Ta våren till bordet och skapa fest

Jag gillar pastell till påsk och vår…

FLAT LAY – enkelt och bekvämt för ögat

Oohh… Jag älskar att duka vackert. Dukningen ovan var väl ungefär planen till påsken, ett ägg i en servett sådär och lite blommor omkring. (Det blir minst lika fint att använda till midsommarfesten och bara ta bort ägget!) Men gick det för sig med små barn? Njaa.. nej, egentligen var jag och Daniel rörande överens, redan innan, att sådana arrangemang minsann får vänta tills de antingen är äldre eller vi har annat folk på besök som kan förstå att uppskatta det. 🙂

Barnen är fortfarande i det stadiet att de gärna krossar porslin, balanserar glas på huvudena och tuggar i sig blommor och övrig dekoration. Möjligtvis en aning överdrift (låter som om jag pratar om hungrigt boskap), men inte helt orimligt heller. 😛 De kan få för sig det mesta, de små goa monsterna. Så plastmuggar och vanligt dödligt porslin är alltid att föredra på deras bord.

Alltså fick jag nöja mig med att sväva ut i dukning framför kameran och passade på att öva mig på flat lay fotografering. Jag gillar tekniken och jag gillar att få styla till det, det går helt i linje med mitt omättbara behov av att få vara kreativ. Jag vill inte bara fota rakt upp och ner. Jag vill SKAPA motivet först helst. Fast iofs är det trevligt med variation… 🙂

Behind the scen

Så här simpelt kan det se ut när jag fotar. Inte så avancerat med andra ord. 🙂 Det gäller bara att hitta rätt rekvisita och se hur det gör sig bäst på bild, och så river man av några foton och så är det klart.

FINE ART – den ultimata fotodrömmen

Värre kommer det att bli när jag ska börja med fine art… Hej och hå!!! 🙂 Då kommer projekten bli mer avancerade och det ser jag fram emot. Men jag behöver en bättre kamera för det och lite mer kött (= kunskap) på benen. Jag är nog där först om ett år. Jag är väldigt fascinerad av denna makalösa fotograf:

Nu kallar barnen och vardagliga plikter på mig… Ha en fin fortsatt lördag mina kära! <3

Då tar jag fram min inre Viking

Så var det äntligen dags för en ny profilbild!!! Jag har länge grubblat över vad det skulle vara för typ av bild. Jag vill att den ska vara stark. Den ska säga något om mig och min blogg, givetvis. Naturen, historieintresset, fantasy-intresset, kreativiteten, mitt ursprung. Ungefär det.

Och när jag behöver vara stark, då tar jag fram min inre Viking. 🙂

Warriors are not born and they are not made…

Warriors create themselves through trial and error,
pain and suffering,
and their ability to conquer
their own faults.

Courage, above all,
is the first quality of a
true warrior.

– Unknown

(Jag fotade den i höstas, men har inte haft tid att jobba med den förrän nu. Har haft annat viktigare att prioritera.)

Frågan är om den gör sig bäst i stark färg eller svag färg? Eller kanske till och med svartvitt? Hmm….

Nästa projekt är att skapa en header. Jag vill ha en rörlig, men måste bli bättre på att skapa film innan jag är redo för det. Det är mycket att lära sig. Så kanske får det bli en stillbild så länge.


Inspiration

Förresten.. Om ni, liksom jag, inte kan få nog av kreativitet med inspiration från natur, kultur, historia och fantasi så vill jag tipsa er om bloggaren Elin Kero!! Ni känner säkert redan till henne. Hon är fotograf och sagonörd. Fantastisk blogg och fantastiska bilder!! 🙂

Helg och äntligen dags för lite ro och vila! Nästa vecka blir det fokus på hemsidedesign-jobb och imorgon ska jag och barnen så grönsaker. Det ser jag fram emot. 🙂

Ta hand om er mina krigare!!! <3

Det händer saker!! Tystnad & Tillväxt

Godmorgon på er kreativa själar! (För jag antar att de flesta som läser min blogg liksom jag har ett brinnande intresse för att skapa och uttrycka sig på olika sätt.)

Här ovan är mitt senaste digitala konstalster och även denna kommer att säljas som tavla så småningom. Hoppas att ni tycker om den. 🙂 Jag försökte visualisera följande visdomsord:

“Lyssna till tystnaden. Den har mycket att säga.”

