Jag ska starta coachingfirma!!!

Jag vet inte om jag har skrivit om det här i bloggen, men jag har ju för avsikt att börja erbjuda tjänster inom coaching och samtalsterapi. Det är inget nytt, det har varit på agendan sedan urminnes tider, eftersom det är vad jag i grund och botten är utbildad till och har mest erfarenhet inom, men jag har velat prioritera kreativa projekt och därför låtit den planen vila lite. Jag kommer att börja lite försiktigt och driva de olika projekten parallellt. Jag tar det i den takt som känns bra helt enkelt. Men coachingen har hela tiden legat och lurat i bakhuvudet.

I höstas gick jag några kortare vidareutbildningskurser inom anknytningsteorin, med fokus på JAGET, vem vi är, varför vi blir de vi är samt vem vi är i relation till andra, då jag kände att anknytning och relationer är vad jag vill specialisera mig inom. Tidigare har jag mest erfarenhet av väldigt tunga problematiker, jag har jobbat mycket människor med erfarenhet av olika former av trauman. Våld, övergrepp, sex trafficking, många barn och ungdomar, många dysfunktionella familjer, psykisk ohälsa, anorexia, ungdomar med suicidala problematiker m.m. Jag har varit på botten, i mörkret, och krälat, kan man väl säga. Just nu är jag väldigt fascinerad av att jobba med enklare ämnen, relationsrelaterade behandlingar och med fokus på att höja livskvalité. Vi får se lite vad det landar i…

Namnet på coachingfirman

Idag är en dag att fira. För idag har jag äntligen – ÄÄÄÄÄNTLIGEN!!!! – efter många års av fundering kommit på företagsnamnet. (Åtminstone är jag 90% säker på att det är vad jag har landat i.)

Jag vill fokusera på det positiva och att inspirera mina klienter till att utforska livet, se sig själva i ett nytt ljus och nå sina fulla potentialer inom valt livsområde. Eller bara äntligen känna att de förstår vilka de är. Jag kommer att arbeta på ett salutogent förhållningssätt, med fokus på vad som stärker oss. Massor av KASAM – känsla av sammanhang!! Det är fina grejer det. 🙂

Och när jag satt ner och funderade på det målet så såg jag det plötsligt framför mig, alldeles klart och strålande. En stjärna!

Jag tror att vi alla föds som tiopoängare. Livet skaver oss på olika vis. Men vi kan lära oss att plåstra om och reparera det där som skaver och göra precis som kineserna på antikens tid – bygga något alldeles fantastiskt av allt det där trasiga. Kineserna är nämligen kända för sina underbara vaser som de bygger ihop av trasiga skärvor. De limmar ihop dem med skimrande dyrbart lim och ställer sedan ut vaserna som dyr konst.

“The star you are”, så får det bli. Så ska företaget heta! Jag hade funderat på om det skulle vara svenska eller engelska, men den svenska varianten känns inte lika elegant. Och jag vet inte om jag kanske kommer att ta emot engelskspråkiga klienter i framtiden, så jag tog det säkra framför det osäkra och valde ett internationellt gångbart namn. Och jag har redan köpt upp http://thestaryouare.se/ hemsidan! =)

Loggan – vi växer och vi är värdefulla!

Då kommer vi till nästa del i projektet. Loggan. Kanske det roligaste av allt!!!

Jag tänker mig att vi alla lär oss, vi växer och utvecklas. Så fort jag tänker på den där tiopoängaren som vi har i sikte, så ser jag framför mig ett träd. (Jag går alltid till naturen när jag vill förstå livet.) Vi är som träd, som sträcker sig uppåt och slingrar sig över, runt och om sig själv. Så ser vi ut när vi utforskar livet och oss själva. Därför måste loggan vara ett träd.

Inspirationsbild från Google. Något i stil med detta kanske? Ett slingrande träd utan löv. Men jag vill ha trädet mycket enklare och lite annorlunda form.

Och mitt i den där resan och allt utvecklande så får vi inte glömma att vi redan är den där tiopoängaren. Den sitter där på en hög gren och ser ut som ett mellanting av en stjärna och ett gyllene lönnlöv.

Inspirationsbild från google. Ett gyllene löv lite snett på topp.

Exakt så. Exakt DÄR, har jag hittat min logga. Ett träd, med ett stort gyllene löv. Helt i linje med min stil och mitt budskap.

Jag ska skissa på det en annan dag. Hjärnan måste vila nu. Ta hand om er alla, stäng ute det svåra bruset och fortsätt söka er själva!

