När jag behöver kraft och mod att fortsätta, när jag behöver vårda och stilla ett upproriskt hjärta, då söker jag mig hit… Till den plats där dialoger inte avbryts och tankar inte störs. Här får vansinne och längtan härja fritt och inta precis den gestaltning den behagar. Här hittar jag nya vägar och visualiserar nya mål. Det är viktigt.
Anledningen till att jag var tvungen att fly hit igår var att jag befann mig i upplösningstillstånd över min instagram. Jag har varit så fenomenalt oinspirerad av att uppdatera den på sistone och det går bara utför, utför… För varje bild jag lägger ut så känns det som om räckvidden blir mindre och mindre. (Nej, det känns inte bara så – den blir det alltså det enligt siffrorna!) Vad är det för fel på instagram? Varför stryper den mig? Vad är det för fel på mig? Och för varje gång räckvidden blir mindre så går det längre tid innan jag publicerar något igen, för att jag helt enkelt bara avskyr att logga in där och påminnas om hur ofantligt oinspirerad jag känner mig. Och jag är fortfarande helt övertygad om att instagram motarbetar mig med blodtörstig beslutsamhet. Det gör mig ännu mindre pepp.
Ond cirkel, jag vet. Vad är jag, frågar jag mig själv, 8 år?? 🤓 Varför måste jag se resultat på det jag gör för att orka kämpa? Har jag ingen egen motor? Är jag inte starkare än så här? Hmm.. Nej, inte idag. Idag är jag inte starkare än så här. Kanske kan det också få vara okej emellanåt… Att helt enkelt inte vara stark och peppig på allt.
Men vill jag skapa mig en fotografkarriär så måste jag existera på denna gudsförbjudna plattform, det är jag övertygad om. Så det är bara att kavla upp ärmarna och knega på. Jag måste hitta ett sätt att komma förbi spärren, den mentala och den faktiska. Och det finns bara ett sätt att göra det på för mig… Ut i naturen och andas frisk luft. Lägga sig på rygg i gräset eller på bryggan och se de mjuka molnen segla förbi. Låta tankarna vandra. Låta naturen göra sitt mirakel.
Vad kämpar du med just nu? Vad är din akilleshäl? ❤️
Jag älskar detta livet. Det lugna, det varma, när det doftar nyslaget hö och frisk, blommig sensommar. Det får känslorna att svalla alldeles extra… Jag känner mig kärlekskrank. Inför livet och de jag har omkring mig som förgyller varje dag. Och för trastarna och finkarna som nu drillar sina sista trudelutter, ackompanjerat av ett tungt behagligt sus i de överfrodiga lövträden, för att snart påbörja sin långa resa söderut. De vet, liksom vi, att kallare tider väntar…
Vad ska ni göra till helgen? <3 Hoppas att ni får ett par underbara dagar framför er att njuta sensommaren. Kramar i massor!
Jag vill inte tänka på att sommaren snart är över… ☺️ Men tiden går så fort och nu börjar lugnet efter sommarens alla projekt att lägga sig.
Härom dagen tog jag med mig mina kameror för att fånga sommarens sista ljuva frihet. Jag vill få varje liten reflektion från kvällssolen att sippra in i min själ och mitt hjärta. Jag känner så många känslor när jag vandrar runt i skogen. Glädje, vemod, tacksamhet. Vemod över att allt är förgängligt och ständigt i förändring. Ingenting kommer någonsin att kunna upplevas igen, inte ens dessa vackra sommarkvällar kan återupplevas. Inget blir detsamma. Det gäller att ta vara på nuet, varje sekund.
Jag hittade en glänta som jag dansade runt på och filmade. Denna bild är en ögonblicksbild från filmen.
Samma bild med mindre färg…
Som egenföretagare har man ju inte direkt några terminer, ingen semester, inget början och inget slut. Men jag försöker anamma skolupplägget ändå för att ha lite struktur på tillvaron. Augusti är till för att tänka framåt och ge allt det sista innan Decembers vila, nyår till för omstart, våren och sommaren är min mest produktiva och kreativa period.
Nya mål och tag inför hösten
Personligt
Jag vill bli starkare. Mentalt och fysiskt. (Jag har redan kommit långt, men det finns mycket kvar att jobba på…)
Jag vill ha mer kontroll över mitt känsloliv och distans till att kunna hantera när jag inte alltid mår bra.
Jag vill kunna säga nej. Till mig själv och till andra.