Jag älskar Februari och Mars. Naturen kanske inte visar sig från sin allra vackraste sida, men det är ju nu som allt börjar!!! Det är just nu det kittlar i magen och kliar i fingrarna av förväntan inför vårens projekt. Och jag tänker förstås i förstahand på trädgårdsprojekt, men även övriga livsprojekt är ju i startgroparna denna tid. Underbart, underbart!!!

Och solen och fågelkvittret som lyser upp tillvaron just nu… wow… Kan livet bli bättre? 🙂


Före & Efter – när foto blir konst!

Förresten, ni kanske är sugna på att se före och efterbilder på mitt foto? Detta är konst för mig och det tar enormt mycket tid att skapa. :)) Här är FÖRE-bilden!! Den var ganska usel, rent ut sagt, och jag hade tänkt att skicka den direkt i papperskorgen. Men så fick jag en bild och känsla i mitt huvud och tänkte att jag nog skulle kunna ha den som bas att skapa med…

FÖRE.

Ungefär 5-6 h tog det att ordna upp fotot. 1,5 h att få bort staket, stolpe och lina. 1,5 h att snygga till träden. 1 h att ordna färger, ljus, skuggor etc. 1 h att skapa himmel. Och 1 h att måla dit en fågel! 🙂 TADAAaaaa… resultat nedan!

EFTER. Resultatet!

Med rätt tekniker går det att rädda i princip vilket foto som helst, så länge det är fotat i rätt format och med gedigen upplösning. Givetvis föredrar jag att ha ett bra motiv att jobba med, men vissa dagar är bara vädret uselt och träden ser ut som monster. Ibland vill man låta det vara så, ibland inte. 🙂 Jag testar olika tekniker varje gång och har alltid en bild i huvudet på hur jag vill att slutresultatet ska bli.

Just nu är jag inne på att skola mig mer och mer mot fine art – hållet. Dvs. att göra foton mer till konstprojekt. Jag ska gå en del kurser i detta snart. SÅ SPÄNNANDE!!! Det är en art som fortfarande inte är så utbredd i Sverige, men som kommer med stormsteg.


Så vad roar jag mig med och hur går det egentligen med min business?

Efter ett hårt coronadrabbat år 2020 och en son som kämpade med astma m.m. (vilket gjorde att jag fick vabba 70% av hela året ungefär) är jag nu ÄNTLIGEN tillbaka till att kunna jobba fulltid. (Sonen har fått bra vård mot sin astma och behöver inte längre vara hemma så mycket.) Början av året har gått åt till mycket fotostudier. När jag säger fotostudier så menar jag att jag utvecklar mina kunskaper, övar på att fota nya motiv och testa nya tekniker, samt att jag läser på mycket om fotografering och går diverse kurser.

Tack vare corona finns det mängder av proffsiga utbildningar online att gå just nu, med duktiga internationella fotografer som utbildare. Så jag utnyttjar denna möjlighet till fullo och har bokat upp mig/köpt massor av olika kurser som ska ta mitt fotograferande vidare till nästa nivå. Hittills har jag bara hunnit att gå två stycken, men våren är full av inbokade så det kommer hända mycket nu! 🙂

Nu i Mars har jag tre projekt igång:

  1. Jag jobbar för fullt på med att skapa fotografier att samla i en portfolio, så att jag tids nog kan öppna upp för att ta emot beställningar utifrån.
  2. Jag håller på att arbeta fram en helt ny design på min hemsida. Den fungerar inte så bra så som den är just nu och jag vill gå från att bara ha en blogg till att även inkludera marknadsföring och uppdragsmöjligheter.
  3. Jag har även fokuserat mer denna årstart på att utveckla mina kunskaper i att driva företag, bokföring och allt det där trasslet som jag såååå gärna hade sluppit. 🙂 Men jag måste kunna det och jag har smitit undan det länge nog. Förra året hjälpte Daniel mig med bokföringen (och så hade jag ju typ ingenting att bokföra ändå, haha!), men det är dags att jag lär mig att fixa det på egen hand.

Vad har ni för nystartade projekt detta år och har ni kommit igång med det än? Någon mer än jag som har stora planer på trädgårdspyssel, odling och naturfrosseri? 😀

Vintermagin släpper taget

Godmorgon vänner! 🙂 Jag sitter här med fönstret på vid gavel och njuter fågelsång och gulligullande i djurriket, som pågår för fullt utomhus. Solen har slingrat sina långa fingrar in genom fönstret och landar rakt i boken i mitt knä. Som en ström värmer den mig. Underbart!