Att låta kreativiteten flöda & hitta sitt livskall

Mockastövletter, skimriga chiffongbyxor & stickad tröja. Så fick outfiten bli denna dag.

Jag är väldigt modeintresserad – mer än vad som har framkommit i bloggen tidigare. (Här kan min förra stylistblogg hittas!) Jag är dock inte intresserad av att följa trender alls. Jag är intresserad av att skapa för framtiden, uttrycka mig på nya sätt och hitta en personlig stil. Jag är intresserad av att ta fram nyanserna i livet, det unika och oväntade. Att se ut och bete sig som en kopia av alla andra på denna jord är ingenting som lockar mig. Jag vill gärna vara en röst i bloggvärlden som inspirerar till självständigt tänkande och att hitta sig alldeles egna autentiska “JAG”. 🙂

Det är just den resan som jag själv färdas på just nu. Hitta vem jag är. Och jag är inte framme vid slutstation ännu, förstås. 🙂 Jag funderar och klurar, förändrar och testar nya saker varje dag. Men kreativiteten går som en röd tråd i allt. Den är livsviktig för min själsliga överlevnad.

Skapandeintresset för mig begränsas inte till just mina huvudsakliga sysslor utan finns i alla möjliga och omöjliga uttrycksformer; givetvis kläder, hår, smink men därutöver inredning, matlagning, livsstil, fotografering, konst och musik. Ja, det kan gälla vad som helst. Vem har någonsin sagt att vi måste begränsa oss? 😉

Behind the scene när jag fotar bilden ovan.

Min brokiga yrkeshistoria

Jag började min resa som liten inom musiken, sjöng och skrev låtar så det stod härliga till. När jag hade avslutat gymnasiet (naturvetenskaplig linje) utbildade jag mig till makeupartist och fokuserade på mode, styling, kläder, hår och smink. Därefter blev jag antagen till en av Sveriges bästa låtskrivningslinjer och studerade musik på heltid i två år. Sedan tog jag en paus från kreativiteten och utbildade mig till socionom och livscoach. Jag ville vidga mina mentala vyer och hitta nya sätt att leva som var snällare mot självkänslan (som på den tiden, trots allt slit och hårt arbete, var i botten).

När jag hade landat och fått ordning på mitt liv bestämde jag mig för att göra det jag så länge hade drömt om; bli min egen och söka mig tillbaka till kreativiteten. (Det var då jag startade bloggen! Här bestämde jag mig för att ta steget, och HÄR tog jag steget!) Då blev fotograferingen en viktig del i att uttrycka mig och synas på nätet. Där är jag nu. 🙂 Så jag har nog låtit min fantasi flöda under årens lopp… Och det var precis det jag behövde.

Ibland tror jag att det krävs att man testar många olika områden för att hitta rätt. Vi fungerar olika. Vissa vet direkt att de ska bli sjuksköterska och så ska det vara resten av deras liv. Jag har aldrig fungerat så. Jag vill bli det och det och det och det och sedan vill jag testa det och så vill jag helst försöka slå 38 flugor i en smäll och kombinera olika kreativa artformer. Bloggning, fotning, film, coaching, musik, styling. Allt detta i en brokig röra kanske skulle förvirra en annan. Men för mig är det som att hitta hem. Jag vill få låta kreativiteten flöda fritt!

Hur tänker ni? Hur fungerar ni? Hittade ni ert “livskall” och rätta yrke direkt eller har ni fått leta er fram i yrkesjungeln? Och kanske insett att ni trivs med att kombinera det ena med det andra?

Lär känna Mig

1. Hur gammal är du? 33.

2. Hur gammal känner du dig? 27. Jag är alldeles för barnslig och ivrig för att vara 33. 🙂 Tycker jag själv.

3. Var bor du? Ute i skogen någonstans i mellansverige.

4. Vad har du gjort i dag? Editerat bilder. Planerat helgens aktiviteter. Skrivit dagbok. Läst och svarat på mail. Pratat i telefonen. Städat köket. Sovit en middagslur. Myst och sjungit sånger med barnen.

5. Sommar, höst, vinter eller vår, vilken föredrar du? Varför? Vår och maj månad. Då blommar hela naturen, allt kommer till liv, värmen sveper in och man har allt det bästa framför sig. Jag blir nykär i livet varje vår.

6. Är du beroende av någonting? Daniel och barnen. Naturen, musiken och min dator så att jag kan arbeta.

7. Nämn fyra saker som man kanske inte vet om dig? Jag pratar högt för mig själv ibland när jag är stressad eller upprörd. Jag har lyckats vinna en hålla-andan-tävling på 4 minuter! Jag kan spela violin, flöjt och enklare slagverk. Jag kan konstruera avancerade tårtor.

