En resumé av julen 2020

Så var julfriden över… Julen 2020 då covid höll världen i ett gastkramande grepp. Visst var den fin ändå, i all sin enkelhet, men ack så naggad av begränsningar och rädslor.

Julgranen i mina föräldrars mysiga stuga. Tanig och vinglig, men alldeles förtjusande!
Huggen av självaste (barnens) morfar.

Jag, Daniel och barnen firade julen hos mina föräldrar, som traditionen tillåter och efter noga överläggning. Mina föräldrar är inte direkt i riskzonen, men nästan. De är fortfarande vid tämligen god vigör, men börjar bli till åren. Vi höll avstånd så gott vi kunde och följde givna hälsoråd.

Barnen var så förtjusta över att äntligen få spendera tid med “mommo o moffa” eftersom de knappt har sett dem på ett år, så vi stannade i drygt en vecka.

Små glimtar från julgranen.

Jag är sådär att när jag är borta och hälsar på folk, i synnerhet under högtider, så lever jag liksom i en bubbla och stänger av allt runtomkring. Jag använder inte mobil, inte dator, inga sociala medier. Jag lever bara i nuet och har ett sjå att ens komma ihåg att fota. Ett sådant beteende rimmar dåligt med att ha en blogg och offentliga sociala kanaler som ska underhållas jämt och ständigt. Jag måste verkligen lära mig att vara mer närvarande i min blogg även under högtidsperioder. Det får nog bli ett nytt nyårslöfte. Mer närvaro i sociala medier.

Syskondans på juldagsmorgon.

Här ovan står våra raringar och svänger av en bugg, antar jag. Eller så är det bara helt vanlig hederlig syskonkärlek som delges? 🙂

Under årets julklappsutdelning (som ej finns på bild eftersom jag glömde bort att fota) fick barnen ett stort leksakskök med allehanda tillbehör, Eliah fick pedagogiska pysselböcker och pysselföremål som ska motivera hans lärande av bokstäver och siffror. Kanoners!! Celina fick lite annat, dockor och kläder och sånt.

Enen i klädsam vildvuxen enkelhet. Finns det något charmigare?

Jag vet inte hur vanligt det är i allmänna hem att ha en en-buske vid jul? Där jag växte upp hade vi alltid en sådan i något stughörn vid juletid. Eftersom vi ägde/äger egen skog har vi den lyxen att kunna plocka in lite extra från skogen i vårt hem. Enen brukar vi klä i mer naturvänliga och vintageinspirerande material, t.ex. halmstråsfigurer och små äpplen. I år blev det dock inga äpplen kan jag se…

Här ovan syns delar av ett maffigt julbord, något mindre än vanligt, men fullt tillräckligt ändå… Mor är inte den som sparar på krutet. Hon engagerar sig i veckor innan julen för att svänga ihop köttbullar, potatisgratänger, janssons frestelse, syltat, doppat, manglat.. nej nu blev det visst fel. 😛 Men ja typ.. alltmöjligt! 🙂 Och så lutfisken förstås! Det är pappas heliga projekt. Den ska lutas och blötas och kokas enligt god sed. Han är nog egentligen den enda som äter av den dock… Vi andra är lite mer blygsamt begeistrade.

Julaftonen är ju underlig på så vis, att det går att sluka så mycket olika ätbart utan att smälla av. Jag vet ingen annan dag då jag äter så mycket som då. Julgröt, 7-kakiga fikabord med nyttigare minipajer som alternativ, generösa julbord samt frukt- och godis på aftonkvisten.

Pepparkakshjärtan med namn på. Då känner man sig viktig när man bara är 2,5 år.

Min underbara lilla tös, så stor hon har blivit!!! Hon pratar på som om hon aldrig har gjort något annat och har tankar och frågor om allt. “Varför är julgranen en gran?” “Varför är granen grön?” “Varför står granen upp och inte ligger ner?” “Varför dricker granen vatten och inte saft?” “Varför sticks granen fast man inte har gjort den något ont?”

Och nu till något helt annat!!! Årets pepparkakshus. Låt mig presentera:

Lillebrorsans pepparkakshus år 2020. Notera att fönstren faktiskt har “glas”rutor!

Vi brukar inte spela på lilla trumman när det kommer till pepparkakshus. Det ska byggas i ståt och prakt!!

Detta pepparkakshus ska jag inte ta äran för. Det är min lillebror som har byggt det! På den gamla goda tiden då jag inte hade barn brukade vi göra dem tillsammans (jag har en liten genomgång i ett gammalt blogginlägg om de tidigaste pepparkakshus vi gjorde!), men nu har jag svårt att få tiden att räcka till. Så jag nöjer mig med att stolt beskåda brorsans verk!