Fotat med Mavic 2 Pro. Kommer att finnas till försäljning i sinom tid.

Det är helt otroligt att det såg ut så här bara för en vecka sedan!! :O Detta foto är taget med min drönare, strax efter soluppgång en morgon och precis utanför vårt hus. Mitten av februari. Vyn är precis ovanför vårt hus.

Himlen var varmt rödflammig och kallt kristallblå på samma gång. Jag är såååå glad över bilden, eftersom jag lyckades fånga färgerna när de var som vackrast. Jag höll på att få dåndimpen och bara stod och flämtade när jag flög med drönaren. 😀

Fotot är en sammansättning av ett lite överexponerat foto, ett lite underexponerat, samt ett mittemellan, för att få fram alla nyanserna i naturen och himlen. Jag blev så hjärtans nöjd över resultatet att jag kommer att sälja det i framtiden, när jag får igång min webshop. 🙂 Det ser jag fram emot!!!

Här syns min instagramvariant av samma bild, mindre blå färgstyrka och lite mer mjukhet i sig. Jag brukar softa ner färgerna lite i mitt instagramflöde eftersom jag inbillar mig att det sticker ut för mycket annars. Jag har ganska mycket varma/bruna bilder i mitt flöde i vanliga fall.

Vi hade våra absolut vackraste vinterdagar just i mitten av februari. Och nu, ett par dagar efter är varenda tecken på vinter som bortblåst. Inte en snöflinga så långt ögat når. Bara fågelkvitter och solsken. Jag låter fönstren i huset vara öppna stora delar av dagen, även om luften är kylig, för att ta in våren i rummet. Det gör mig på så himlans gott humör! 🙂

Det känns fint att få njuta naturen så här under arbetstid… Att bara kunna gå ut och ta en promenad när frestelsen blir för stark. Jag lägger upp mina dagar och arbetstimmar precis som jag vill, och den friheten är ovärderlig för mig.

Kram på er och fortsatt trevlig helg!

Årets vackraste vinterbild

Ett av mina nyårslöften är att jag ska börja sälja egna bilder. Och för att kunna sälja bilder så måste bilder tas. Inte bara sådär rakt upp och ner utan riktigt vackra, fina, coola, häftiga, genomtänkta, makalösa bilder som kan hänföra, förgylla och fylla någon slags funktion i människors liv, hem och hjärtan.

Jag tänker att jag kommer att ha ett par olika kategorier som jag fokuserar på. En av dessa är givetvis natur- och landskapsbilder!!

Så nu när snön ligger som en slöja över hela paradiset har jag passat på att fota, både med drönare och systemkamera. Jag har bara hunnit bildeditera en av bilderna so far, men jag tyckte den blev heeeeelt sagolik om jag får säga det själv!!! 😀

Här under ser ni före och efter! (Det kanske ser ut som om jag bara har gjort lite färgförändringar, men det ligger mycket arbete bakom denna bild. Åtminstone 2 h. :))

Före.
Efter.

Här kommer några av mina andra favoritbilder från den dagen, som jag ska göra något fint utav en vacker dag när jag har tid.

Övriga bilder från en sagoskog

1.
2.
3.

Jag traskade runt där i skogen under förmiddagen och letade efter underbara naturskatter. Platsen ovan är en sådan plats!!! Helt underbar året om. På vintern, med sin vita slöja, på våren med sitt gröna gräs, på sommaren med ängblomster och på hösten i sin röda och varma skrud.

Träden står som kungar på rad, och ängarna breder ut sig som om de bara vill bjuda upp till dans. Och som jag dansar!!! För kung och fosterland snurrar jag runt där i min egen enfaldiga värld, drömmer mig bort och tillbaka dit jag är, blundar och doftar, och låter mig förtrollas. På en äng som är större, vackrare och bättre lämpad för svängar, hopp, piruetter och frasiga vida kjolar än vilken tänkbar danslokal som helst… 🙂

4.
5.

Dessa är som ni ser tagna innan vi fick ordentligt med snö. Nu är det minsann en annan historia! 😀 Men mer bilder kommer sen.

Jag kan inte lägga tid på att ordna alla dessa bilder. Vilken tycker ni att jag ska välja att fixa? 🙂 (Jag har satt nummer under alla bilder.)