8. Var i världen skulle du vilja befinna dig just nu? Jag skulle nog behöva en romantisk och återhämtande semester på ett par veckor, kanske i Italien någonstans? Venedig?

9. Vad är du på för humör just nu? Jag känner mig skörstark och lite i uppror. Jag vill både skratta och gråta om vartannat. Jag känner mig lycklig, men lite obekväm med livets omständigheter just nu.

10. Vilket är ditt favoritgodis? Toblerone, Riesen, Plopp, Japp, Fruktnappar och Fizzypop.

11. Vilken är din favoritaffär? Jag vet inte om jag har någon. Men jag shoppar mest kläder från Etsy, Zalando, Asos. Och så älskar jag alla möjliga bohemiska, lantliga inredningsbutiker och loppisar.

12. Är du morgon- eller kvällsmänniska? Båda. Jag är helt hopplös med sömn. Somnar sent och vaknar tidigt.

13. Vem gjorde senast något extra speciellt för dig? Daniel. Han bjöd mig på frukost i sängen imorse.

14. Är du blyg? Ja, i stora eller främmande sammanhang. Men jag visar det inte. Det tar sig mest uttryck i att jag inte tar kontakt med främlingar och undviker stora sällskap. Folk kan tro att jag inte är intresserad av att umgås eller lära känna dem, men det bottnar helt enkelt i att jag bara är blyg.

15. Vad heter du i andra namn? Iris efter min mormor.

16. Vill du gifta dig? Jag är redan gift.

17. Har du något smeknamn? Zilia. =) Och mina närmaste kallar mig ibland Kickan.

18. Cola eller fanta? Inget av det. Jag dricker mest bara kranvatten till allt.

19. Några lyxvanor? Oj, nej… Jag tror inte att jag har några sådana längre. Jag har varit en person som shoppar mycket kläder förr, men har tagit mig i kragen och lever sparsamt nuförtiden.

6. Vad stör du dig på hos andra? Jag blir frustrerad av människor som är fördomsfulla, trångsynta, elaka/osympatiska och inte kan tolerera olikheter hos andra. Jag uppskattar människor som är varma, ödmjuka och lyhörda.

7. Vad är dina sämsta sidor? Jag är en tidsoptimist. (“Jag ska baaaara! Jag ska bara…!”) Hopplöst! Jag är en arbetsnarkoman med kontrollbehov. Oerhört störigt för omgivningen. Förlåt! <3 Jag jobbar på det…

8. Vad är dina bästa sidor? Jag är empatisk, vänlig och lyhörd. Jag är öppensinnad och dömer inte människor för vem de är, hur de ser ut eller lever. I min värld får varje människa vara precis hur den vill (så länge man inte skadar andra) och alla förtjänar att bemötas med respekt och värdighet. Det är filosofin jag lever efter.

10. Vad gillar du för musik? Musik är mitt starkaste uttrycksmedel. Musik kan få mig att skratta, gråta, bli arg, lycklig, varm eller kall inombords. Det är så jag får ut känslor som har fastnat i halsgropen och så jag hittar nya svar och varvar ner.

Därför har jag en väldigt bred smak när det kommer till musik! Jag vill njuta av livets goda så mycket som möjligt! Jag lyssnar på det som passar situationen och humöret för stunden och begränsar mig inte till någon enskild genre. Istället fokuserar jag på att hitta bra och unika låtar, oavsett stil, och finner ett syfte för alla olika varianter. Soul, r&b, pop, indiepop, rock, jazz, gospel, funk, reggae, country, folkmusik, klassisk musik, körmusik, orkestrar, piano, gitarr etc. Allt går hem!!! 🙂

Det enda jag har en aning svårt för är black metal. Den musikstilen får mig att vilja riva av mig öronen och stänga av inombords. Och jag har också svårt för techno. Det är inte jag. Det passar inte i min värld, i naturen och mitt hjärta.

12. Finns det något du säger åt andra att göra men inte gör själv? Ja, säkert! Jag kan inte komma på något på rak arm, men vet att jag ibland kan kommentera något som jag själv inte lever upp till. Jo men, t.ex. att hålla tider! Jag kan bli irriterad om Daniel är sen när vi ska iväg, men ofta så är jag ju sen själv… hehe… 🙂 Dubbelmoral delux.

13. Vad sjunger du när du står i duschen? Jag brukar inte sjunga i duschen, konstigt nog! :O Som sångare borde man väl det?

