Ut med vintern och häxan på väggen

Sista snön?

Jag tog den här mobilbilden för ett par dagar sedan genom sovrumsfönstret. Vilket otroligt vackert vinterlandskap!!!

Men nu är det helt grönt och barskrapat utomhus och vi har faktiskt påbörjat vårt altanprojekt!! Vi ska bygga altan i år. 🙂 Alltid är det något projekt på gång under sommaren. Förra året var det ingången till huset och balkongen som skulle snickras till. Året innan var det köksträdgården som skulle byggas. Osv.

Lillan, på väg någonstans.

Barnen fortsätter att förgylla mina dagar och kommer att göra så till och med hösten (eller ja, fortsättningsvis också givetvis). Tanken var att jag skulle börja arbeta fulltid nu i maj, men så blir det inte för vi känner att Lillan behöver vara hemma mer. Och eftersom jag inte har någon större inkomst att tala om ännu och vi är beroende av Daniels lön så har vi bestämt att det får bli jag som är hemma ett par månader till. Så jag kommer alltså att fortsätta vara mammaledig till Augusti. Men Daniel har lovat att ta barnen om kvällarna så mycket han orkar så att jag kan få lite mer arbetstid. Vi får se hur vi lägger upp det.

Eliahs målning som jag tyckte var lite småläskig!

Den här har Eliah ritat idag. Stolt som en tupp och spikrak i ryggen var han när konstverket var färdigt. Upp på finväggen skulle den!!! Precis bredvid där vi sitter och äter mat. Jag berömde honom och bekräftade att den mycket riktigt ser väldigt annorlunda och skojig ut. En aning svår, valde jag att inte nämna. Jag kände lite sisådär inför att ha henne vit matbordet… Det var inte jätteenkelt att njuta av lasagnen med de där isblå kårkrypande ögonen petandes i ryggen. Ett par tuggor stannade till i halsen och ville inte riktigt följa hjärtat ner…

Är det bara jag, eller ser hon inte lite skräckinjagande ut?? Ser det inte lite ut som om hon vill döda med blicken och sträcker armarna efter en för att ta ett stadigt tag runt strupen och riktigt vrida anden ur…? Riva ut själen och punktera med klacken. Asch, jag tramsar!

  • 1

    • Hur min fotostil har förändrats genom åren

    Det här ska bli kul!!! Idag tänkte jag göra en gedigen genomgång av hur min fotostil har förändrats under åren som har gått… Över 15 år. Jag har ju inte tagit min fotning på allvar förrän bara för ett år sedan, men det utesluter ju inte att jag ändå har gått igenom en hel del smakutvecklingar under åren.

    Jag har nästan hittat en stil nu som jag är nöjd med. Jag har alltid samma grund, med en lila svärta för att varken gå åt varmt eller kallt håll i grunden. Sedan jobbar jag olika med mellantonerna och highlighten beroende på vilken årstid det är. På hösten är tonerna varma, på vintern krispiga, på våren pastelliga och sommaren varierar mellan mjukt och klara färger.

    Jag har inte helt landat i hur sommartonerna ska vara än. Sen är jag fortfarande i valet och kvalet med hur jag ska hantera grönt och gult. Jag har hittills haft lite svårt för gula toner i bilder. Men nu börjar jag tänka att det är grönt som ska bort i naturbilderna och det gula ska fram. Hm… måste klura vidare på detta ett par månader till…

    Men ni andra fotointresserade, hur gör ni?? Hur resonerar ni? :O

    En resa – från hårt till mjukt…

    Nu slänger vi oss hela vägen tillbaka till 2004. Då köpte jag min första digitala kamera och tog mina första trevande bilder. Väldigt tidigt började jag också roa mig med att trixa med färg och ljus i photoshop, så jag har minsann hunnit gå igenom ett par editeringsstilar under åren.

    2004 – Överexponering & Noll koll

    Mina första digitala bilder såg ut ungefär så här och jag hade ingen susning om vad jag höll på med. Ingen editering har gjorts på denna.

    2008 – Varma mörka toner och kalla ljusa

    2008 var året då jag försiktigt började trixa med ljus och färg på datorn. I samband med det kom jag också på min första stora favoristil… Varma skuggor och iskall highlight. Jag blandade in en massa rött i skuggorna och drog regeln för det vita åt det blåa hållet TILL MAX. Hehe… Den editeringsstilen hängde med ett par duktiga år.

    En gammal bild på mig. Varma skuggor och iskall highlight. Det vita går mot blått.

    2013 – Bara kallt

    Sen hade jag en kortare period då jag enbart kört med kalla färger. Blått, lila, cyan och grönt.

    Highlighten åt lila och svärtan åt blått.
    Jag och två av mina vänner. Allt går mot turkos och grönt. Svärtan går åt blått.