BAKOM KULISSERNA – ny profilbild in making

Näää.. Precis när asman för Eliah hade blivit bättre för två veckor sedan och vi inbillade oss att allt skulle återgå till det normala, med vanliga jobbtider och inte konstant vabb, så slår magsjukan till med full kraft. Först lilltösen och sedan vi alla en efter en. Jag får erkänna att jag inte hade förutsett att det skulle bli så här illa med småbarn, att sjukdomarna skulle ta sig oanade friheter och ständigt avlösa varandra. Men nog får man väl ändå skratta åt eländet… Detta senaste halvåret har varit helt kaos. Jag vet inte vad som mer kan överraska nu. 🙂 Låt mig bara säga att detta året inte blev som jag hade tänkt mig.

Jag i krigsmålning, avnjuter en utsikt i skördetid.

Men det finns förstås ingen orsak att hänga läpp för det. Naturen har precis visat sig från sin allra ljuvligaste sida, med svepande gyllene trädkronor och eldiga fanor över sten och myr. Men nu är november här och de varma färgerna har gett vika för ett mörkare grått. Jag tänker att det är dags att omedelbums släpa fram adventsstjärnor och mysbelysning. Hur annars tar man sig igenom resterande del av November? 🙂 Jag förstår inte de som väntar in i det sista med adventsmyset. Hur överlever de till dess? Hur länge brukar ni vänta med adventspyntet?

Fram med bästa mimiken

Men höstäventyret stannade inte där, vid skogen och spegelsjön. Jag har faktiskt fotat en ny profilbild som jag tänkte ha här i bloggen, på instagram och youtube.

Tadaaa!! Och där satt den!! Nej, skojar givetvis. Någon sådan min ska vi inte behöva stirra på varje gång vi besöker denna arma blogg. Hur förskräckligt vore inte det?

Jag hade varit ute och filmat i naturen hela dagen och insåg när jag kom hem att jag ville göra ett försök och se om jag kunde få några intressanta foton av dagens krigsmålning och bruna mockautstyrsel. Sminket hade satt sig på tvären, flutit ut till platser det inte riktigt skulle vara, läppstiftet var borta och huden rödflammig. Men asch, sånt kan man väl leva med. Klockan var 21.00 och för sent för att jag skulle lägga tid på att piffa upp en ny makeup. Så jag slängde mig bara framför kameran och hoppades på det bästa. Barnen antogs vara i drömmarnas land sedan länge och utsikten för en lugn fotostund fri. Trodde jag.

Så vaknade Eliah upp och fick syn på mitt inbjudande kameraprojekt och tog genast över rodret. Så jag beordrades till de mest besynnerliga poseringarna. (Således min knutna näve!) Se FAAAARLIG ut, mamma! Sa han åt mig. Och jag lydde givetvis blint. Man vågar ju inte säga emot en hätsk och övertrött fyraåring!!

Lite trött, men vad gör det? =)

Hela spektaklet slutade väl ändå i någon slags konsensus, så snart Daniel hade kommit till undsättning och ledsagat Eliah marsch pannkaka tillbaka i sängen.

Och DÄR satt den!!!

Efter omsorgsfull genomgång av de udda foton som producerades den kvällen, efter lite spott och spä och hårklyveri med mig själv, har jag slutligen bestämt mig för att gå vidare med följande bild.

Prototyp av min blivande profilbild. Jag ska jobba med fotot nästa vecka och återkomma med slutresultatet! 🙂

Obs obs! Bilden ovan är endast en prototyp och absolut inget färdigt resultat. Jag har bara maskat ut mig från originalbilden och slängt på mig ovanpå en lämplig bakgrund. En prototyp tar 5 minuter att konstruera och kräver ingen direkt färdighet. Den riktiga profilbilden däremot kommer att bearbetas med vansinnig noggrannhet och jag förväntar mig att den kommer att ta mig 3-4 timmar att få färdig. Det är mycket att jobba med… ljus, kontraster, skuggor, avstånd, ta bort rodnader på huden etc.

Vi får väl se hur slutresultatet blir. Hiss eller diss, haha. Spännande spännande!! 🙂

Ha en fantastisk helg mina vänner! <3 Glöm inte bort att skämma bort er med allt det som får er att må bra, särskilt nu när mörkret lägger sin tunga kvävande hand…

Hitta sin fotostil – Krispigt eller Varmt?

Före. Raw-format. Ingen editering eller beskärning.

