Mina barn ville ha enhörningar och hajar!

Alla andra bloggar om advent och jag har fortfarande inte bloggat färdigt om sensommaren, hahaha… Jag kan inte förmå mig själv att hoppa över inlägg och få oordning i bloggen, så jag måste fortsätta att skriva färdigt dessa sensommarinlägg tills jag hinner ikapp vintern och mörkret och julen. Det har varit så stressigt hela hösten, men jag vill ändå dokumentera vad som har hänt för min egen skull.

I slutet av Augusti höll vi ett kalas för Eliah och Celina ute i mina föräldrars sommarstuga på den Småländska landsbygden. Det var en varm och blåsig dag med massor av skratt och kärlek. Det är så otroligt fint och idylliskt där!!! Himlen var blå och vacker, men gräset torrt och slitet efter en lång sommar.

Celina ville att temat på kalaset skulle vara enhörningar och Eliah ville hellre ha hajtema. Det blev något konstigt mittemellan, haha. Mycket färg satsade vi på iaf!!

Vi var för många för att få plats i själva sommarstugan så vi satte upp ett partytält. Det var perfekt väder den dagen, förutom att det blåste såååå sjukt mycket. Vi hade köpt så mycket fint pynt, men fick väldigt snart acceptera att det mesta av pyntet inte skulle kunna komma upp. Allt blåste sönder!! Vi hade så mycket ballonger som vi hade satt upp, men redan efter 30 min hade de blåst ner eller börjat spricka. bordsduken blåste upp och revs sönder och alla girlanger flög in i hörnen eller rullade ihop sig i mitten. Ljusstakarna på serveringsbordet rasade och ljusen bröts mitt itu. Ja.. det var ett elände….

Men vad gjorde det? Barnen roade sig med lekar och tävlingar som jag hade förberett och hade superkul!

Daniel hade gjort ett supersnyggt melonmonster, hehe!! Och lillan gick och sög på melonbitarna tills hennes klänning var alldeles randig… Underbara unge! <3

Vi startade kalaset med att bjuda på grönsaksstavar och dipp i rosa, grönt och blått. Barnen måste få i sig något nyttigt under kalaset innan det brakar lös!! Och så varma smörgåsar med skinka, räkor eller svamp. Mums! Mot slutet av kalaset bjöds det på fika.

Vi hade bakat enhörningscupcakes med horn och hajcupcakes med svarta hajfenor. Enhörningscupcakeserna var egentligen morotskaka och hajcupcakesen var chokladmuffins med oreon-frosting. OTROLIGT goda om jag får säga det själv!!!

Mitt lilla hjärta har blivit 4 år!! Tänka sig. Hon är lik mig också… spexig, tramsig och uttrycksfull. Mycket energi! 🙂

Vi hade gjort äppelmonster också, haha…!! Åh.. så underbara och jättefula. 😛 Jag tycker nog att tänderna inte riktigt hamnade på plats som tänkt… hehe… (Dom består alltså av äpple, jorgubbstunga, nutella i munnen och tänder/ögon av solronsfrön.)

Det finns många fördelar med att ha tårttävlingar på kalas! Dels så slipper man stressen att själv baka tårta och sen tycker barnen att det är jättekul och spännande!!!

Sen lekte vi stafetter, charader och annat skoj där barnen får aktivera sig.

Celina är en linslus och tycker det är så kul när kameran kommer fram! Det är svårare att fånga Eliah. Han är alltid i språng och för otålig för att stå stilla framför kameran!

Jag försökte vara med lite i stafetterna och springa med lillan i famnen.

Ser ni vilket långt hår jag har fått!!? Helt galet.

Dagen avslutades med fika och fint umgänge. Det kom lite fler människor på kvällen för att socialisera med oss, släktingar m.m.

Innan barnen åkte hem fick de för sig att leka stolsleken. Vet ni vad det är för lek? Vi drog ut alla mamma och pappas gamla stolar från sommarstugan och ställde upp dem på rader. Jag satte på musik och barnen springer runt stolarna tills jag pausar musiken, då ska alla hitta en plats och den som blir över (det finns alltid en stol för lite framme) åker ut. Sist kvarstår en vinnare. Enkel lek med förvånansvärt hög underhållningsfaktor! 🙂

  • 3

    • Vad ska jag göra? Hon pratar med varenda främling!!

    Det är en månad sedan jag bloggade. Vi har haft semester och storkalas för två barn och massor av annat har hänt. Jag har en hel uppsjö av saker att blogga om!!! Men låt oss börja med en enkel baddag med barnen och lite social analys på det.

    Lillan i sin baddräkt.

