När är influencermarknaden mättad på influencers?

 
 
 
När kommer influencermarknaden ha nått sin gräns?
 
Jag har funderat en del på sistone på om det kanske egentligen är försent för människor idag att ge sig in i en influencermarknad, som sedan något år tillbaka har exploderat så till den grad att den rimligtvis snart måste ha nått sin gräns. För hur många influencers kan egentligen få plats på instagram och youtube och trängas om uppmärksamheten? Ju fler influencers, desto mindre del av “kakan”. Tänker jag?

Och så alla dessa influencersutbildningar nu som gör sina debuter. Det kommer ju krylla av influencers om några år och hur ska de alla kunna livnära sig på samma sak? Jag begriper inte riktigt hur det ska gå till.

Eller kommer all marknadsföring förflytta sig in på influencerplattformen, så att “kakan” blir större? Men kommer den att bli NOG stor för att kunna förse alla lyckosökare med sin beskärda del lön för sin möda?

 
VAD TROR NI? ?
Tror ni fortfarande att det kan vara lönsamt att ge sig in i en sån marknad? Är det vettigt att starta influencersutbildningar eller kommer dessa elever stå och hänga på arbetsförmedlingens dörr efteråt? Fattiga och med krossade drömmar.
  
 

(Om DU tycker om detta inlägg eller min blogg så får du gärna gilla, följa på fb/bloglovin och länka vidare. ?)

Svåra inlägg som förtjänar extra uppmärksamhet

Idag tänkte jag starta dagen med att lyfta det senaste årets två viktigaste inlägg, från två av mina favoritbloggar!
 
ÅRETS TVÅ VIKTIGASTE INLÄGG
 
1. Krickelins inlägg om kvinnor som utsätts för våld i hemmet och hennes egna fruktansvärda historia. Det finns ingenting som gör mig så varm och tacksam som när jag ser influencer använda sina stora plattformar för att lyfta viktiga saker och vara till hjälp för andra. Det gör Krickelin ofta och på ett fantastiskt sätt. Jag är själv utbildad socionom och har jobbat mycket med våldutsatta kvinnor och barn (bl.a. med människohandel som också är ett obegripligt brutalt ämne) så detta är en STOR hjärtefråga för mig personligen. Jag blir väldigt berörd. ?
 
Tack, finaste Kristin för det! För att du vågar, för att du orkar, för att du ger och delar med dig trots att det gör ont.
 
Bildresultat för dr denis
 
2. Fru Vintage’s inlägg om Dr Denis Mukwege som vann 2018 års nobelpris. Högst troligt världens främsta manliga hjälte. Förtjänt av allt pris i världen. Om ni inte är insatta i hans arbete och vad han gör, snälla läs!!
 
En kort summering: Dr Denis Mukwege arbetar som chefskirurg på Panzisjukhuset i Kongo, ett unikt sjukhus som är specialiserat på att försöka återställa våldtagna kvinnors söndertrasade kroppar. Ni vet, Kongo. Krigets Kongo, världens farligaste land för kvinnor att leva i (tätt följt av Afghanistan), där barn och kvinnor skövlas som insekter. Där tortyrliknande våldtäkter används som krigsstrategi. Något som borde täcka och förskräcka varje löpsedel i hela världens tidningar dagligen, men som man alltför sällan hör talas om.
 
Jag har hört kvinnor berätta om historier där barn tvingas våldta sina mammor, mammor tvingas äta upp sina makars sönderstyckade organ och småflickor spikas upp på väggar. Det är brutalitet som saknar motstycke i vår moderna historia.
 
Dr Denis Mukwege har kämpat i många många år för att hjälpa dessa kvinnor. Han har gjort det med sitt liv som insats, under hot och miserabla förhållanden. Och intill nu har han knappt fått ett tack för det han gör! Innan han förärades nobelpriset hörde man knappt talas om honom.
 
VARFÖR pratar man inte mer om Kongo? Varför lyfter man inte det faktum att en stor del av kriget är västvärldens fel och att vi faktiskt kan göra något åt det? Det får bli dagens stora fråga! 
 
 
Ledsen om jag har förstört någons glada humör med mitt inlägg, men jag kände att jag måste dela detta. Jag lovar att nästa inlägg ska vara mer uppmuntrande! Tack för att ni har läst. ??
 

(Om DU tycker om detta inlägg eller min blogg så får du gärna gilla, följa på fb/bloglovin och länka vidare. ?)