14. Vad önskar du dig mest just nu? Att jag ska få tillbaka min energi så att jag kan få mer gjort. Den här sommaren har varit fruktansvärd och jag har inte mått bra inombords eller fysiskt.

15. Vilken maträtt är din favorit? Tacopaj och alla andra varianter på tacos. Jag är ett stort taco-fan! 🙂 Jag älskar också lax i alla dess former, rostad rotfrukt och goda såser. Raggmunk sitter också fint!

16. Nämn tre saker på din att-göra-lista? Städa, blogga, fota.

17. Vad väljer du, godis eller chips? Chips och choklad duger gott åt mig. Övrigt godis kan jag leva utan.

18. Vem var du i skolan? Pluggnörden. Jag var duktig i skolan och hade bra betyg. Jag var blyg, höll mig till mina kompisar och pratade inte med vem som helst. När jag var yngre (låg- och mellanstadie) var jag klassens clown. Jag älskade att skoja och tramsa och hitta på upptåg som fick lärarens arma ögon att gå i kors.

22. Vad skulle du ha gjort utan mobil? Jag är inte speciellt mobilberoende alls, för att vara ärlig. Tvärt om! Jag glömmer ofta bort att den existerar, jag har den alltid på ljudlöst och går därför sällan att få tag på, hehe. Men den är trevlig att ha på natten om jag inte kan sova och vill titta på fina bilder i pinterest.

24. Vad har du för favoritfärg? Vinröd, gammelrosa, sval ljus duvblå, vit och svart.

25. Vad är dina favoritfilmer? Jag älskar historiska filmer och kriminalare. Några stora favoriter är de danska Avdelning Q-filmerna samt Stieg Larsons Millennium Trilogi. Andra bra: The age of Adaline, Black Hawk, Dunkirk m.fl. Och gamla romantiska klassiker som Pearl Harbor och Titanic går alltid hem hos en tårdrypare som jag.

26. Vad har du för favoritserie? Outlander, The Vikings, Grand Hotel (spanska!), Game of Thrones, Blindspot, Absentia, Blacklist, Lost, Prison Break, Gentleman Jack.

23. Om du vann tio miljoner, vad skulle du göra? Först skulle jag och Daniel köpa oss en ljuvlig gård, som är större och finare än den vi har nu. Sedan skulle jag buda hem en fäbostuga i Dalarna att kura ihop mig i om somrarna och/eller vintrarna. Sedan skulle vi resa långt för en välbehövd semester. Och så skulle jag köpa mer musikutrustning och kanske öppna ett mysigt café!

Vad skulle ni göra om ni vann ett par miljoner? 🙂

Så hittar du din klädstil

Detta är min stil. Just nu.

I början av år 2019 skrev jag ett inlägg som hette “Vad säger dina kläder om dig?”. Det inlägget blev ett av mina mest lästa inlägg och nu när våren är här så tänker jag att ämnet är mer aktuellt än någonsin. Det brukar ju vara så under våren – att passionen att uttrycka sig estetiskt flammar upp på nytt i samband med naturens blomstring och det varmare vädret. (Det är ju så mycket roligare att få klä sig när man kan välja fritt och inte längre begränsas till att lufsa runt mumifierad upp till tänderna i ull och fleece för att inte förfrysa sig!) Så jag tänkte spinna vidare på det inlägget och ta det snäppet längre.

Jag ska en gång för alla bena ut svaret på den oerhört viktiga frågan… (Så långt min förmåga begriper åtminstone. Bidra gärna med dina tankar kring detta!)

Din klädstil är Din identitet

För det första, låt mig klargöra DU, vem du är och hur du lever, utvecklas med tiden och kommer alltid att vara i ständig förändring. Likaså kommer din klädstil att vara. Det som känns rätt och bekvämt just nu kanske inte kommer vara detsamma om 5 år! För då är du någon annan. Då har du nya livserfarenheter i bagaget, nya perspektiv på livet och dig själv och nya uppfattningar om hur du vill se ut och uppfattas.

Så ställ inte kravet på dig själv att hitta den ultimata stilen som du sedan ska följa lagiskt resten av livet! Låt detta istället vara en spännande upptäcksfärd där du mer och mer under livets gång hittar vad som gifter sig med din personlighet och livsstil. Det kommer att bli lättare och lättare att känna igen vad som är du och inte!

Jag tror att hitta sin klädstil är ett långvarigt pågående projekt, där man kan hitta rätt och sedan ett par år senare behöva finjustera stilen eller kanske göra en helomvändning. Just DET är vad som gör kläder alldeles extra roliga! Att de säger något om DIG och att du själv kan påverka just vad det budskapet är.

