland.

 

OCH HAN CHOCKADE LÄKARKÅREN…

Igår fick Daniel ta ledigt en stund från jobbet för att följa med mig och småttingarna till Fru Doktorn. Vi tycker inte att Eliah äter tillräckligt mycket och är oroliga för hans viktuppgång. Han är glad och full av liv, så några tecken på en dramatisk sjukdom ser vi inte, men ganska smal är han och pappas vegetariska gryta och mammas ugnsgratänger går absolut inte ner. Möjligtvis kan han tänka sig att pilla i sig några köttbullar och knapra i sig lite morötter och vitkålshuvuden. Möjligtvis kan han även tänka sig att sluka lite köttfärssås, mumsa på banan och turkisk yoghurt och slänga pannan i osten och gnaga kanterna av den. När inte mamma ser. Men allt som har en krämig, såsig konstistens går inte ner och fisk är fullständigt omöjligt.

Läkaren bekräftade att vikten hade avstannat och att han var ett steg under normallinjen. Men så tittade läkaren och sköterskan på mig och Daniel, kliade sig i skallarna och konstaterade att vi nog inte kan ha varit särskilt stora när vi var små vi heller och att det möjligtvis ligger i DNA:et. Jag minns inte hur jag åt när jag var liten, men tunn som en sticka var jag iaf. Knotorna stack ut åt alla håll. “Benranglet” minns jag att någon av klasskamraterna kallade mig när vi blev osams någon gång i mellanstadiet. Nej, läkaren tyckte inte att vi skulle vara oroliga och menade att han verkade vara “pigg och kry”. Eliah, som hittills hade suttit knäpptyst och iakttagit oss alla med klotrunda ögon, svarade omedelbart med att imitera en brunstig get och hoppa jämfota tvärs igenom rummet. “Och uppenbarligen full av bus”, fortsatte läkaren och skrattade. Men för säkerhets skull tyckte de att vi skulle ta blodprov på honom. Blodprov!!!?? ÄR DET VERKLIGEN NÖDVÄNDIGT??

 

(Se mina fina skatter här! Far och son för ett halvår sedan. Fotat med mobilen – därav kvalitén.)
 

Eliah har alltid varit tålig och foglig med det mesta. Första gången han fick vaccin, några månader gammal, blev dåvarande läkare alldeles stum av beundran. Eliah gav knappt ifrån sig ett knyst, trots att två sköterskor högg honom i båda de små tjocka låren med varsina sprutor. Endast ett litet förargat grymtande undslapp honom och sedan blängde han ilsket på läkaren i ungefär 5 hela sekunder. Idag var situationen annorlunda. Idag skulle han stickas i fingret och sedan tömmas på blod i fyra små kapslar. Det låter dramatiskt men var väl egentligen inte något avancerat ingrepp. Men idag var han stor nog att förstå vad som gjordes med honom och stor nog att bli skrämd och göra motstånd om det inte behagade. 

Jag insåg direkt att detta skulle bli tufft. Eftersom jag anser att sprutor är ett djävulens påhitt blev jag omedelbart stirrig, nervös och gråtfärdig. Ville ta upp honom i min famn och fly fältet. Men jag ville inte påverka Eliah med mina klena nerver så jag bad istället om att få hålla mig utanför rummet tills hemskheterna var överstökade och låta Daniel aka Filbunken hantera Eliah.

Eliah placerades i knät på sin lugna trygga far (Daniel stressar inte upp sig för mycket här i livet!) och läkaren och sköterskan uppmanade honom att hålla ett stadigt tag i Eliahs arm under hela blodtömningen, så att han inte kan rycka åt sig armen och göra sig illa. Så snart nålen kom fram var Eliah tydlig med att han inte var upplagt för detta spektakel. “Mamma, mamma!” gormade han och försökte slita sig loss. Mammahjärtat sprack i tusen små ynkliga bitar. Och jag kallades in. Nervös från topp till tå. Vinglandes på svagburna ben. “Försök distrahera honom”, löd mitt uppdrag. Jag slängde fram en alldeles vansinnigt rolig barnbok och vevade med den framför hans ögon och berättade sagan om och om igen med min allra mest spännande basröst.

