Renovering av vårt sovrum – Del 6

(Usch, vad jag slarvar med bloggen nu. Stryk borde jag ha!!) Detta bör bli det nästsista inlägget om sovrumsrenoveringen. Får vi hoppas! För nu måste skiten bli färdig! 😉

Vi ägnar den mesta tiden åt att pyssla i trädgården nu och bygga ihop vår nya potager och växthuset (inlägg om det kommer senare!). Men jag kan se att det var länge sedan jag uppdaterade bygget inomhus och det har ju faktiskt ändå hänt en hel del där! 🙂 Även om det lågprioriteras, till förmån för trädgården och mina projekt.

Här kan ni läsa tidigare uppdateringar:
Renovering av sovrum – Del 5
Renovering av sovrum – Del 4
Renovering av sovrum – Del 3
Renovering av sovrum – Del 2
Renovering av sovrum – Del 1


Hänt sedan sist!

Det som har hänt sedan sist är att vi har gjort färdigt stjärnhimlen i taket och fått stommen till den platsbyggda garderoben på plats. Det är bara garderobsdörrarna som saknas nu och listerna som ska gå utanför garderoben.

Daniel kliar sig i skallen över hur fasiken han ska få upp stjärnhimmeltaket.
Sådär ja! På plats! Nu saknas bara att koppla ihop kablarna och packa in de kalasfärgade sladdarna med en fin vit list!
Stjärnhimlen ikopplad. Ledsen att bilden är så otydlig, det var så dåligt ljus när jag fotade så detta var vad jag fick till! Jag ska filma och visa sen. Jätteläckert när allt är nersläckt! 🙂


Motgångar

Vi har haft en del motgångar under vägen som har bromsat upp arbetet. Förutom en bebis som fler än en gång har (nästan) stått på huvudet i målarburken eller rullat sig i spån och såpa, och en storebror som i all välvillighet har dammsugat upp både garderobsmanualer och prismor till stjärnhimlen, så har vi även fått en del felbeställningar. Vi har räknat fel på antal led-trådar till stjärnhimlen och varit tvungna att borra nya hål och byta några av brädorna i taket. Vi upptäckte också att LED-listen som sitter runt “stjärnhimlen inte var tillräckligt stark, så vi fick tänka om och köpa in fler spotlights som komplement.

Garderoben tar form…


Renovering – vad som ska göras och vad som har gjorts

Färdigt

  • Beställa material
  • Beställa element och dörr
  • Riv nuvarande garderob
  • Riv väggarna som ska bort
  • Regla upp nya väggen + sätta upp osb.
  • Ta bort nuvarande element
  • Regla upp golvet i gamla korridoren (hade en höjdskillnad på 3 cm/m)
  • Ta bort den gamla elen
  • Sätta in nya dosor för elen och dra ny flexslang till dosorna
  • Riv innertaket
  • Regla för dörren
  • Sätta upp dörrkarmen + dörren
  • Gipsa väggarna
  • Spackla och slipa väggen (2 omgångar)
  • Borra hål för belysning
  • Dra elen
  • Sätta innertak
  • Tapetsera/måla väggar
  • Sätta element
  • Lägga golv
  • Montera upp stjärnhimlen

Kvar att göra

  • Sätta lister (på gång…)
  • Bygga platsbyggd garderob (på gång…)
  • (Byta ut fönstret)

Vad händer hos er i veckan? 🙂

Vårsång och lite kuriosa

Alltså vad är det som händer egentligen!?? :O Vad hände med våren? Här har det SNÖAT och haglat de senaste dagarna. Härom natten snöade det hela natten så att det låg ett snötäcke på morgonen. Det kändes som om man slängdes 2 månader tillbaka och alla förhoppningar om att kunna plantera på friland grusades. Så trist!