ASSOCIATIONSMODELLEN – Så hittar du din optimala klädstil!

Steg 1 måste bli att försöka klargöra för dig själv vem du faktiskt är och vill vara. Och just detta steg är det som alltid kommer att vara i förändring.

  1. ⚓ Skriv ner 5-10 viktiga ord som beskriver dig. Ringa in de som du vill ska prägla din stil. Kom ihåg att ta i beaktning ditt ursprung, dina intressen, din yrkesroll etc. Är detta något som du vill ska identifieras i din stil? (Förslag: Romantiker, vänlig, tuff, spontan, organiserad, korrekt, märkes-medveten, empatisk, vågad, kvinnlig, färgstark, glad, naturälskare, välvårdad, stenhård, feminin, ordentlig, lekfull, inkännande, självständig, modig, sportig, trendig, trendsättare, sofistikerad, manlig, diskret, dansare, rå, självsäker, kreativ, uppriktig, försiktig, ledare, mysig, eftertänksam, idealist, lyxig, prydlig, street-modern, nördig, moderlig, bohemisk, alldaglig, fräsch, känslig, oberäknelig, originell, latin-amerikan, djärv, emotionell, livsglad, kompetent, hippie, säljare, bonde, stilren, lantlig, 50-talsfantast, melankolisk, kulturell, ultramodern, lärare, kriminell, sorgsen, en som tar plats, konstnärlig, friluftsjunkie, obegriplig, elegant, försiktig, vetenskapsman-/kvinna, komplicerad, okomplicerad, förtroendeingivande, ödmjuk, sexig, professionell, vill smälta in, vill sticka ut, extrovert, introvert, androgyn, maskulin, spirituell, öppensinnad, reserverad, musikalisk, stark, charmig, mystisk/gåtfull, äventyrlig.)
  2. ? Gör en associationskarta över var och ett av de utvalda orden. Skriv ordet i en ring i mitten, omge ordet med relevanta kategorier som du tycker är viktiga för din stil och fyll dem med alla tankar om plagg och stil som du förknippar med det ditt valda ord. Exempel på kategorier är; smink, frisyrer, accessoarer, färger, modeller, märken, material m.m.!
  3. ? Stryk över alla plagg/accessoarer som du inte skulle vara bekväm med att bära. Kvar finns det som är DU.
  4. ? Sammanställ gärna dina associationskartor till en huvudsaklig klädstilsprofil så att det blir tydligt. I mitten skriver du då de ord som du har valt ska identifiera dig. Runtomkring finns en härlig mix av allt som du vill klä dig i. (Givetvis kan du skapa flera stilprofiler, t.ex. en som lämpar sig för privat, en som är anpassad ditt arbete och den du är där, en för semester och en för utgång/fest osv.)

Alltså finns det något roligare än detta!!? ?? Jag blir alldeles exalterad!

(Exempel 1.) Associationskarta påbörjad… Identifiera alla ord som du associerar till huvudordet och skriv upp dem.
(Exempel 2.) Associationskarta med kategorier påbörjad… Skapa kategorier som känns relevanta för dig och fyll dem med ord och tankar!

En rikare värld med fler stilar?

Jag älskar kläder och att uttrycka mig via dem, men jag tycker inte om att “rätta mig i ledet” och klä mig som alla förväntar sig att jag ska klä mig. Den känslan ger mig mental klaustrofobi! ? (Av det skälet är jag inte heller så intresserad av att följa trender, men kan givetvis inspireras av dem.)

Jag tror att världen och vi alla skulle berikas av att bejaka våra personligheter och våga uttrycka den i vår stil. ? Så mitt budskap i detta inlägg är – sluta lyssna på andra och börja lyssna på dig själv! Vem är du? Vem vill du vara? Vad vill du att dina kläder ska säga om dig?

Och kom ihåg att det inte finns någonting fel och rätt. Du och din stil är alldeles utmärkt så som den är och det är din rätt som människa att få testa dig fram och uttrycka dig så som du känner är rätt och riktigt för dig. Namasté! ?

Modlöshet och kamp – Att skapa drastiska förändringar i ens liv

Jag balanserar på timmerstockar kommer att utgöra grunden till vårt växthus om ett par veckor… Kan ni tro att jag längtar? 🙂 Vi har redan börjat smygodla chili och paprika inomhus… Jag ska fota och visa er senare.