Hej kära vänner! 🙂 Jag har funderat en del på min fotostil på sistone… Och tänkte dela med mig lite av dessa tankar och hur jag jobbar.

Här ovan ser vi ett foto direkt från kameran i raw-format och utan någon som helst bildeditering ännu. (På bild: Jag, en fredagkväll hemma med bubbel och vinglas i högsta hugg.)

FÖRE

Samma bild beskuren. Ej bildbehandlad.

EFTER

Samma bild beskuren, bildbehandlad och 100% färdig!
Färdigt resultat i varmare ton.

De två sista ovan är samma bild efter bildbehandling och 100% färdig! Men den första av dem har en krispigare touch och den senare en varmare, mjukare. Som ni ser är det små små små skillnader vi talar om, men som kan vara helt avgörande för hur tittaren uppfattar bilden!

Detta foto, detta motiv, tycker jag passade bättre i en varmare ton. Håller ni med?

Mjukare, mer svepande.

Sedan prövar jag att släta till bilden lite i något slags trolskt drömmerisvep. Funderar och beslutar mig för att det blir ännu bättre så. Jag vill försöka komma ifrån de skarpa kontrasterna. Men här är jag ute på hal is och prövar mig fram…


DET HÄR MED ATT HITTA SIN FOTO-STIL…

Jag är fortfarande i startgroparna av mitt fotograferingsutvecklande, i full färd att foga samman kunskap och hantverk, samt framför allt att HITTA MIN STIL. Det är en fruktansvärt viktig del i att vara fotograf, men en svår del att komma till ro med. Ens fotostil är ingenting som konstrueras över en natt! Jag är petig med sånt här och nöjer mig inte förrän jag hittar det där alldeles perfekta i mina bilder. Och än är jag inte där.

Jag testar ständigt nya tekniker för att hitta det som gör bilderna bättre och ger rätt känsla, jag söker det där lilla extra… Men vad är det? Ibland söker jag mystik, ibland enkelhet, ibland djup och värme, ibland uppfriskande krispighet.

Ibland känner jag att Wow, nu blev det rätt!! Men sedan kommer jag inte ihåg hur jag gjorde för att få till det, haha… 🙂 Det är ju lite frustrerande.

Men något som jag fortfarande inte har hittat hem i är vilken temperatur mina bilder ska ha. Ska de vara klara, krispiga eller murriga, varma?

När jag tittar på mitt instagramflöde inser jag att jag inte är konsekvent. (Måste man vara det?) Det beror inte bara på att jag inte än har landat i min stil utan också för att jag gillar variation. Ibland söker jag en viss sorts känsla, ibland en annan. Men jag är rädd för att jag flackar för mycket…. Då blir det bara rörigt. Så jag tänker att jag måste landa i detta på något vis. Om jag ska köra på varmare eller kallare bilder?

Jag har tidigare alltid jobbat med mina bilder åt det krispiga hållet med en klar vita som får vara ledande och ta plats. Mitt instagramflöde är i regel ganska kallt och friskt.

Kallt och krispigt.

Men på senare tid har jag börjat känna mer för att plocka fram de murriga dimensionerna i bilderna…

Varmt och murrigt.

Men sen tänker jag att man kan ju också anpassa det efter årstiden? Krispigare under vinter och vår, varmare under sommar och höst. Det känns naturligt och logiskt för mig. Så kanske jag ska ha det!? 😀

Jag har dock alltid en underton på alla mina bilder som är MIN alldeles egna specifika färgkombination, som jag lägger in i svärtan. Den balanserar upp bilderna så att de ändå inte ser så spretiga ut, trots att den ena är varm och den andra kall. Den ger det här perfekta mellantinget mellan råhet och murrighet som jag hela tiden söker att utveckla och det tog ååår innan jag landade i hur jag skulle få till rätt balans i det.

Men det finns fortfarande mycket kvar att utforska. När det gäller mellantonerna och de högre registerna är jag fortfarande ute och cyklar.

Hursomhelst, den stora frågan kvarstår… Vad är snyggast? Krispiga kalla bilder eller varma? 🙂

Min första vlogg är ute!!!