Men egentligen känner jag väl ingen större panik, vi har fullt sjå med allt som ska göras inomhus. Så när det är dåligt väder passar vi istället på att städa och renovera och jobba med annat. Man får se det positiva med det! 😀

Folksång som är balsam för själen

Och med anledning av det trista vädret vill jag sprida lite hopp och vårlängtan med en vacker gammal, traditionell folklåt sedan urminnes tider (? Vet inte var den kommer ifrån). Det är en sån där låt som man typ ska blunda och meditera till, och verkligen ta in varje ord.

Jag vet faktiskt inte vem som har skrivit den från början, men jag spelade in den lite sådär på skoj med min gamla vokalgrupp i Stockholm för något år sedan. (För den som är sångvan/körvan kanske det kan vara kul att veta att jag är den som sjunger nästhögsta stämman. Ej melodi alltså, fast min stämma går lite omlott med melodin ibland. Sorry, nörderi. Jag sjunger dock “melodi” en kort stund i mitten från 1:41. 😀 Melodin eller “det ljusa” som osångvana brukar tolka det som.)

Kuriosa. Jag startade upp vokalgruppen “Klinga” när jag bodde i Stockholm för några år sedan. Tillsammans med otroligt skickliga folksångaren och frilandsartisten Sandra Karinsdotter, jazzsångaren Sofia Svensson som utbildar sig på Kungliga Musikhögskolan i Sthlm och soloartisten Elisa Stjärnström som sjunger melodi. Åh, vilken härlig tid det var! Vi hade så roligt tillsammans!! Jag saknar sången och musiken som då var en så stor del av mitt liv.

Vi sjöng egentligen i alla genrer; pop, rock, rnb, jazz etc. men hade en förkärlek för folksång och typ gammal medeltida musik. Haha! Nåja. Nog om det. (Jag ska försöka få in lite mer sång och musik här i bloggen med tiden.)

Men underbart är kort. Vi hann nästan bara starta upp den förrän jag skulle flytta och blev med barn och hus och gård och allt, så då blev det ju inget mer med det. 🙂 Men att sjunga i kör (eller bara sjunga för den delen!), det kan vara något av det roligaste som finns… Ni som inte har testa – gör det!! Socialt, glädjande, upplyftande, energigivande och bra för att träna upp sina hjärnhalvor att jobba tillsammans! 😉

Hur ser vädret ut hos er?? Överlever ni? 🙂 Händer det några nya stora förändringar i era liv nu till sommaren? Kram från mig!!

Helgen och bortglömda bilder

I helgen kommer de lyckliga blivande ägarna till kattungarna för ett besök. Spännande att se hur kattungarna reagerar på främmande! 😀 De är minsann en handfull nu. Nästan hela dagarna går åt för mig till att hålla koll på de små liven i kombination med två små barn och en liten hund. Ni kan ju tänka er… haha… Alla jagar varandra liksom. Välter ut vattenskålar och slukar varandras mat. Slåss och fightas. Fastnar med klorna i filtar och välter blomkrukor. Kattungarna ska ha en särskild mat, mamman som ger di ska ha en särskild mat och hunden en tredje. Bara det att försöka särskilja så att rätt djur äter rätt foder är ett projekt. Och att kontrollera så att inte Celina kryper fram och stoppar i sig själv. För det gör hon gärna!!

Tripp, trapp, trull, troll… (Trollet där till höger! 😉 ) Hela familjen samlad! Detta är en bild från Celinas dop för några månader sedan.

Hon har lärt sig att gå helt nu, Celina. Men kryper fortfarande mestadels. Klättrar uppför trappor och slickar på disken i diskmaskinen. Uäähhhkkk!!!

Avrundar dagens inlägg med några underbara dopbilder på Celina! <3 <3

Jag blir så ledsen när jag inte hinner allt jag vill hinna. Hade hoppats börja sy på mina outfits som jag ska ha på mig när jag fotar och filmar den nya headern till bloggen. Men jag har inte kunnat komma igång med det än. Planen var att fota/filma headern nästa vecka.