    Åhh.. lillan är i sin gulligaste ålder, så rund och go och glad mest hela tiden!! Drygt ett år är hon nu, det är en underbar ålder tycker jag. Och nu har hon lärt sig att gå, sedan 1,5 månad tillbaka.

    Men när vi är på badplatserna är det inte hon som stjäl uppmärksamhet utan storasyster Celina (4 år). Hon är så extremt social!! Det är så roligt att höra vad för typer av konversationer hon sätter igång med främlingar, haha… Jag brukar bara stå där en bit bort och smyglyssna och fnissa för mig själv.

    Senaste gången när vi åkte till badplatsen klev hon ut på parkeringen och spatserade fram till några främmande vuxna som stod vid strandkanten och skakade ur sina handdukar. “NU är jag här!!!” ropade hon till dem och alla som stod där med ett leende från öra till öra. De vuxna lyfte förvånade på blicken för att se vem som påkallade deras uppmärksamhet och drog på smilbanden när de såg henne. “Så bra! Så kul!” säger en av kvinnorna. Celina nickade och spatserade glatt vidare. Kvinnorna tittade på varandra och skrattade. “Vilken söt liten tjej!” utbrast den ena.

    Det är så intressant hur Celina ser hela omvärlden som sin lekplats och alla människor som hennes vänner. Inga bekymmer liksom, ingen känsla av skam eller hämning. Hon har en så otroligt befriande och oskyldig syn på sin omvärld!!! Jag avundas det. 🙂 Tänk om jag kunde vara så bekväm med att röra mig bland främlingar och connecta med vem som helst, om vad som helst…

    När hon kom fram till vattnet var det fullt av barn. Hon vadar i och ropar “HEJ!” åt alla barnen runtomkring sig. “Hej hej!” Hon vänder sig till höger och vänster och hejar ordentligt på varenda barn. “Nu ska jag bada här!” säger hon med ett stort leende. Barnen svarar inte utan tittar bara på henne. De förstår inte riktigt varför hon pratar med dem.

    Men det slutar alltid på samma sätt. Innan vi har tagit oss ifrån platsen så har hon hunnit bli kompis med alla. Då har hon fått testa på de andra barnens leksaker och hunnit prata om livet i stort och smått med deras föräldrar. Jag såg hur hon gick fram till en gammal gubbe och började diskutera hur man bygger sandslott med honom. Han skrattade och tyckte hon var rolig och söt. Jag tänker att jag nog får lära henne att ha lite gränser och att man inte kan prata med alla hur som helst… Kanske hon blir kidnappad en dag om det fortsätter så här. :S

    Eliah är också väldigt oblyg och trygg med att prata med vem som helst. Är detta normalt för barn? Jag upplever det inte så för många barn reagerar och blir förvånade och konfunderade när våra barn dundrar fram och vill bli kompis med dem direkt… Hmmm…

    När jag var barn så var jag så extremt blyg ända upp till vuxen ålder och det var en olidlig plåga. Jag skulle nog nästan påstå att jag hade social fobi under min tonår. Så jag är väldig glad och tacksam att jag inte har fört över det på våra barn.

  • 2

    • Så ljuvlig är vår fyraåring!

    Underbara fina… Denna tjejen alltså!!! Vad jag älskar henne. <3

    Hon är speciell på många sätt. Hon är väldigt mammig och sällskapssjuk och det tycker jag är såååå mysigt, för sällskapssjuk det är minsann jag också!! Jag kan knappt räkna på händerna hur många gånger varje dag som hon säger “Mamma jag vill vara med dig!” eller “Mamma jag vill gosa med dig!” (sitta i knät och kramas) och “Mamma jag älskar dig!!” med eftertryck. Hon vill alltid kramas och prata och hålla händer och umgås, oavsett hur tråkig sysslan jag håller på med är… städ eller matlagning eller tvätt. Hon är med i allt!

    Hon är hetlevrad och målmedveten, väldigt finurlig, företagsam, uppfinningsrik och pysslig och oj så många hyss hon gör… Läskigt manipulativ är hon också. Eller charmig och karismatisk, beroende på hur man ser det. 😉

    När hon vill ha något så lägger hon huvudet på sned och ler det bredaste hon förmår och fladdrar med fransarna. Det kallar jag BESTÄMT för manipulation! I synnerhet då det alltid får både mig och D på fall och vi nästan blint lyder hennes minsta vink. Suck. Vi måste jobba lite på det där… att vara lite svåra ibland. Svårflirtade.