    Det blåa hängde med länge, men den gröna perioden var kortlivad. Jag insåg, som så många gånger förr, att jag inte gillar grönt.

    2018 – Färglöst & hårda kontraster

    2018 var det första året då mitt fotointresse började ta en central plats i mitt liv och jag köpte min första begagnade proffskamera, Canon EOS 5D Mark II. Det var ett tumult inlärningsår där jag tvingades att inse hur fenomenalt svårt det är att ta bra bilder, men också hur roligt det är!!

    Neutralt

    Jag insåg nu att den här grejen med att göra vitt så blått som möjligt är en dum idé. Det blir så rysligt kyligt och ont för ögat att se på. Så jag började istället göra allt neutralt, även färgerna i övrigt.

    Hård kontrast

    Kallt och krispigt. Inte enbart min editerings fel utan även det hårda solljus som låg på den dagen. Men jag gillade det. Då.

    Absolut ingen tillstymmelse till gult

    Jag har alltid haft svårt för gult, men detta året drog jag det till sin ytterlighet. ALLT gult bannades i de flesta bilderna.
    Då ser det så här illa ut!! :S Huhhh… Skulle den bilden vara mysig? Jag bara ryser.

    Kristallklar highlight

    Även om jag har fått bort det blåa i det vita, så körde jag fortfarande på en väldigt hård highlight. Det var liksom min grej där och då!
    Här är vitan så skoningslöst bländande att det nästan gör ont i ögonen. Aj, jag måste kisa… Hur tänkte jag??

    Grynighet i bilderna.

    Sen kom jag på effekten av att addera noise i bilderna. Det gav dem liksom någon slags unik retro-karaktär. Jag gillar egentligen detta fortfarande, även om jag har övergett det för tillfället. På vissa bilder passar det!
    Den här bilden har även för ovanlighetens skull gult i sig. Men jag kunde acceptera det ibland OM jag gjorde gulan väldigt dov/mörk.

    Låga mellantoner & ännu mer grynighet

    Nu börjar det hända skojiga grejer!!! 🙂 Här har jag dragit ner highlighten jättemycket och alla mellantoner, och sedan dragit upp den yttersta vitan till vitt igen. Och så ganska mycket saturation. Och så lagt på en massa noise på det. Fråga mig inte varför… Det hela ser för bedrövligt ut! Men jag försökte nog få till en målad vintage look. 😛

    2019 – Färgfattigt

    Svaga färger

    En torkad blombukett. Låg saturation.

    Milda skuggor

    Sen började jag experimentera med mjukare kontraster och i synnerhet då svaga skuggor. Svart blev grått.

    Endast en färg åt gången

    På denna tid var jag ytterst barsmakad med färg. (Det är jag ofta fortfarande. Jag gillar den stilen.) Och oftast tillät jag endast en eller två färger att ta plats i bilden, allt annat tonades ner. Skuggorna är fortfarande ganska mjuka, men svärtan har blivit helt svart igen, så kontrasten är hårdare.

    2020 – Varmare skuggor & krispig highlight

    Under år 2020 genomgick min fotostil många stora förändringar. Det var ett år med en enorm utvecklingskurva på alla plan och jag testade mina vingar inom otaliga fotostilar. Men som grund låg ständigt den krispiga vitan och varma skuggan. Som fortfarande är en modifierad rest från 2008.

    Jag slängde även fram färgpaletten på riktigt detta år och vågade bjuda in gult och värme i vissa bilder där det passade! Höstbilder eller solnedgångar, t.ex. Blått är jag ytterst försiktig med och grönt accepterar jag endast i naturbilder.

    Ingen gula & knivskarpa detaljer

    De flesta bilder är vid denna tid totalt avskalade på allt gult, som här. Jag testade även på att göra bilderna extremt detaljrika – något som jag senare övergav. Det blev för stökigt för ögat.

    Mer gult

    Några få gånger detta år, när det passade i bilderna, vågade jag dra på med gult. Men hela tiden då med en röd botten.
    Kontrastrik och relativt kylig, men ändå varm.

    Lila botten

    Nu hittar jag min favoritsvärta! En liten klick lila i, för att hålla värmen och kylan neutral men ändå få en unik karaktär i botten. Detta är något som jag fortfarande håller fast vid idag och är ett av mina signalement i mina bilder. Det svarta går alltså alltid en aning mot lila, men ytterst lite. Det ger ett djup och en krispighet till bilderna, utan att för den skull göra dem kalla.

    Dimmigt

    Färgfattigt och dimmigt. Fint det också, på sitt sagolika sätt!

    Djupa mellantoner

    Här jobbar jag med många lager av olika kontraster och färger i photoshop. Djupa mellantoner, ljusare skuggor men kolsvart svärta.