Och det ska var och en veta, att sådant här slänger man inte ihop på några simpla kvartar! Nej, vi snackar nog ungefär 30-40 timmars arbete. Jag vet inte hur lång tid detta tog, men ett som vi gjorde tillsammans för några år sedan tog oss 17 timmar – och då var vi två! Allt görs från botten, bygget ska designas, mätas, måttas, bakas, gräddas, filas, skavas, fogas ihop, dekoreras.

Jag funderar dock starkt på om jag inte ska ge mig på ett pepparkaksprojekt nästa år? Jag älskar ju sånt här… pyssel och design.

Här till höger ser ni ett av mina favoritinstrument – piano! Där kan jag sitta och klinka i timmar, när andan faller på och jag för en gång skull råkar ha tid över. Celina har visat stort intresse för instrumentet, så jag hoppas att hon ska bli en framtida pianist.

Nu har vi tagit farväl av mor och far för i år och är åter hemma på vår egen lilla gård i skogen. Nu börjar nya tider…

Hur var Er jul? Blev den öde och tom, eller kunde ni få ihop en liten tryggad skara att fira tillsammans?

Önskar er alla ett friskt och produktivt kommande år med många nya anledningar att glädjas åt livet!!!

Glad Fjärde Advent!

Jag vill bara kika in en snabbis mitt i den glada julstressen och önska er alla en fin fortsatt fjärde advent och snart en GOD JUL!!!

Jag ville fånga fjärde advent med min kamera, så dessa två bilder är vad jag lyckades åstadkomma. Ljusstaken i gjutjärn hittade jag på ett loppis för många år sedan, men jag ÄLSKAR den!!! Så vacker i sin kurviga enkelhet och med det svarta mot den vita gamla spetsrosetten.

Se till att ni alla hinner njuta denna familjetid och inte bara rusar runt som tokar! 😀 Kram på er!

Jul i Susannes skafferi

Restfest på julfikat och vackert papperspyssel

Hittade detta program i Underbara Claras blogg igår och tyckte det var så himla mysigt att ha på i bakgrunden när jag stod och lagade mat. Julen kändes plötsligt mycket närmare och en smula mindre ensam så här i coronatider. Ett varmt tips! 🙂

Kategori:
Personligt/Dagbok

Februari-pepp och privata bilder

Jag skyndar i min stickade långkofta och nya smäckra vinterlykta!

Japp, det är dags att kontra förra inläggets molokenhet med lite gladlynthet och framtidstro! Inte för att dagarna har blivit särskilt mycket ljusare men bara för att min blogg och ni, mina tappra läsare, kan behöva det. Jag vill inte att bloggen ska driva er in i hopp- och modlöshet. 😉

 

Det finns massor av bra saker som har hänt sedan sist! Jag kan komma på åtminstone tre ting.

1. De värsta sjukdomsepidemierna i vår stuga är överstökade och jag är på benen igen. Skål för det!

2. Studioljuset som jag skrev att jag hade beställt i förra inlägget har fortfarande inte levererats, så jag har varit vred och stångats med leverantörerna. Det är ju svårt att fota inomhus under vinterhalvåret utan ett ordentligt ljus! Nä, det var ju ingen god ting MEN – I min vrede blev jag så omdömeslös att jag istället beställde ett par äääännu bättre studioblixtar som kommer att levereras redan på måndag istället. Yeeeeyy!!! Och de behövde jag faktiskt (jag hade skrivit redan i förra inlägget att jag tids nog skulle behöva ett bättre ljus). Så trots allt tycker jag att den stundens omdömeslöshet ledde till något gott. (Även om jag inte hade räknat med fler extra utgifter denna månad. Jag har liksom handlat upp min buffert nu.)

3. Jag har fått mycket städning gjort i huset under januari månad. Det har liksom varit det enda jag har kunnat roa mig med under alla VAB-dagar, när lekarna och spelen med barnen tagit slut.

Julen 2019. Eliah hade för mycket spring i benen för att kameran skulle hinna fånga honom… 😉 Men vi andra finns på plats.

Alla Hjärtans Dag i all ära tänkte jag för omväxlings skull dela med mig av några halvsopiga mobilbilder på det finaste jag har! Daniel och mina små kottar. Jag fotar inte mycket med mobilen, men under högtiderna brukar det bli några skakiga få…

Nästan 3,5 år och helt underbart pillemarisk!
Morgontrött hos mormor och morfar.
Syskondans.
Ljuvligaste lilla finurliga damen i mormor och morfars kökssoffa!

Asch… det får räcka så för idag! Ha nu en underbar allahjärtansdag!!

Kategori:
Personligt/Dagbok

Slut på innehåll

Det finns inga fler sidor att hämta