    Eliah kan också vara väldigt övertygande och lägga på charmen rejält när han vill ha något, men däremot så skiljer de sig åt när det kommer till hur benägen de är att göra hyss. Celina har alltid gjort mer hyss än honom. Hon är helt hopplös på att komma på att göra sånt man inte får göra. Jag tror att hennes nyfikenhet är ovanligt välutvecklad… Bara häromdagen så spenderade vi timmar på att leta efter en nyckel som hon hade stoppat ner i hundmaten. Det var hon som hittade nyckeln!

    Mamma, jag är så duktig på att hitta saker! Sa hon med ett stort leende. Jag var så innerligt tacksam över att nyckeln hade hittats igen så jag överöste henne med lovord. VERKLIGEN, du är otroligt duktig på att hitta saker!!

    Sedan tittade hon på mig och lade huvudet på sned och sa eftertänksamt: “Mamma, jag är också väldigt duktig på att GÖMMA saker!” Hon såg helt oberörd ut tills hon insåg att jag insåg…. då plötsligt blev hon rosig om kinderna och tittade ner i golvet.

    Vi firade henne i all enkelhet här hemma. Om någon vecka ska vi hålla storkalas för henne med en massa kompisar närvarande, så då blir det ett annat tryck i cylindrarna!! Hej och hå!

  • 1

    • Midsommar 2022 – vi tog en glad svängom runt stången!

    Vi tog en snabbdans runt stången på eget bevåg, jag och Celina och morbror.

    Sent omsider… Midsommardagen i några enkla bilder! Den firades hos mina föräldrar ute på landet. Vi åkte dit över några dagar och passade på att bada och umgås. Några av mina syskon var också “hemma”, de bor annars i Stockholm, nästan hela högen (5 syskon).

    Mamma bjöd på midsommarmat. Hon hade gjort någon sorts silltårta och jag som normalt ogärna äter mig mätt på sill och potatis tyckte faktiskt att den var riktigt god. Syrligheten i creme fraichen kompletterade sötman i sillen på ett bra sätt. Så det är ett varmt tips att testa att göra någon gång!

    Jordgubbstårta på det!

    Och så bjöds det på en helt vanlig hederlig jordgubbstårta med hemmalagad jordgubbssylt och vaniljkräm.

    Sedan bar det av bort till logen för dans. Eliah klättrade upp på loftet och stod där och spionerade på paren som kramades och dansade.

    Vi satt på gräset och träbänkar och lapade sol, och åt ostkaka med sylt och grädde!! Men det fotade jag inte.

    Kvällen avslutades med dopp i närmsta sjö och därefter sång och gitarrspel. Det är så en midsommar avslutas bäst! 🙂

  • 0

    • Jag trodde att jag skulle smälla av!

    Förra helgen bjöds vi på fest hos min syster och hennes man som bor i Danmark. Deras äldsta son hade konfirmerats och i Danmark är det uppenbarligen ett stort ståhej som kräver en hel dags festande och massor av presenter. Här följer en visuell skildring av dagen!

    Jag fotar lugnet innan stormen. Min syster hade dukat så fint med stenar på varje bordsplats med våra namn på! Det gillar jag. In med naturen i huset!!!

    Min lilla fina donna hade precis haft ett häftigt meningsutbyte med storebror, därav den dystra tåren på kinden! Hennes fina klänning är från Newbie. Jag köpte en likadan till lillan också, men den var lite för stor när vi fick hem den.

    Fint festfolk och min kära Daniel till höger, med lillan i famnen.

    Matchande napp ska det vara!! Vi har finare nappar med snirkliga bokstäver i vitt och guld, men de glömde vi hemma.

    Den här mysiga lila koftan som lillan har på sig har min mamma virkat! Vi har inte haft något tillfälle för lillan att bära den innan så vi passade på nu, för det var minsann i sista sekund eftersom den egentligen har blivit för liten. Magen fick liksom inte plats, hehe… Men vi ville få använda koftan åtminstone en gång när hon hade lagt ner så mycket tid på den!! Sen får vi väl hänga den någonstans så att vi kan njuta av att titta på den.

    Plockmat och mingel. Eliah och Celina var särskilt förtjust i apelsinklyftorna som satt på glaset. Så vi fick ständigt hejda dem från att gå och plocka dem. På hälften av glasen satt dock citronklyftor men det noterade inte Celina som slängde sig över två klyftor på en gång och fick sig en smärre shock. Hon grimaserade i ungefär en kvart och bitarna åkte i soptunnan. Aja baja! Lesson learned!

    Efter mingel och bekantande med nytt främmande folk bjöds vi in i festlokalen där en brakmeny väntade våra redan skapligt fulla magar.

    En måltid som heter duga!

    Celina behövde faderlig vägledning för att komma fram till vad hon kunde tänka sig att mättas med. Det var så många främmande smaker och former för henne! Här på bilden syns någon form av laxpaté med syrade rädisor på topp.