Jag vill lägga mer tid på mina vänner. ❤️
Professionellt
Nu är tiden för att läsa på och läsa på och lära mig det ena och andra över, nu måste jag börja producera/leverera.
Få ordning på hemsidan.
Samla alla mina bästa bilder och skapa en webshop.
Ev. komma igång med coachningen. Vi får se hur det blir med den saken…
Åh… dessa sensommarkvällar och detta ljus… Jag kan inte få nog av det. ✨ Det gör mig andlös…
Nejderna omkring vår gård, fångat med min drönare (DJI mavic pro 2)!
Ååååhh vad jag har längtat efter att skapa vidunderligt magiska lamslagande filmer om hur hjärtat talar, naturen helar och hur ett kreativt sinne kan skapa mening och lycka på en ny nivå!!!
Hela våren har jag längtat efter detta. Men mina försök har kommit till korta varje gång. ☹️ Eftersom min torftiga utrustning och i synnerhet min laptop inte klarar av att driva videoredigeringsprogrammet (Adobe Premier Pro). För det krävs i princip en stationär dator, som har mer power än vad (normala) laptops har. Men en dator med så mycket power som jag behöver är snordyr. Så jag har försökt hitta andra lösningar.
Så kom jag på det! Att Daniel ska hjälpa mig att bygga min alldeles egna MONSTERDATOR.
Sagt och gjort. I maj hade jag skramlat ihop tillräcklig många slantar för att kunna köpa de separata komponenterna som Daniel (som det datageni han är) behövde för att kunde bygga min monsterapparat. Det var svårt att få tag på många av produkterna på grund av corona (alla spelnördar har ju länsat techhyllorna!!). Men i juli var allt funnet och levererat och Daniel kunde äntligen sätta tänderna i utmaningen att foga ihop alla dessa prylar.
ZyXEL NAS 542 12 TB (med plats för att köpa till 36 TB!)
Det jag nu har framför mig (eller som rättare sagt står vid sidan av skrivbordet på golvet) är en magnifik apparat som saknar motstycke (åtminstone i min värld). Den är ungefär 5000 (?) gånger så snabb som min mac-laptop. Det är som att gå från att köra häst och vagn, med sneda hjul, till att svepa hela Tysklands autobahn med en sprillans ny Tesla. Jag har två bröder som speltävlar på hög nivå och inte ens någon av dem har datorer som når upp till min nya monsterdatorsnivå. Jag har en extra hårddisk för att kunna lagra alla filmer som i dag rymmer 12 TB, men som har potential att utökas upp till 48 TB. Det är alltså skulle ge mig möjlighet att rymma 129 gånger så mycket material som jag kan på min mac-laptop nu. Och jag har ingen dålig laptop, den är tämligen ny. Dessutom har kapacitet att skapa filmer i 8K! Och allt detta lyckades jag få till ett pris av strax under 10 000:-. SÅ VÄRT!!!
Det gäller att vara kreativ och tänka utanför boxen när man är en urfattig konstnärssjäl. Då får man hitta andra sätt att lösa sina problem på. En ny dator av denna kaliber hade normalt sett nämligen legat på minst 30 000:-.
I fullkomlig lyckorus sprang jag ut härom kvällen och fångade omgivningen kring vår gård i det sena mjuka eftermiddagsljuset. Underbara vyer!!! Jag älskar att bo här.
Vi har en flera mil lång ås med höga klippor på ena sidan av vårt lilla bondesamhälle, som skapar spännande känslor i vidderna häromkring. Jag ska ge mig ut på en vandring där snart och filma!
Känner mig 100% bekväm i denna utstyrsel… Skulle kunna spatsera runt så här på stan alla dagar i veckan!
Hey godingar!!! ?
Idag är jag så glad, för att jag äntligen har fått tumme ur *host* och skapat en ny profilbild. Vad sägs om denna donnan? Det var väl inte vad man kunde vänta sig? Haha… ? This is SOOOO me though… Jag känner verkligen att jag har hittat min nya stil.. ?
Mina tidigare instagramprofilbilder har varit den ena trista historien efter den andra. ? Jag har bara pillat dit bilder tillfälligt då och då (om nu 6 mån räknas som tillfälligt, hmm..) och bilderna som jag har använt har varit något tveksamt krafs som har legat och dammat i gamla fotomappar. (Utom härom veckan då jag i all desperation stal en av bilderna från skogen. Inte heller den är särskilt talande.)
Jag har läääänge gått och ruvat på en mer spännande idé. Jag vill att min profilbild ska ha ett tydligt budskap och förmedla vad min instagram handlar om: Kreativitet, inspiration, storytelling, lite teatrisk underhållning och massor av underbar touch av vintage.