Idag hänger modlösheten som ett tungt töcken över mig. Jag låg vaken halva natten och kunde inte sova för alla vemodiga tankar. Det skaver. Hur ska det gå för mig? Hur ska jag klara mig? Hur ska jag någonsin lyckas med det jag tar mig för? Det kommer aldrig att gå, det kommer aldrig att gå, DET KOMMER GIVETVIS ALDRIG ATT GÅ…!! VAD TRODDE JAG? HUR KORKAD VAR JAG? Det är lika bra att ge upp drömmarna om ett liv som kreatör/konstnär och gå tillbaka till ett vanligt hederligt akademiskt arbete på kontor. Det är väl ändå där jag hör hemma?

Klump i halsen och hängande huvud.

Jag blir så ledsen när jag tänker så. Jag blir så modlös att jag tänker att livet egentligen inte har någon mening om jag inte får fortsätta att gå denna väg. Vad ska jag göra då? Vad ska det bli av mig då? Vem är jag då? Livets mening är min familj så klart. Mina små hjärtegryn. Men att känna sig nyttig ändå, att göra något man brinner för och bekräftas för den man är. För vad man ger. Visst är det ändå en av grundpelarna för att kunna känna meningsfullhet?

Övergivenhet – Att arbeta ensam och med sig själv

Som väntat så här i starten av egenföretagandet så kommer misströstan och självtvivlet krypande. Det matar mig med dåligt självförtroende och onyttig realism. Såna där hur-ska-du-klara-dig-ekonomiskt-har-du-tänkt??-tankar och vet-du-hur-få-konstnärer-som-verkligen-kan-leva-på-det-de-gör?. Tankar som inte gör någon nytta alls, som bara dömer, sparkar, slår, spottar och suger musten ur en.

Och känslan av övergivenhet. Stundvis väller den över mig med obarmhärtig kraft. Stundvis känns det tufft att ha flyttat ut till landet, långt ifrån alla mina vänner, och nu dessutom inte längre ha ett vanligt jobb med kollegor. Nu är det bara jag ensam ute i skogen med min kamera och mina högljudda tankar. Annars helt tyst. Ingen som ser eller hör mig. Ingen att prata med, att få tips och råd från. Ingen som dunkar en i ryggen och säger – Nu kör vi! Nu hjälps vi åt! Det här fixar vi! Nej. Nu är det bara jag. Och mina visioner. Det tar ett tag att vänja sig vid det…

I förrgår ute i skogen! Så enkelt och så ljuvligt… Inget missmod i världen kan ta ifrån mig den känsla jag får när jag går här.

Att orka hela vägen…

Jag försöker tala förståndigt med mig själv. Vara min egen peppiga livscoach. Klappa mig på huvudet och säga att allt nog ska gå bra, på något sätt. Det är ju ändå det här jag vill, eller hur! Jag inser ju att detta är en fas på vägen. Ett prövningarnas berg som måste bestigas.

Jag försöker förklara för mig själv att kampen för att uppnå sina drömmar inte är enkel och aldrig kommer att vara. Det är blod, svett och tårar. Det är berg och dalar, rosor och törnen. Självklart kommer jag att snubbla och famla i mörker då och då. Det kostar alltid att vinna. Men under mitt famlande och fallande kommer jag att upptäcka saker som jag inte visste fanns! Jag kommer att känna känslor jag inte tidigare har känt, se, höra, dofta och ta in intryck som aldrig förr. Jag försöker påminna mig om detta. Det är ju ändå skapandet och uttryckandet som gör mig levande. Det är friheten och samklangen med naturen som är min målbild – och vägen dit får vara hur bökig den vill.


Framgångens 10 (14) faser

För att underlätta för hjärnan att se mål och mening så har jag utformat en simpel men (för mig) pedagogisk och överskådlig framgångsteori som hjälper mig att förstå och överblicka vad jag har att vänta. Detta är de faser jag måste igenom för att nå hela vägen. Att se det framför sig och föreställa sig dessa faser hjälper mig att orka hålla ut mer.

Den här teorin kan tillämpas på vad som helst egentligen; karriärsdrömmar, bekämpa en ätstörning eller ett missbruk, lära sig nya färdigheter, reparera eller ta sig ur en infekterad relation, stärka sin självkänsla etc. Framgång för mig är inte rikedom och dylikt, utan att lyckas med det man tar sig för. Att orka fullfölja sin plan. Att skapa drastiska förändringar i ens liv är alltid en utmaning och följer ungefär samma struktur.

Så här tänker jag…

Figur 1. Framgångens 10 faser. Faserna Beslutsamhet och Svacka upprepas okänt antal gånger. (Såväl som slutfaserna Framgång och Svacka.)

