Både jag och Daniel är väldigt modeintresserade, men inte på så vis att vi följer trender och spatserar runt i sånt som man “ska” ha på sig, utan så att vi lägger stort intresse och engagemang i att utveckla våra personliga stilar och uttryck. Vi älskar att hitta nya plagg, när plånbok och tillfälle tillåter, som berättar vilka vi är och kombinerar gärna det nya med second hand. (Jag är en stor loppisförespråkare!) Trender är jag rent personligen ganska ointresserad av.
Att tillåta sig att vara, se ut och uttrycka vem man verkligen är, tycker jag är oerhört viktigt och det är ett budskap som jag hoppas kunna lyfta fram och inspirera till här i bloggen. Att VÅGA vara den man är och inte ursäkta sig för det, inte vika ner blicken när omgivningen granskar och höjer ögonbrynen. Utan istället bära sitt jag med vördnad, respekt och självuppskattning.
Jag är mitt eget jag och har mitt egna språk att tala, mina egna val att ta, egna vägar att gå, egna berättelser att vittna och egna mål att nå. Jag är viktig för att jag är just jag och för att ingen kan vara det bättre än jag.
Och så är du!
Jag klär mig gärna i hatt, i mantlar, knypplad spets, långa kjolar och handsvarvade läderbälten. Gärna i kläder från historiska tidsepoker eller sådant som jag syr själv. Gärna en mix av då, nu och framtiden. Ju uddare, desto bättre ungefär. Då blir livet lite, lite roligare. Detta är en stilutveckling som jag har börjat göra och upptäcka bara nu på sistone. En resa som jag precis har startat.
Innan har jag varit feg och försynt, rättat mig i leden och klätt mig så som förväntas, inte som jag har velat. Sedan tröttnade jag på det. Att inte våga. Att hela tiden se mig över axeln och undra om någon tycker jag ser för underlig ut. Nu försöker jag lyssna på vem jag verkligen är och följa den rösten. Hitta hem till vad jag är och hur det tar sig uttryck.
Min klädstil är kvinnlig, romantisk, gåtfull, rå, kärv, spirituell och stundvis underhållande eller smått galen (vi kan väl kalla det avant garde? 😉 ). (Jag önskar att jag hade bättre bilder att visa här i bloggen, men som jag har nämnt tidigare så har min senaste hårddisk kraschat, så jag får hålla tillgodo med bara bilder från mobilen.)
Jag antar att min stil är ganska konstig ibland. (Privat. På jobbet håller jag mig neutral och “välkammad medhårs”.) Den är en salig blandning av det som jag tycker är den saliga blandningen av mitt jag. Jag har slutat rätta mig efter leden och det är SÅÅÅ befriande! 😀
Daniel klär sig väldigt korrekt och aktningsfullt. Vänligt. Ståtligt. Han travar gärna runt i linnekavajer, chinos och skjortor med mandarinkragar. Men jag försöker få honom att släppa lite på det tillrättalagda och bli lite mer “bondig”, mer “sportig”… mer “lös och ledig”. 😉 Vi får väl se hur det går med det…
Dock tycker jag att det roliga med Daniels klädstil är att han trots det där “tillrättalagda” vågar ta ut svängarna mer än många andra män. Han kan absolut gå runt i en knallröd pikée, när han tycker att det matchar outfit och tillfälle, och han kombinerar gärna olika mönster, material och texturer. Han är dock ganska återhållsam med färg, men plockar in det då och då när känslan infinner sig – och då kan det vara med råge.
Vad har ni för klädstil? Vad säger den om er? Vem är DU? Vilken klädstil har din partner? Vore kul att höra!!
Antingen är det tunika och tights eller gympabrallor och t-shirt. Inte så spännande kanske men extremt bekvämt ;P
Tights, gympabrallor och tights duger väl hur bra som helst. Du är alltid fin! 🙂 <3
Det är snyggt med hatt och kul med män som vågar bära dem! 🙂 Jag tycker om färgglada kläder, men förutom en del randigt (på tvären) så blir det sällan kläder med mönster. Några rutiga blusar sommartid och kjol ibland. Stilen skulle nog kunna kallas “vardaglig” men verkligen aldrig trendig och sällan elegant. I bästa fall lite bohemisk?
Ja, visst är det läckert med hatt!! Önskar att fler vågade bära det. Bohemiskt är också en stil som jag verkligen gillar! Kul att du vågar klä dig i färg! 😀
Jag har alltid haft en kärlek till alla stilar, vilket var smidigt när jag som ung gjorde detta till ett test av bemötande. Ung=gymnasiet. Jag gick in in en finare smink/hudvårdsbutik klädd i mina punk-kläder, och personalen såg strama ut, hälsade inte utan började istället följa efter mig genom butiken (för att se att jag inte skulle stjäla). Någon dag senare går jag in i mina finbyxor och kavaj, och möts av leenden och ett hej när jag kliver in, de frågar om jag vill ha hjälp och när jag säger att jag bara vill titta så låter de mig… Read more »
Wow, vad häftigt att göra ett test i bemötande utifrån klädstilar!! Vilken smart och spännande grej. Men så tragiskt att bemötandet verkligen ser så olika ut! 🙁 Fy så trist med den orättvisan.
Haha, kul med Gandalf-stil. Det gillar jag stenhårt!! 😀 Jaaaaaa jag ÄLSKAR Tathariel. Följer redan henne. Hon har en underbar livsstil. Känns lite som min tvillingsyster i sociala mediervärlden. Fast jag har inte utvecklat min stil och mina plattformar så tydligt som hon (ännu!). Men jag inspireras SÅ mycket av henne. <3 Så kul att du också följer henne!
Tycker verkligen det är så himla kul när man hittar sin egen stil, och inte bara följer det som är “inne” 😀 <3
Ja, men verkligen!! Håller SÅ mycket med! <3
Vilket härligt inlägg!? Vi tänker väldigt lika om det här att våga vara den man är, och att våga uttrycka vem man är inför omvärlden. Bilden är jättefin! Jag älskar din klädstil! Jag har under många år tillbringat min tid från morgon till kväll i trista och strama arbetskläder. Men min privata klädstil är nog övervägande lite ”tuffare” och ofta lite sportig. Favoritstövlarna är cowboyboots. Snygga jeans är favoritbyxor. Jag gillar kläder med mycket detaljer. Som person är jag på många sätt ganska annorlunda, och har större delen av livet gjort mitt bästa för att undvika att smälta in i… Read more »
Tack snälla du! <3 Åh, så kul att du också gillar cowboyboots!! Det låter som om vi är lite lika i stilen! Så kul! 😀 Haha... ja jag också. Gör allt för att undvika att smälta in i svenssonmallen alltså!