Och kan ni tänka er!! Att det hela gick så galet mirakulöst bra!! Nu så här efteråt känner jag mig helt salig av lättnad. Ingen dog, ingen fick några trauman och blodet lyckades de pumpa ur honom. Och han blev inte ens rädd. Läkaren stack honom i fingret och Eliah grymtade ilsket till, i vanlig ordning. Sedan var det färdiggrymtat. Inget skrik, ingen gråt. Sedan satt han förnöjsamt och tittade, med blandad skeptism och nyfikenhet, på vad läkaren gjorde och lyssnade till sin moders oupphörliga, tjatiga och tappra sagoberättande. Mellan varven ilsknade han till lite och lät läkarkåren förstå att han inte uppskattade att sitta fasthållen. Men ilskan gick fort över. Hela proceduren varade i ungefär 15 min och läkaren och sköterskan var båda chockade av förundran. “Nä, jag har nog aldrig sett på mage till tålig unge!” Utbrast den ena. “Ett sånt här lugnt barn har jag aldrig stuckit förut.” Utbrast den andra. Och när de fyra kapslarna var fyllda tyckte läkaren att de lika gärna kunde fylla två till, “när det ändå går så bra”, ifall de andra fyra inte skulle hålla måttet. Och som belöning för sin tappra uthållighet fick Eliah välja en leksak ut sköterskans låda. Efter nogsamt övervägande föll lotten på en liten gummiboll.

Tänk om livet alltid kunde vara så här okomplicerat…?

 

Zilia Ving

(Om DU tycker om detta inlägg eller min blogg så får du gärna gilla, följa på fb/bloglovin och länka vidare. ?)  
Kategori:
Familjeliv

Att bo i ett “tiny house”

Har du någon gång funderat på att bo i ett “tiny house”? Gör inte det. Se den här videon och tänk om! ?

 
Skämt åtsido! Visst skulle det väl ändå vara häftigt att bo så här litet? Och kunna släpa med sitt hus på alla bjudningar och tokiga upptåg? Leva minimalistiskt. Ha naturen utanför dörren. Och olika utsikt från fönstret varje dag. Åka jorden runt och ändå sova tryggt i en och samma gamla noppiga säng varje natt. 
 
Jennas liv inspierar mig verkligen! Om det inspirerar dig också så föreslår jag att du kikar lite på hennes hemsida!
 
Bildresultat för tiny house
 
Relaterad bild
 
Bildresultat för tiny house
 
Vad säger ni? Någon som blir sugen på att slänga ihop ett litet skyffe och slänga upp det på bakkärran och dra jorden runt?
 
Kram, Zilia
 
(Om DU tycker om detta inlägg eller min blogg så får du gärna gilla, följa på fb/bloglovin och länka vidare. ?)  
Kategori:
Hem & Inredning

Renovering av badrum – Del 4

Det var ett tag sedan jag gjorde en update på badrumsrenoveringen. Vi renoverar ju två rum parallellt nu. Skojigt värre! Sovrummet förväntas bli färdigt inom några veckor, badrummet inte förrän om någon månad. Det är mycket jobb med badrummet. En hel del hantverk och småpill också som snart ska göras! Det ska bli kanonspännande. ? Jag fröjdar mig som ett litet barn inför julen.
 
Sist jag bloggade såg badrummet ut så här: Badrumsrenovering Del 3
Innan dess så här: Badrumsrenovering Del 2
Och innan dess: Badrumsrenovering Del 1
 
INNAN vi flyttade in såg samma rum ut så här: 
 
Nu ser rummet ut så här: 
 
Daniel sliter många långa sena kvällar. En sann kämpe! Min hjälte! ❤  (Lila T-shirt? Javisst. Min makalösa man är minsann i framkanten av feminismen. Hattarna av för det!) 