Pepplista – Våga börja vlogga (och bli en youtube star?)

Visst verkar det helt löjligt kul och enkelt att vlogga? Skita i omständigheter som stor bokstav, punkt och rätt stavning. Istället lägga sin tid på att mixtra med musik och balla emojis, sånt som är skojigt på riktigt!
 
Jag har tänkt det så många gånger. Försökt i omgångar att få till en första vlogg, men det har aldrig känts rätt. Jag inser alltid efteråt att det jag pratar om egentligen inte är så intressant, att jag ser smått kriminell ut och låter som en pubertal tonårspojke. Men egentligen handlar det väl om att jag inte är mentalt redo. Jag vågar inte riktigt kasta mig ut, med risk för att bli granskad, kölhalad och sågad vid fotknölarna. Det sägs ju att det är vanligt att bli hatad med häpnadsväckande grymhet på nätet.
 
Men nu har jag bestämt mig för att trotsa den farhågan och peppa mig själv till att skrida till verket. Youtube here I come! 😉
 
Detta är en peppningslista från mig själv, till mig själv (och andra)!
 
https://i2.wp.com/www.blog.bake.co.ke/wp-content/uploads/2017/07/youtube-star.jpg
 
Pepplista – Så vågar du bli en “youtuber”
 
1. Vill du börja vlogga? Känner du att du har något att säga eller visa? Då tycker jag att du omedelbums ska börja vlogga! Vad håller dig tillbaka? Väntan på bättre tider? Det kommer aldrig komma. Tiden är nu. Och du är du och ingen annan kan vara bättre på att vara du än du själv. TUTA OCH KÖÖÖÖÖR!!!
 
2. Är du rädd för att göra bort dig? Jag förstår dig. Och det kommer du med all sannorlikhet att göra, ibland. Du kommer stå där med brallorna nere (bildligt talat, får vi hoppas), hånad och piskad för något klumpigt uttalanden eller förargelseväckande utseende, och skämmas som ett fån. Men det är okej. Youtube är ett dårhus – känn dig som hemma!
 
3. Har du svårt för att slappna av framför kameran? Gör några avslappningar innan inspelningen. Kör lite moonwalk, sjung gregorianska sånger för dig själv och låtsas att ditt huvud är en tung klocka i ett rangligt klocktorn. Gunga huvudet från sida till sida tills du hamnar i trans. Sedan slå dig själv i pannan med en blöt iskall trasa och rusa iväg två varv runt huset medan du skrålar “Die another day”, så att du vaknar till liv och får tillbaka energin. Du kan också sitta med fötterna i varmt vatten medan du vloggar. Det hjälper musklerna att slappna av.
 
4. Får nervositeten dig att stirra planlöst framåt som om du vore allvarligt sjuk? Då gäller det att hitta på något annat att tänka på som får dig att glömma nervositeten. Fokusera exempelvis på andningen och variera ditt andningstempo och röstläge. Föreställ dig att du har en penna i röven och rita en åtta med den. Eller be någon anhörig att distrahera dig genom att smyga runt bakom kameran och likna olika utvecklingsstadier av ett vårtsvinsfoster. Visst kommer du att uppträda lite märkligt på videon, men det kommer ändå vara mindre påtagligt än om du stirrar ihjäl dina tittare. Förhoppningsvis. En enklare variant kan vara att bära solglasögon eller ha bindel för ögonen.
 
Bildresultat för Shock
 
5. Låter du som en jagad tjäder när du pratar? Sväljer du meningar, snubblar över ord, väser, jamar, kraxar och får tuppar i halsen? Se till att värma upp rösten ordentligt innan inspelning. Börja med att lägga dig på golvet och gör stötande ljud i falsett. Då får du igång magstödet. Håll sedan för näsan och surrar som en humla, uppåt och neråt så högt och lågt du kan. Massera käkarna och dra i din tunga tills den blir lös och ledig, förlåt, elastisk. Du kan göra allt samtidigt eller en sak i taget. Om inget av detta fungerar och din röst fortfarande låter fånig, sug i dig en heliumballong och gör det till en grej.
 
6. Är du osäker på hur du ska se ut och klä dig? Har du testat alltifrån pretentiösa kjolkostymer och flashiga palettfodral till morbror Urbans galna rockabilly-dräkt – och känner dig fortfarande inte bekväm? Klä dig inte alls. Satsa på en naken-show (med lite svart tejp över väl valda delar). Du kommer inte bara slippa valet och kvalet utan även få kopiösa mängder av tittare på rekordkort tid. Den saken är då säker! (Vill du känna att du har något litet skymmande på kroppen kan du ju alltid klistra fast en stor, färgglad fjäder mellan skinkorna.)
 