Efter noga överläggning med mina båda hjärnhalvor så insåg jag äntligen hur jag skulle få fram det budskapet!!! Det kan verka som ett fjuttigt projekt, men ICKET. Låt inte ögat lura dig. Det ligger mycket fundering och arbete bakom detta, eftersom jag inte har tillgång till proffsfotografer, stylister, makeup artister och hårstylister eller bildbehandlare. Jag måste göra allt själv från scratch till sista finishen.
Behind the scene. När kameramotivet inte orkar sitta still längre…
Det är ju så när man är pank och drömmer om en karriär inom kulturbranschen. Har man inte turen att ha ett helt mediateam till hands så får man lära sig det mesta själv. Jag har inte producerat så mycket material denna vår utan mest fokuserat på att utbilda mig själv inom alla genrer jag behöver ha koll på. Och det kräver mängder av timmars övning. :-/
Så här gick dramat till… (pun intended)
Underbara ansiktsmasker ur min ansiktsmasksamling!!!Beskåda dessa kreationer!!! Jag gillar speciellt den svarta, den guldiga med vita pärlor, den svarta romerska hatten med korpfjädrar (?) och jokern där inne till höger! Asch, jag gillar också Fantomen på Operan – masken i vitt och guld till vänster… 😀
Först beställde jag en ansiktsmask från en hantverkare på etsy.com (finns många skickliga kreatörer där), så den är alltså helt gjord från grunden och UNDERBAR. Jag vill bara springa runt och ställa till med maskerader hela dagarna i ända hemma nu!!! Funderar på att inreda logen och trumma ihop en brakarfest för hela grannskapet, med kostymer och masker och ja, ni förstås… Nä, när jag satt där på etsy och fann den ena skapelsen efter den andra så kunde jag förstås inte behärska mig utan beställde hem ett helt dussin. :-O Hahahaha… Typiskt mig. (Blev lite ruinerad på köpet.)
Sen beställde jag en antik promenadkäpp från dobell.se som kostade mig hårresande 800 kr (och jag menar – vad ska jag med den till i framtiden?? Jag kan ju inte låta pengarna gå till spillo nu när jag har noll ekonomi, så jag får väl spatsera runt här i skogen som ett fån om dagarna… Vifta med käppen åt grannarna om de inte sköter sig… hm…) och en äkta cylinderhatt som jag fick jaga länge och väl på tradera.com innan jag kammade hem den i en auktion för närmare 900 kr. Allt detta tog mig ungefär en månad att få hem.
Fotoutrustning i givakt.
Sedan, på självaste ödesdagen, dundrade jag upp fyra stora studioplixtar, som attackerade mig från alla håll och kanter, sminkade mig a la 50’tal och flätade en modernare fiskfläta. (Någonting måste ju indikera att jag inte har tidrest från Casablanca.) Och så fotade jag mig själv mot en vit bakgrund med hjälp av en fjärrkontroll som jag klämde fast mellan knäna (för att kunna ha händerna fria!). Det var lite svårt att koncentrera sig på hur jag såg ut framför kameran när jag hela tiden skulle tänka på att fjärrkontrollen inte for i golvet. Men det gick väl skapligt, efter sisådär en halvtimmas övning!
Förberedelsetiden var ett par veckor (fast väntetid då). Själva fotograferingen 3-4 timmar (inkl. styling) och ytterligare en knapp dag åt bildbehandling för ett par av bilderna. Varje bild tar ungefär 2 h att retuschera. Men mest tid tar det egentligen att sortera alla bilder bestämma sig för vilken man ska välja. Jag tog ungefär 600 bilder. ? Haha.. Och nästan alla såg likadana ut. Så det var ju förbaskat onödigt.
FÖRE.EFTER.
Men resultatet är jag så sablans nöjd med!!! Oh lala… nu får ni hålla i hattarna för nu kommer min instagram bli såååå betydligt skojigare att titta på. Inbillar jag mig iaf. ? Haha…
Vilken stil drömmer ni om att spatsera runt i om ni fick leva i en maskerad?
Ja, så fel det kan bli… Jag var så löjligt ivrig häromdagen. Jag flög upp ur sängen på morgonen och kände instinktivt att NU ÄR JAG REDO för att filma min första vlogg. (Det har tagit mitt år att komma hit rent mentalt – eftersom jag är en blyg liten skit.) Så jag tog mitt pick och pack, systemkameran, filmkameran och drönaren, smörgåsar och varm choklad, och kutade gladeligen ut i skogen för att skapa underverk.