Vägen till framgång består av åtta huvudsakliga faser; 1. Smekmånaden, 2. Kraschen, 3. Återhämtningen, 4. Beslutsamheten, 5. Svackan, 6. Beslutsamheten (igen) 7. Revanschen, 8. Framgången. (Faserna Beslutsamhet och Svacka går i regel i omlopp ett par gånger innan nästa fas infinner sig.)

Vill man fördjupa hela konceptet ytterligare så kan man lägga till steg 9. (Svackan) och 10. (Målbilden) också. Dessa berör efterdyningarna som sker när en framgång uppnås. För det är ju sällan så att vi människor känner oss omedelbart tillfreds när vi har uppnått det vi vill ha. Tragiskt nog måste nya kamper utkämpas när framgången är nådd. Då blir kraven, förväntningarna och känslan av otillräcklighet än mer påtaglig vilket sprider negativ energi och gör njutningen av framgången bitter. Det krävs ytterligare lite kamp för att landa i den där drömmen som från början var ens målbild… Den där drömmen om självuppfyllande. Att må bra och vara lycklig (tillfreds med sitt liv).


10 faser att genomgå – när stora livsförändringar ska uppnås

  • 1. Smekmånaden – Allt känns spännande och du är super-mega-exalterad och peppad! Detta kommer att gå vägen!!!
  • 2. Kraschen – Du inser plötsligt att vägen var snårigare än du hade väntat dig. Du tappar energi och mod. Du börjar att slå och sparka på dig själv. Hela projektet känns hopplöst och inget ljus är i sikte.
    KRITISK FAS 1. DET ÄR I DENNA FAS SOM DET ÄR VIKTIGT ATT UTHÄRDA. BIT IHOP, HÅLL HUVUDET KALLT OCH KNEGA PÅ! IGNORERA RÖSTERNA I DITT HUVUD! Risken är som störst att ge upp just här.
  • 3. Återhämtningen – Du behärskar dig, tar dig samman och återfår kontrollen. Du inser att loppet kanske inte är kört ändå (även om självförtroendet har fått sig en rejäl törn).
  • 4. Beslutsamheten – Du biter ihop och fokuserar på din målbild. Det är dit du vill komma och det är dit du ska. Inget annat spelar någon roll.
  • 5. Svackan – Kampen börjar tära på dig. Du känner dig trött, tappar motivation och förtröstan. Du börjar fundera på om du inte ändå har tagit dit vatten över huvudet och om det verkligen är dit du vill.
    KRITISK FAS 2. Svackan och Beslutsamhets-faserna kan gå i omlopp en lång tid innan nästa fas infaller sig. Här infinner sig därför den andra kritiska tidpunkten i din kamp – att hålla ut!
  • 6. Beslutsamheten – Du ber tvivlet att dra åt helskotta och påminner dig själv om målbilden. Du spikar upp den (mentalt) på väggen framför dig, biter ihop och kämpar på som du aldrig har gjort förr.
  • 7. Revansch – Du märker att ditt slit betalar sig. Plötsligt börjar saker och ting röra på sig / rulla på.
  • 8. Framgång – Du inser att du befinner dig på den plats som du en gång i tiden drömde om. Du har svårt att tro att det är sant och vet inte hur du ska kunna njuta av att vara här. Det är ju så mycket jobb som väntar…
  • 9. Svacka – Du känner dig urlakad och golvad av alla förväntningar. Du vill dra ett täcke över huvudet och bara få stänga av allt en stund. Du känner misströstan och undrar om du är en bluff.
    KRITISK FAS 3. Framgången och Svackan-faserna kommer att gå i omlopp fortsättningsvis – egentligen resten av ditt liv. Ingenting kommer någonsin att vara på topp hela tiden. Påminn dig om att det ändå var hit du ville komma! Lär dig att ignorera dina och andras förväntningar och lyssna istället till ditt inre. Vad har du behov av?
  • 10. Målbild – Du lär dig att parera och balansera mellan förväntningar, arbete och återhämtning. Du inser att du är där du vill vara och tillåter dig äntligen att njuta av att livet är just så som du en gång drömde att det skulle vara.

Jag har för skojs skull ritat upp två olika figurer som visar min teori av hur vägen till framgång ser ut. Man kan se det på två olika sätt, men grundtanken är densamma. (Andra figuren visades tidigare.)