    Dramatik & olika typer av exponeringar på en bild

    Jag komponerar ihop lager av både höga och låga exponeringar av samma bild, för att plocka fram himlen och få dramatik!!

    Glöd i bilderna

    Jag börjar äventyra med mera glöd i vissa bilder.

    2021 – Mjuka kontraster & mer gult

    Detta är året då jag kommer på att en lugnare highlight faktiskt kan vara just det där lilla extra som mina bilder behöver för att till fullo hitta sin rätta, unika stil, och då med en svag lutning åt vintage. Bilderna blir plötsligt så mycket behagligare att se på.

    Samtidigt så vågar jag mig på att köra på med mer färg och i synnerhet välkomnar jag färgen gul tillbaka till sin rättmätiga centrala plats i min palett. Gulan har jag annars tidigare hårdnackat förvisat, år efter år… Den försvann någon gång på 80-talet, nej jag skojar, men ungefär någonstans runt 2008 (med vissa undantag) och har inte förrän år 2020 börjat komma tillbaka på riktigt. Det tackar vi och skålar för!!! Hur tänkte jag!!?

    Starka färger

    Blå är en färg som jag har undvikit intill nu. Denna vår lät jag färgen ta för sig rikligt!!! Och jag älskar resultatet. Denna bild är en av mina eviga favoriter.

    Pastell

    I samband med att blått och övriga färger fick mer plats i min palett så insåg jag att jag gillar när de hålls pastelliga.
    Pastelliga och mjuka, men djupa och starka.
    Jag har ett knep med grönt i naturen, jag drar det alltid lite åt det blåa hållet för att få det att se friskare och saftigare ut. Det gör jag fortfarande. Så länge man inte tar bort allt guld (som jag gjorde förr) så blir resultatet oftast väldigt lyckat!

    Fine Art

    Jag börjar utveckla mitt fine art intresse…

    Mjukt och vintage

    En helt ny editeringsstil för mig, men otroligt varm och go och jag gillar den.
    Mycket gult här, brunt, rosa, djupa färgtoner och återhållsamma fingertoppskänsliga kontraster.

    Framtiden – mindre grönt, mer gult?

    Jag kommer nog fortsätta jobba med min nya kontrastmilda editeringsstil. När det gäller naturbilder så har jag alltid föredragit att plocka fram det saftigt gröna och bort med det gula (med undantag för höstbilder), men nu tänker jag mer att jag ska låta det gula komma fram och tona ner grönt. Jag har inte helt landat i detta än… vad som känns som “jag”. Jag vet att många andra professionella fotografer gör så, de tar bort grönt i naturbilder. Det är en främmande teknik för mig, men värt att testa.

    Jag kommer fortsätta köra på med min svagt plommonlila botten, som finns i alla mina bilder de senaste 3 åren. Och så ska jag våga ha mer varma bilder och släppa den där fascinationen för krispiga färger. Behagligt är bättre.

    Det var väl ungefär det…… 😀 Ha en fin helg nu allihop!

  • 6

    • 10 populäraste instagrambilder år 2020

    Jag har redan gjort ett inlägg om vilka blogginlägg som blev föregående års favoriter. Nu är det dags för att lista upp mina populäraste instagraminlägg! FY SÅ RYSLIGT SPÄNNANDE!!! Eller hur!!? 😉

    Nja.. Sådär, i ärlighetens namn. Fniss. Min instagram är fortfarande ynklig. Så det är ju inga våldsamma siffror vi talar om här! Men jag gillar att dokumentera min egen resa, steg för steg, och lära mig mer om vilka typer av bilder som passar och inte.

    För det bör nog ni som har följt mig nu ett tag veta, att jag är inte den som ger upp i första taget!! Jag och instagram är inte förtrogna vänner och har aldrig varit, den korta tid vi har haft med varandra att göra. Jag har sedan länge haft en giftig attityd mot plattformen (av diverse orsaker).

    Men jag försöker växa som människa, stå över mitt förtret, ödmjuka mig, vara professionell, jobba på och göra mitt bästa, trots att jag uppfattar plattformen som omedgörlig. Ja, jag är löjlig, jag vet. 🙂 Jag ska nog lyckas en dag… (Om mina ord väcker allvarliga frågor så kan ni läsa mer om vår fejd i detta inlägg.)

    10 favoriter på Instagram

    1.

    2.

    3.

    4.

    5.

    6.

    7.

    8.

    9.

    10.

    Reflektioner över listan…

    Det är uppenbart att naturbilder går hem bättre än andra bilder. Outfits, mat, stilleben och porträtter/selfies går sämre. Selfies går bättre än resten, men jag misstänker att de porträttbilder som har klättrat upp på listan har gillats främst av nära och kära och kanske inte direkt mina övriga följare.

    Naturbilder går bäst hem, sedan selfie, tredjeplats kommer matbilder och sist outfits.

    Är jag förvånad?