Där struttade jag runt i ett par timmar och filmade min älskade skog med stod möda – om och om igen för att verkligen försöka fånga den där obeskrivliga känslan jag får när jag står på en brant sten och känner vinden fläta upp mitt hår. Jag försökte hitta de perfekta vinklarna för att nå djupet i den svarta sjön och återge skogens alla stolta tallar så resliga som de är, så som de aldrig ursäktar sig. (Jag är ju så ny med drönare, så jag behärskar inte alla manövreringar och behöver tid på mig…) Men allt gick åt pipsvängen!
Jag har uppenbarligen inte lärt mig att behärska att fota med fjärrkontroll ännu, för alla bilder på systemkameran (som i kameran såg alldeles förträffliga ut), visade sig sedan vara både suddiga och sakna fokus när fick upp dem på datorn. Och det upptäckte jag ju först när jag kom hem, så i princip är alla bilderna från den dagen oanvändbara. Jag hade tänkt att fota en ny header till bloggen och som ni ser så har jag använt en av bilderna ÄNDÅ – men egentligen höll de inte måttet. Jag har fått kämpa för att återskapa någon slags tydlighet i bilden och tittar man närmare så ser man hur suddig den är.
Jag undersöker hur mycket jag har skitat ner kjolen när jag skuttar runt i snöblasket.
Inte nog med det missödet. Dessutom hade jag lurat med mig käraste Daniel en stund under hans lunchrast för att han skulle hjälpa mig att filma några små klipp med drönaren som jag inte själv kunde göra för att jag skulle vara med i bild och behövde båda händerna. Och i all förvirring råkade han radera huvudklippen från dessa tagningar.
Eftersom jag inte lyckades skapa någon vettig bloggheader den här dagen så måste jag göra om fotningen. Jag sitter och klurar på hur den ska se ut nu… nu när snön är borta. Då fungerar det inte längre med tjocktröja, halsduk och fodrade kängor. Kanske jag ska ha på mig en lång vit klänning och en skojig frisyr? Hm… jag får klura ut någon idé. Nu när första besvikelsen har lagt sig så ser jag fram emot att göra om filmningen/fotningen! Och göra det såååå mycket bättre denna gång! 🙂 Jag är också lite sugen på att hitta ett vattenfall att fota vid. Jag vet inte var det finns häromkring, jag har inte riktigt lärt känna dessa nejder än eftersom vi (enligt min uppfattning) är så nyinflyttade.
Jag var ute i ungefär 6 timmar och filmade innan jag kände att jag hade nog med material. Kjolen var skitig och magen kurrade. Kroppen var sådär härligt trött av allt springande fram och tillbaka, och jag såg fram emot en kväll i soffan med Daniels hand i min och barnen uppkrupna i knät. Även om jag inte fick med mig så mycket hem den dagen så blev det en fin och lärorik dag. Jag lärde mig mer om drönaren och om att fota med fjärrkontroll. Jag lärde mig i synnerhet vad jag INTE ska göra. Och jag fick obeskrivliga återhämtande stunder med solskenet, träden, utsikterna och mina tankar. Jag funderade på livet och om att ta vara på det man har. Jag funderade på hur livet kommer att se ut om 6 mån, om 3 år, 10 år och 30… Vem jag kommer att vara då och vem mina nära och kära kommer att vara då. Det vet man ju aldrig…
Innan jag begav mig hemåt lyckades jag fånga en svindlande solnedgång med drönaren. Den synen glömmer jag aldrig. Den fick allting att “falla på plats” inombords. Hur kan något så enkelt vara så vackert? Naturen bara finns där. Och den är bara perfekt som den är. Tänk om vi människor kunde lära oss av det och känna likadant om oss själva. Att vi är perfekta så som vi är. Att vi duger. Jag försöker ständigt påminna mig om det… Och kanske är det därför jag trivs så mycket ute i skogen. För att jag bara kan få duga där, just som jag är där.
This website uses cookies to improve your experience. We'll assume you're ok with this, but you can opt-out if you wish. AcceptRead More
Privacy & Cookies Policy
Privacy Overview
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. This category only includes cookies that ensures basic functionalities and security features of the website. These cookies do not store any personal information.
Any cookies that may not be particularly necessary for the website to function and is used specifically to collect user personal data via analytics, ads, other embedded contents are termed as non-necessary cookies. It is mandatory to procure user consent prior to running these cookies on your website.