 
 

För att sammanfatta arbetet så här långt:

 
Daniel har rivit rummet, dragit rör till el, vatten och avlopp, dragit elen, lyft taket och byggt nytt, lyft loss elementet, installerat golvbrunn, bytt det stora fönstret till två mindre, reglat golvet och duschgolvet, isolerat golvet samt byggt stommen till stenpelaren i duschen.
 
För den som liksom jag tycker att det är svårt att begripa sig på snickeri och vad som är vad och vad som ska bli vad så kan jag förklara att de där stolparna som sticker upp ur golvet och sträcker sig mot taket är början till vad som kommer att bli en pelar i sten. (Ja, den har ju inte sten inuti den uppenbarligen, men den kommer kläs med sten!) 
 

 
Och så ser ni ju det som kommer att vara duschgolvet här till vänster. Den så kallat “flygande duschen”, som jag benämner den. Tanken är att den ska se ut att sväva när den är färdigbyggd…. Ja, ni ska få se. Det är (som jag nämnde i någon av de tidigare inläggen) invecklat att förklara. Ni kommer antagligen ändå bara skaka på huvudena, undra om jag verkligen är helt riktigt funtad och krafsa er om hakorna – precis som hantverkarna gjorde när vi presenterade idén. Det resulterade ju i att vi (öh – Daniel!) nu gör all renovering själva ändå eftersom offerten de levererade blåste brallorna av oss. Nåja. Nog om det.
 
 
Detta är till vänster när man kommer in i rummet. Det ser ut att vara ett tråkigt hörn, men låt inte synen bedra er! Här kommer det ske en hel del skojigheter och mys och pys och varma stunder. Misstolka mig inte nu! Det jag syftar på är givetvis det fenomenala massagebadkaret/bubbelbadkaret som ska byggas in i vackert kakel här. Jag ser fram emot många spa-kvällar i detta hörn, med gurkor på ögonen, kaviar i lurarna och äggula i håret. Och ett vatten så hett att huden jämrar sig.
 

 
Precis innan för dörren till vänster finns ett litet fönster med okänd funktion. För någon vacker utsikt bidrar det iaf inte med, då det enda man ser i nuläget är en oooooooerhört gammal balkong som drar sina sista andetag. Snart förmultnad. Och inte är det ju något vi sörjer. Jag längtar tills den dag balkongen är borta. Kanske ersatt med någon ny, yngre, snyggare.
 
 
Här ser ni vägen ut. Genom denna dörr kan vi fly när vi får nog av tvålar och värmeböljor. Till vänster kommer toaletten att placeras. Vägghängd och diagonalt. Upp och ner. Nej, men vi kommer att bygga en snedvägg där i hörnet och hänga den på. Tanken var väl att det kunde vara lite småtrevligt att sitta där på hög höjd och dingla med benen samtidigt som en gör det en ska. Och så några muntra serietidningar i ett lönnfack bredvid. Men jag antar att toaletten tråkigt nog kommer att sättas i den alldeles vanliga höjd som de flesta toaletter sätts på.
 
 

Och så taket. Men det var inget nytt med det.

 

Vad vi har gjort hittills 

  • Rivit alla väggar, tak och golv
  • Lyft taket och byggt nytt
  • Kopplat bort elementet
  • Dragit rör till el, vatten och avlopp
  • Installerat golvbrunn
  • Byggt duschpelare
  • Reglat för duschgolv
  • Reglat golvet till CC 300
  • Isolerat golvet
 
Vad vi har kvar att göra 
  • Bygga nytt runt lilla fönstret
  • Lägga golv + golvvärme (inkl regla upp till cc 30 cm)
  • Sätta våtrumsgips
  • Fall-spackla golvet (kommer ej göra detta själv!)
  • Lägga tätskickt (kommer ej göra detta själv!)
  • Sätta kakel & klinker
  • Sätta upp taket och göra hål för spotar.
  • Dra utanpåliggande rör och koppla in
  • Placera möblerna på rätt plats och skruva fast dem
  • Placera ut all belysning
  • Dra elen och koppla in allt som behöver el. (kommer ej göra detta själv!)
  • Fixa och putsa på resterande inredningsdetaljer
 
Hej och hå! Kram och puss!
 