    Nej, jag är inte förvånad. Och jo, jag är lite förvånad faktiskt! 🙂 Både och. Natur är ju fantastiskt vackert. Det som är fascinerande dock är att mina naturbilder är de som jag lägger minst tid och engagemang på.

    De mest tidskrävande går sämst och de minst tidskrävande bäst.

    När det gäller natur så finns ju motivet redan på plats och är enkelt att fota. Det är bara att slänga fram kameran! Ingen studio eller avancerad kamerauppsättning behövs. Ingenting ska stylas och fixas och donas. Allt bara är som det är, alldeles ljuvligt i sig själv.

    Och efter fotografering är dessutom naturbilderna de som behöver minst efterbehandling. Lite färgkorrigering, ljus och skugga på rätt plats, och så är vi ungefär där. Ibland lägger jag mer krut på det och jobbar avancerat med t.ex. balans i bilden, i motivet, och med himlen.

    Med andra ord: det verkar löna sig att göra det enkelt för sig. 😀 Skulle jag göra det riktigt enkelt för mig så skulle jag hädanefter bara ströva omkring över stock och sten och ta naturbilder hela tiden. Men jag gillar att variera mina motiv, ibland jobba utomhus och ibland i studio. Jag älskar att få styla och pyssla för att få till mina drömbilder. Enkelt är nice ibland, tråkigt i andra fall.

    Så nej, jag får acceptera att det är så här och köra på ändå med det som står mig nära hjärtat. Att variera mig.

    Vilka bilder har gått sämst?

    De bilder som hamnar längst ner på popularitetslistan är outfitbilder. Något förvånande faktiskt, då de är välgjorda och jag tänker att alla tycker väl om kläder?? 😀 Men efter noggrann eftertanke så tror jag att det dåliga resultatet beror på mina hashtaggar. Eftersom jag har ett så litet konto är jag helt beroende av att använda mig av hashtaggar för att bli hittad och gillad.

    Alla hashtaggar som är relaterade till kläder och mode är i allmänhet oerhört populära och det är därför mer eller mindre omöjligt att synas i havet av alla modebloggare. Konkurrensen är stenhård. På så vis är resultatet logiskt! Sorgligt, men logiskt.

    Jahapp! 😀 Det var dagens onödiga filosofering. Ta hand om er och ha en fantastisk fortsatt vecka!

    Kärlek från Zilia

  • 2

    • Årets vackraste vinterbild

    Ett av mina nyårslöften är att jag ska börja sälja egna bilder. Och för att kunna sälja bilder så måste bilder tas. Inte bara sådär rakt upp och ner utan riktigt vackra, fina, coola, häftiga, genomtänkta, makalösa bilder som kan hänföra, förgylla och fylla någon slags funktion i människors liv, hem och hjärtan.

    Jag tänker att jag kommer att ha ett par olika kategorier som jag fokuserar på. En av dessa är givetvis natur- och landskapsbilder!!

    Så nu när snön ligger som en slöja över hela paradiset har jag passat på att fota, både med drönare och systemkamera. Jag har bara hunnit bildeditera en av bilderna so far, men jag tyckte den blev heeeeelt sagolik om jag får säga det själv!!! 😀

    Här under ser ni före och efter! (Det kanske ser ut som om jag bara har gjort lite färgförändringar, men det ligger mycket arbete bakom denna bild. Åtminstone 2 h. :))

    Före.
    Efter.

    Här kommer några av mina andra favoritbilder från den dagen, som jag ska göra något fint utav en vacker dag när jag har tid.

    Övriga bilder från en sagoskog

    1.
    2.
    3.

    Jag traskade runt där i skogen under förmiddagen och letade efter underbara naturskatter. Platsen ovan är en sådan plats!!! Helt underbar året om. På vintern, med sin vita slöja, på våren med sitt gröna gräs, på sommaren med ängblomster och på hösten i sin röda och varma skrud.

    Träden står som kungar på rad, och ängarna breder ut sig som om de bara vill bjuda upp till dans. Och som jag dansar!!! För kung och fosterland snurrar jag runt där i min egen enfaldiga värld, drömmer mig bort och tillbaka dit jag är, blundar och doftar, och låter mig förtrollas. På en äng som är större, vackrare och bättre lämpad för svängar, hopp, piruetter och frasiga vida kjolar än vilken tänkbar danslokal som helst… 🙂

    4.
    5.

    Dessa är som ni ser tagna innan vi fick ordentligt med snö. Nu är det minsann en annan historia! 😀 Men mer bilder kommer sen.

    Jag kan inte lägga tid på att ordna alla dessa bilder. Vilken tycker ni att jag ska välja att fixa? 🙂 (Jag har satt nummer under alla bilder.)

  • 5

    • Slut på innehåll

    Det finns inga fler sidor att hämta