“Du kommer inte bara slippa valet och kvalet utan även få kopiösa mängder av tittare på rekordkort tid!”
 
7. Rädd för att bli kritiserad? Inse att du kommer att bli det. Det är bara att bunkra upp med choklad och glass i frysen, redo att tas fram och tröstätas de kvällar du blir socialt överkörd. Alternativt stoppa huvudet i sanden och kommunicera aldrig med dina tittare. Läs aldrig vad de skriver och lyssna aldrig på vad de har att säga.
 
8. Vet du inte riktigt hur du ska profilera dig och vad kanalen ska handla om? Asch, låt det komma med tiden. Det sägs att man ska ha en tydlig plan om vem man är, vad man vill presentera och vilken målgrupp man vill rikta sig mot innan man börjar vlogga/blogga. Men i ärlighetens namn – hur många har verkligen det? Jag tycker gott att du kan luta dig tillbaka och låta det få ta den tid det behöver för att du ska komma fram till det. Svaret har du tids nog.

9. Har du absolut noll idéer på var du ska börja – vad första vloggen ska handla om? Här kommer några geniala förslag; “10 saker om mig som kommer att göra dig rosenrasande”, “Så här skapar du hemliga gömmor i hemmet”, “Bästa receptet för insektsätare” eller “Jag vispar grädde med farfars slagborr”. Om inte annat verkar det ju alltid gå hem att bara låta ens tittare få följa med i vardagen, bara sådär rakt uppochner!
 
Kör nu så att det ryker!! Lycka till!
 

(Om DU tycker om detta inlägg eller min blogg så får du gärna gilla, följa på fb/bloglovin och länka vidare. ?)

Mitt nya namn och min nya domän

Jubel och granater!! ?
 
Nu har köpet av min nya domän bekräftats. Nu är det klappat och klart. Jag kommer snart att flytta över min blogg från http://fondofhome.blogg.se till http://ziliaving.se. Till min alldeles egna domän som kommer att bli min framtid…!
 
 
 
Man kan ju sannerligen undra varför jag inte behåller namnet (fondofhome) och namnet Cristall som jag använde mig av innan. Jo, så här är det. Jag ska försöka göra en lång historia kort.
 
 
Bloggadressen
 
När jag startade bloggen så ville jag att den skulle handla i huvudsak om hem och inredning. Jag gav därför bloggen namnet “Längta hem” (vilket den också kommer fortsätta att heta, för det bloggnamnet är jag nöjd med).
 
När jag skulle skapa bloggadressen var dock adressnamnet http://langtahem.blogg.se upptagen. Så jag drog till med “fondofhome” istället. Det kände jag mig aldrig lika nöjd med.
 
Nu när jag har köpt mitt egna webbhotel och har möjlighet att välja ungefär vilket namn jag vill har jag funderat både tre och åtta varv och kommit fram till att jag vill kunna använda min nya domän inte bara till min blogg utan också till mitt musikföretag. Jag vill därför använda mig av mitt egna namn istället för bloggnamnet i adressen.
 
 
Namnet som står bakom bloggen
 
Av flera olika skäl har jag inte velat skriva under bloggen med mitt juridiska namn. En av de största orsakerna till detta är att jag arbetar inom en sektor där det förekommer våld och hot mot tjänstemän/-kvinnor och jag vill av säkerhetsskäl och för att värna om min integritet därför inte vill kunna kopplas till min “juridiska person”
 
Istället har jag valt att skriva under bloggen med mitt artistnamn, som jag använder mig av när jag skriver musik. Och det namnet har också sin historia… Jag har hetat både det ena och det andra, för att jag aldrig har lyckats hitta något namn som verkligen känns som JAG.
 
Efter mycket om och men har jag kommit fram till att jag i fortsättningen kommer att heta Zilia Ving, som är en omformulering av mitt juridiska efternamn (men dock ej så pass likt att jag med enkelhet kan hittas). Det namnet känns äntligen som rätt. Det är jag.
 
Jag tycker detta är ett så väldigt intressant ämne. Hur har ni andra tänkt när ni har valt bloggadress/bloggnamn? Berätta gärna!
 