(Om DU tycker om detta inlägg eller min blogg så får du gärna gilla, följa på fb/bloglovin och länka vidare. ?) 
För mer läsning om vilka renoveringsprojekt som ska ske här på gården läs DETTA inlägg.
 

Möjligtvis något frånvarande… Möjligtvis ett vandrande vandaliserat vakuum…

Båda mina kära små är fortfarande förkylda och lilltösen mer än någonsin. Hon grät till och från hela natten, klöste mig i förtvivlan tills jag var alldeles frasig på överkroppen, spydde ner mig några omgångar och levererade en rejäl laddning ni-vet-vad som spräckte blöjan både bak och fram. Och jag bestraffades efter dessa prövningar med endast 2,5 timmas sömn. Hur kan det vara lovligt??
 
Bildresultat för frustrated
(Bildkälla: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Frustrated_Rat_Catcher_LACMA_M.91.250.166.jpg) 
 
Idag har jag rört mig långsamt. Inte varit sådär jätteinspirerande. Dagen har egentligen gått i ett enda vakuum. Jag antar att jag har fått lite gjort ändå. Jag antar att jag har lyckats beskydda mina små från alla eventuella faror som lurar på en gård som denna. Med hund och katt och trädgård och snåriga buskar och djupa brunnar och iskallt väder och okända föremål här och var. Jag antar att de har fått något att äta med jämna mellanrum. Jag hoppas att det var gott. Jag antar att jag har diskat och städat lite sådär på måfå. Och jag antar att jag kanske eventuellt kan ha nätshoppat lite julklappar på denna Black Friday. Men som sagt. Jag är inte säker. Dagen har varit ett vakum.
 
Och jag som hade tänkt dundra till med ett förbarskat spännande inlägg om senaste veckans härjande i BADRUMMET idag. Yeeeeey!!! 🙁 Men den får helt enkelt snällt vänta till morgondagen och nya förmodade överkrafter. Om jag bara får sova nu. Bara låt mig vila. I fred.
 
Önskar er alla kämpande föräldrar och icke-föräldrar där ute en hejdundrandes helgstart!
 
Zilia Ving
 
(Om DU tycker om detta inlägg eller min blogg så får du gärna gilla, följa på fb/bloglovin och länka vidare. ?)  
För mer läsning om vilka renoveringsprojekt som ska ske här på gården läs DETTA inlägg.
Kategori:
Familjeliv

Att välja belysning till ett rum

Belysning i ett rum behövs inte bara för att du ska kunna se ordentligt när du noppar skäggstråna eller tappar glasögonen, utan även för att skapa olika stämningar.
 
När du renoverar eller inreder ett rum finns det fem olika typer av belysningar som du behöver fundera över:
  • Allmänbelysning
  • Mysbelysning
  • Funktionsbelysning
  • Effektbelysning
  • Riktad belysning
 
En allmänbelysning behöver alla rum. De resterande är endast till för att underlätta vardagen, och placeras efter behov, eller för att skapa stämning/effekt.
 
 

Allmän-/dagsbelysning
 
Du behöver en belysning som kan ersätta eller komplettera det naturliga dagsljuset när det inte räcker till. Den så kallade övergripande belysningen. Det klassiska är att välja taklampan som allmänbelysning, men idag är det även populärt med dolt ljus – jämnt fördelade spotlights eller ljuslister.
 
Den allmäna belysningen ska som regel ha en kallvit och neutral färgnyans, då detta ger den bästa upplysningen och den riktigaste färgåtergivningen i rummet. Färgnyansen ska vara så nära solens och det naturliga dagsljuset som möjligt, men möjligtvis något mjukare/varmare (4 000 är lagom).
 