Figur 2. Framgångens 12 steg. Här har jag brutit upp vägen i lite fler delmål. På så vis blir vägen lite tydligare! Så här kan en fullt rimlig och potentiell utveckling se ut…

Jag befinner mig just nu i fas 2. Och jag ska banne mig se till att jag släpar mig vidare även till fas 3 – om jag så ska stupa på köpet. Att ge upp finns inte på min karta. Jag vill hellre känna missmod, hopplöshet och lidande än att vanka av och an i ett tryggt ekorrhjul och inte veta hur det kändes att leva på riktigt. (Åtminstone tänker jag så just nu – ända tills min klenare del av MIG börjar hispa upp sig igen. Vi får se hur länge friden varar… 😉 )


Har du några stora förändringar på gång i ditt liv och var någonstans i din utveckling befinner du dig? Missmod eller flagga i topp?

Vad säger dina kläder om dig?

Både jag och Daniel är väldigt modeintresserade, men inte på så vis att vi följer trender och spatserar runt i sånt som man “ska” ha på sig, utan så att vi lägger stort intresse och engagemang i att utveckla våra personliga stilar och uttryck. Vi älskar att hitta nya plagg, när plånbok och tillfälle tillåter, som berättar vilka vi är och kombinerar gärna det nya med second hand. (Jag är en stor loppisförespråkare!) Trender är jag rent personligen ganska ointresserad av.

Att tillåta sig att vara, se ut och uttrycka vem man verkligen är, tycker jag är oerhört viktigt och det är ett budskap som jag hoppas kunna lyfta fram och inspirera till här i bloggen. Att VÅGA vara den man är och inte ursäkta sig för det, inte vika ner blicken när omgivningen granskar och höjer ögonbrynen. Utan istället bära sitt jag med vördnad, respekt och självuppskattning.

Jag är mitt eget jag och har mitt egna språk att tala, mina egna val att ta, egna vägar att gå, egna berättelser att vittna och egna mål att nå. Jag är viktig för att jag är just jag och för att ingen kan vara det bättre än jag.

Och så är du!

Jag i rött hårsvall och favorit-cowboybootsen.

Jag klär mig gärna i hatt, i mantlar, knypplad spets, långa kjolar och handsvarvade läderbälten. Gärna i kläder från historiska tidsepoker eller sådant som jag syr själv. Gärna en mix av då, nu och framtiden. Ju uddare, desto bättre ungefär. Då blir livet lite, lite roligare. Detta är en stilutveckling som jag har börjat göra och upptäcka bara nu på sistone. En resa som jag precis har startat.

Innan har jag varit feg och försynt, rättat mig i leden och klätt mig så som förväntas, inte som jag har velat. Sedan tröttnade jag på det. Att inte våga. Att hela tiden se mig över axeln och undra om någon tycker jag ser för underlig ut. Nu försöker jag lyssna på vem jag verkligen är och följa den rösten. Hitta hem till vad jag är och hur det tar sig uttryck.

Min klädstil är kvinnlig, romantisk, gåtfull, rå, kärv, spirituell och stundvis underhållande eller smått galen (vi kan väl kalla det avant garde? 😉 ). (Jag önskar att jag hade bättre bilder att visa här i bloggen, men som jag har nämnt tidigare så har min senaste hårddisk kraschat, så jag får hålla tillgodo med bara bilder från mobilen.)

Jag antar att min stil är ganska konstig ibland. (Privat. På jobbet håller jag mig neutral och “välkammad medhårs”.) Den är en salig blandning av det som jag tycker är den saliga blandningen av mitt jag. Jag har slutat rätta mig efter leden och det är SÅÅÅ befriande! 😀

Daniel lyfter på hatten. Kavaj Topman, skjorta Wesc, slips Ingles Buchan.

Daniel klär sig väldigt korrekt och aktningsfullt. Vänligt. Ståtligt. Han travar gärna runt i linnekavajer, chinos och skjortor med mandarinkragar. Men jag försöker få honom att släppa lite på det tillrättalagda och bli lite mer “bondig”, mer “sportig”… mer “lös och ledig”. 😉 Vi får väl se hur det går med det…

Dock tycker jag att det roliga med Daniels klädstil är att han trots det där “tillrättalagda” vågar ta ut svängarna mer än många andra män. Han kan absolut gå runt i en knallröd pikée, när han tycker att det matchar outfit och tillfälle, och han kombinerar gärna olika mönster, material och texturer. Han är dock ganska återhållsam med färg, men plockar in det då och då när känslan infinner sig – och då kan det vara med råge.

Vad har ni för klädstil? Vad säger den om er? Vem är DU? Vilken klädstil har din partner? Vore kul att höra!!

Slut på innehåll

Det finns inga fler sidor att hämta