    Man får börja med att ta för sig lite försiktigt så att man inte smäller av, tänkte min kloka mor som skuggar bilden. Så tänkte inte jag. Det är därför jag namngav det här inlägget som jag gjorde. 😉

    Mysig liten lykta! Den måste absolut förevigas på bild.

    Efter måltiden skulle huvudpersonen i sällskapet utsättas för diverse tester och förödmjukanden. Här på bild tror jag att han och hans bror kör någon slags leksaksrallybana och målet var väl att den yngre skulle vinna över den äldre som bar spegelvända glasögon.

    Här skrivs meddelanden baklänges och duplo byggs spegelvänt. Jag antar att hjärnans kapacitet förfinas och spetsas av såna här aktiviteter, eller vad tror ni!?

    Blås på liten boll genom bana och bygga djur av ballonger. Det gick väl sisådär för båda parter!

    Kakbuffé

    Tack och lov att vi inte behöver gå hungriga under kvällen. Min syster är som jag, hon tar alltid i från tårna när något ska ordnas! Denna kakbuffé är helt och hållet bakad från grunden, den tog dagar att göra och jag tror att antalet sorter uppgick till ett rundat 15-tal. Och jag kan säga det att något fel på smaken var det då inte!!!

    Chokladkage med karamel og hindbär, står det så rart på ren danska. (Ä:et lyckades jag inte hitta på mitt tangentbord.) Underbara!!

    Svenska chokladbollar. Tur!!! Danska motsvarigheten till chokladbollar är rent ut sagt bedrövlig. Har ni testat någon gång? De innehåller inget havregryn utan består av någon kletig geggi massa som sätter sig som tjära i tänderna. Och så smakar de.. helt enkelt riktigt dåligt. Sorry, Danmark men ni briljerar inte på den punktan!

    Här sitter Celina och avnjuter sin fångst. Så här mycket socker tillåter vi egentlige inte våra barn att få i sig på en och samma kväll, men det är svårt att neka dem när alla andra deltagande barn fick ta för sig utan gränser.

    Eliah fångades aldrig på bild denna kvällen. 🙁 Jag försökte desperat att få fatt på honom, men han swischade förbi i så hög hastighet att hans gestalt bara hamnade till hälften i kameralinsen och resten utanför. Han hade fullt sjå att leka med sina nya danska kompisar och jag antar att det får anses vara precis som det ska vara. Mamma och hennes kamera kommer i andrahand. Tack för en kanondag, syster!

  • 0

    • Nu fyller hon ett år och är på topp i sin utveckling!!

    För en dryg vecka sedan fyllde den här lilla solstrålen 1 år! Underbara, underbara unge!!! Jag bara smälter inuti så fort jag ser hennes glada ansikte. Och jag är fortfarande så spänd på att se vilken personlighet som ska utvecklas över tid. Än så länge är hon ganska lik Celina, viljestark och dramatisk. Hon gallskriker och blir alldeles rasande om hon inte får som hon vill, hehe.

    Barnen fick baka en egen tårta till henne och slå in paketen själv. Det tyckte de var så skojigt. Sockerkaka med grädde och vaniljkräm emellan och frukt på topp blev det. Enkelt och inte alldeles för sött!

    Hon kan nästan gå nu. Hon går själv stadigt med barnvagnar och kan både snurra och lyfta dem, men om vi försöker få henne att gå utan något så blir hon rädd och står bara ett ta och sedan sjunker hon ner på knä. Vi får se hur lång tid det tar innan hon går utan något! Jag tippar på kanske en månad. I övrigt så är hon tidig i utvecklingen med ett välutvecklat pincettgrepp och mycket babbel. Mamma, pappa, titta och tack säger hon flitigt.

    Hon vill fortfarande oftast ha en liten slurp välling tidigt på morgonen innan vi alla har vaknat. Och så somnar hon om några timmar till och vaknar sedan runt 7.00. Hon leker bra själv och med syskonen, vill gärna bli buren och kramas så fort hon kommer åt något att krama. En hals eller ett ben eller en arm. 😀

    Från 9 månader till 1,5 år, det tycker jag är den absolut gulligaste åldern. Sen får man inte hålla och gosa lika mycket längre, för då är det en sån väldig fart på dem och de börjar bli så stora. Så jag passar på att njuta, njuta, njuuuta nu. Ibland när jag tittar på henne så blir jag ledsen och tänker att tiden går för fort. Snart är de här bilderna bara minnen och bäbistiden kommer aldrig tillbaka igen…

  • 4

    • Slut på innehåll

    Det finns inga fler sidor att hämta

    Nyare inlägg
    Äldre inlägg