 (Inspirationsbilder från pinterest)
 


Mys-/Kvällsbelysning 
 
Mysbelysning får du genom att använda mjukare, varmare och mindre upplysande ljuskällor. En typisk mysbelysning är t.ex. vägglampor, mindre och varmare spotlights eller mobila lampor (fönster-/bords-/golvlampor).
 
Denna belysning kräver inte nödvändigtvis ytterligare ljuskällor utan kan fås genom att du förser den allmäna belysningen med dimmer eller, som nämnt, att du använder dig av mobil belysning. Mysbelysning, effektbelysning, riktad belysning och mobil belysning kan kombineras och utgå från en och samma ljuskälla.
 
 
 

Funktionsbelysning/Mobil belysning

 
Detta är en ljuskälla som placeras efter behov och som oftast är flyttbart. T.ex. en stående lampa på nattduksbord eller en golvlampa vid fåtöljen där du brukar sitta och läsa om kvällarna.
 
 
 

Effektbelysning 

 
Effektbelysning är lite mer flashiga ljus. T.ex. “himmel-belysning” (ljuskällor med twinkle effekt), olika former av stripes som fästs bakom möbler, väggar eller i lister samt all form av färgad belysning.
Uppskattat i såväl badrum (t.ex. i duschen eller badkaret) som sovrum, vardagsrum eller kök.
 
 
 

Riktad belysning/Detaljbelysning

 
Ett riktat ljus kan behövas på de ställen som du vill ska vara särskilt upplysta. T.ex. in i en garderob, så att du ser alla kläderna, ovanför badrumsspegeln eller arbetsbänken. Eller mot en tavla som du vill ska synas lite extra. Så länge den riktade belysningen används för att upplysa något (t.ex. ovanför sminkspegeln) så bör den vara neutral/vit. Absolut inte varm, då varmt ljus manipulerar färger och skapar mer skuggor.
 
Riktad belysning kan även fungera som mys- eller effektljus, t.ex. i form av mindre spotlights som riktas mot väggar eller särskilda punkter för att skapa ett mönster och en stämning. I dessa fall spelar färgtemperaturen ingen roll.
 
Где шкаф-купе заказывали? - Страница 84
 

 
ATT TÄNKA PÅ NÄR DU INREDER MED BELYSNING
  • Ju större rum, desto fler ljuspunkter behövs (5 – 9 ljuspunkter är en riktlinje för ett normalstort rum)
  • Att upplysa ett rums olika delar med olika ljuskällor skapar mer djup.
  • Likaså att placera ljuskällor i olika höjdnivåer skapar mer djup.
  • Olika rum har olika behov. Kök och badrum är exempel på rum som kräver starkare belysning.

 
ATT TÄNKA PÅ NÄR DU VÄLJER LAMPA
  • Var ska lampan användas?
  • Vad är lampans funktion?
  • Behöver den vara försedd med dimmer?
  • Ska den användas ute och klara stark kyla?
  • Vilken färgtemperatur ska lampan ha? Ska lampan lysa varmt, kallt eller neutralt vitt?
 
Un rincón con mucho encanto 
 
FÄRGTEMPERATUR
(Dagsljus = 5 000 Kelvin)
Ovanför sminkspegeln = 4 000 Kelvin (kallvitt)
Bra läsljus = 2 700 – 4 000 Kelvin
Bra matlagningsljus = 2 700 – 3 000 Kelvin (varmvitt)
Ovanför matbordet = 2 700 – 3 000 Kelvin
Stämningsljus (varmare ljus) = 2 000 – 2 500 Kelvin
 
 Badrum: Upp mot 4 000 K
Kök: Upp mot 4 000 K
Vardagsrum: Upp mot 3 000 K
Sovrum: Upp mot 3 000 K
Arbetsrum: Upp mot 3 000 K
 

(Om DU tycker om detta inlägg eller min blogg så får du gärna gilla, följa på fb/bloglovin och länka vidare. ?)  

Slut på innehåll

Det finns inga fler sidor att hämta