Kram
 
(Om DU tycker om detta inlägg eller min blogg så får du gärna gilla, följa på fb/bloglovin och länka vidare. ?)  

Jonna Jinton – en drömmig blogg som en bara måste tycka om

Detta inlägg får helt och hållet tillägnas Jonna Jinton. Hur har jag kunnat missa hennes blogg?? Jag bara undrar. Hon känns nästan som mitt alter ego. Fast vi också är helt olika. Men det hade kunnat vara jag, som flyttade upp till norrlands urskog och levde min dröm.
 
Jag gillar sånt. Att bara göra något drastiskt… Kasta sig på ett flyg och förflytta sig till ett outforskat ställe borta i världens ände och bara se hur livet artar sig. Men norrlands skogar får nog vänta lite, för jag har fullt upp här i Västergötlands skogar. ? Och de är väl egentligen nog så bra och vackra.
 
Men hur som helst – Jonnas blogg vill jag slå ett extra slag för! Det är modigt det hon har gjort – att bara flytta sådär! Hon verkar dessutom vara en gemytlig person med varmt och konstnärligt hjärta. Jag sitter bara och ler igenom hennes vloggar för att de är så drömmiga och mysiga. Så fint! ?
 
Winter Birches
 
Jag vill så gärna köpa denna fototapeten ovan (från Jonna Jintons tapetkollektion) till någon av alla våra väggar i detta hus. Jag får ha det i åtanke när vi kommer så pass långt i renoveringen…
 
Nu ska jag sätta mig och redigera min allra första vlogg från helgens bravader i trädgården! Det lär ta lite tid så här första gången, eftersom jag dels måste skaffa mig ett lämpligt filmredigeringsprogram och dels måste lära mig det. Vi får se hur det går!
 
Ha en toppenfin måndagsförmiddag så hörs vi!
 
Kram, Cristall

Har bloggvärlden förändrats sedan moralkrisen 2014?

 
Jag är lite nyfiken. Har bloggvärlden förändrats sedan moralkrisen 2014? Vad säger ni som är rutinerade bloggare/bloggläsare?
 
År 2014. Då majoriteten av de etablerade bloggarna kastade in sina handdukar i ren och skär uppgivenhet. Röt ifrån, spräckte kaffekoppen och satte ner foten. För tråkiga attityder. För oupphörligt ettriga och kritiska läsare som smutsade ner stämningen i kommentarsfälten. Som ständigt kände behov av att peta sina favoritbloggare (eller icke-favoritbloggare) i ögonen. Trycka ner dem till fotknölarna och spy galla när de inte rättade sig i leden. För de som förväntade sig att varje bloggare skulle efterleva alla möjliga och omöjliga moralkompass och vara de perfekta förebilderna för allt och alla. Motsvara varje läsares förväntning och vara fri från fel och brister. För de som inte förstod att hur bloggarna än gjorde så blev det alltid fel för någon. För de som inte brydde sig om att även en bloggare har rätt att vara människa och rätt till ett drägligt arbetsklimat.
 
Inte ett lätt uppdrag, må jag säga. (Att tillgodose alla läsares behov och motsvara allt och allas förväntningar.) Och som någon skrev då det begav sig – det är ju inte direkt som att dessa moralkompass förväntas av allas våran kära Zlatan. Zlatan med sin breda bröstkorg, rappa käft och stora gloria. Han får vara den han är – trots att han inte följer moraliska regler.
 
Jag har gjort lite efterforskningar på hur bloggvärlden har förändrats under åren och fått till mig att det i allmänhet kommenteras mindre i bloggarna trots att läsarantalet är ungefär detsamma. Men hur stämningen och attityden ser ut i kommentarsfälten vet jag inte och eftersom jag själv inte har varit någon konsekvent läsare i bloggvärlden så har jag inte några egna observationer att analysera.
 
Men jag är nyfiken. Berätta för mig!! Har attityderna i bloggars kommentarsfält förändrats? I så fall på vilket sätt? Har bloggvärlden förändrats på andra sätt? Vad ser ni? Vad minns ni? Vad tror ni om bloggfenomenets framtid? Kanske upplever ni inte ens att det har funnits några tråkiga attityder i kommentarsfälten?
 
Kram, Cristall
 
 
(Om DU tycker om detta inlägg eller min blogg så får du gärna gilla, följa på fb/bloglovin och länka vidare. ?) 

Slut på innehåll

Det finns inga fler sidor att hämta