Så är äntligen dagen kommen. Min livs första vlogg ligger ute för allmän beskådning. Ve och fasa!!! 🙂 Haha…

Jag skäms givetvis som en hund när jag tittar på den, eftersom jag inte är van att se och höra mig själv sådär i tredjeperson. Jag tycker att jag pratar alldeles för släpigt osv… Men så försöker jag komma ihåg att detta vloggande bara är början på en låååång resa. Jag kommer att utvecklas och lära mig med tiden. Jag kommer att bli mer varm i kläderna så småningom, tror ni inte?

Målet med vloggandet är förstås att bringa INSPIRATION och HOPP till andra naturlängtande själar, som liksom jag går i valet och kvalet och funderar på vilka steg som ska tas härnäst i livet. Eller som kanske redan har hittat sitt rätta jag och bara njuter av naturmiljöer och kreativitet.

Det är inte omöjligt att förändra sitt liv och börja leva på ett sätt som man faktiskt mår bra av på riktigt!!! Vi är inte tvungna att leva vanliga svenssonliv med 9-5-jobb på kontor, stress och kaffe i fel strupe. 🙂 (Inte om vi kan lära oss att leva på mindre. Vill man håva in 50 000:- i månaden så ska man nog hålla sig kvar på sitt kontorsjobb.) Följ ditt hjärta. Hitta din väg. Ingenting är omöjligt… Ingenting är omöjligt kära vänner! ❤️

Jag ska bevisa det… 🙂 Jag har en dröm, en fjuttig kamera och ett par bräckliga men vackra idéer. Vi får se var det bär mig…

Kram på er och hoppas att ni tycker om videon! ❤️ Ni är GULD.

I motgång och blåsväder

När jag behöver kraft och mod att fortsätta, när jag behöver vårda och stilla ett upproriskt hjärta, då söker jag mig hit… Till den plats där dialoger inte avbryts och tankar inte störs. Här får vansinne och längtan härja fritt och inta precis den gestaltning den behagar. Här hittar jag nya vägar och visualiserar nya mål. Det är viktigt.

Anledningen till att jag var tvungen att fly hit igår var att jag befann mig i upplösningstillstånd över min instagram. Jag har varit så fenomenalt oinspirerad av att uppdatera den på sistone och det går bara utför, utför… För varje bild jag lägger ut så känns det som om räckvidden blir mindre och mindre. (Nej, det känns inte bara så – den blir det alltså det enligt siffrorna!) Vad är det för fel på instagram? Varför stryper den mig? Vad är det för fel på mig? Och för varje gång räckvidden blir mindre så går det längre tid innan jag publicerar något igen, för att jag helt enkelt bara avskyr att logga in där och påminnas om hur ofantligt oinspirerad jag känner mig. Och jag är fortfarande helt övertygad om att instagram motarbetar mig med blodtörstig beslutsamhet. Det gör mig ännu mindre pepp.

Ond cirkel, jag vet. Vad är jag, frågar jag mig själv, 8 år?? 🤓 Varför måste jag se resultat på det jag gör för att orka kämpa? Har jag ingen egen motor? Är jag inte starkare än så här? Hmm.. Nej, inte idag. Idag är jag inte starkare än så här. Kanske kan det också få vara okej emellanåt… Att helt enkelt inte vara stark och peppig på allt.

Men vill jag skapa mig en fotografkarriär så måste jag existera på denna gudsförbjudna plattform, det är jag övertygad om. Så det är bara att kavla upp ärmarna och knega på. Jag måste hitta ett sätt att komma förbi spärren, den mentala och den faktiska. Och det finns bara ett sätt att göra det på för mig… Ut i naturen och andas frisk luft. Lägga sig på rygg i gräset eller på bryggan och se de mjuka molnen segla förbi. Låta tankarna vandra. Låta naturen göra sitt mirakel.

Vad kämpar du med just nu? Vad är din akilleshäl? ❤️

Bondmora

Jag i mitt rätta element.

Jag älskar detta livet. Det lugna, det varma, när det doftar nyslaget hö och frisk, blommig sensommar. Det får känslorna att svalla alldeles extra… Jag känner mig kärlekskrank. Inför livet och de jag har omkring mig som förgyller varje dag. Och för trastarna och finkarna som nu drillar sina sista trudelutter, ackompanjerat av ett tungt behagligt sus i de överfrodiga lövträden, för att snart påbörja sin långa resa söderut. De vet, liksom vi, att kallare tider väntar…

Vad ska ni göra till helgen? <3 Hoppas att ni får ett par underbara dagar framför er att njuta sensommaren. Kramar i massor!

Slut på innehåll

Det finns inga fler sidor att hämta