Om bara 2 månader ska jag tillbaka till heltidsarbete inne i stan. Gaahh, tiden springer!! Jag är så ambivalent inför det. Både vill och vill inte. Jag har ett spännande jobb, onekligen. Men jag får inte utlopp för min kreativitet där… Jag får inte fota, sjunga, skriva låtar, sy kläder, måla, hamra, spika, designa.

Men allt har sin tid. Tids nog kommer min också, hoppas jag. Vad går DIN tid till just nu? 🙂 Kram!

Underbara små liv

Jag hade tänkt ägna största delen av dagen åt bloggning och lite sociala medier-jobb, men gissa vad största delen av dagen istället gick åt!? :O Jo, jag ska berätta det för er! Den gick åt till att svara på mail efter mail, sms efter sms och telefonsamtal som inte ville sluta ringa…

Eftersom jag bloggade så lite i april så hann jag bara berätta knappt hälften av allt som har hänt här på gården på sistone. En stor sak har jag glömt att nämna är att vi har blivit med kattungar! <3

Låt mig presentera mina tre skyddslingar; Pinocchio, Frost och Askungen.

Denna vackra gentleman kallar jag för Pinocchio!
Frost! <3
Och lilla underbara, söta Askungen.

3 underbara små liv som springer runt här, gnyr, tultar runt och ställer till med akuta kärleksattacker och oreda. 🙂

Det var inte planerat och kattmamman går på p-piller, men vi får tänka att ingen olycka inte också för något gott med sig. Jag är tokförälskad.

Nu är det dags för mig att hitta hem åt dem och det är minsann ett detektivarbete. Rätt underverk till rätt familj.

Idag lade jag ut annonsen på blocket. Och sedan dess har mailen och telefonen gått varm…. Det är HELT GALET vilket gensvar. Folk är som helt tokiga i kattungarna. Vi har över 70 intressenter. Och nog kan jag väl förstå dem på sätt och vis, för kattungarna är ju så söta så att man nästan dör sötdöden när man tittar på dem.

Jag slängde ihop en liten kort filmsnutt inför annonsen!

Daniel vill gärna behålla en, men jag tycker att det blir för mycket med småttingarna och hunden och allt. Det har tagit ganska mycket tid och energi att skydda dessa små liv från leksaker och olyckor sedan de föddes, och det är mycket att tänka på när man föder upp kattungar. Vikt, rätt foder, miljöträning etc. etc.

Men så klart kommer jag att gråta blod när det är dags för dem att lämna oss. Jag är så blödig när det kommer till djur. Jag hade helst velat behålla allihop. Och fler därtill.

Kram på er och hoppas att ni får en fin helg!

Ett 27 gånger så stort lekrum

April bara springer!! Vad är det som händer!? Valborg och maj på intåg. Underbart! (“Underbart är kort, trallala…”) Jag har bara inte hunnit allt jag skulle hinna. Som vanligt, haha! 🙂

Minikörsbärsträd i sin sköna skrud…

Ohh… Dags för fas två – börja filma/vlogga! Jag måste knåpa ihop en vettig youtubeheader (hur ser en sådan “vettig” ut?? Jag har en idé om en filmrulle… återkommer till det!) och så behöver jag få ordning på mitt kontor också.

Jag har införskaffat mig ett anrikt och ståtligt vintageskrivbord i mörk ek och en magiskt skön stol som rumpan tål att gnuggas mot i många långa svåra timmar.

Nu fattas bara en ny kalibrerad superskärm till datorn som visar i 4K. Det står högst uppe på min “Att ha-lista” just nu. Behövs om jag vill satsa på fotograf och filmproduktion. Och så behöver jag nya monsterhögtalare så att jag kan börja spela in musik igen. (Mina förra har kojsat, så att säga. Vägrar ta in vissa frekvenser och spelar allt i kanon. Typiskt. Kanon kan väl vara läckert, men bara när man vill ha det.) Allra mest behöver jag mer pengar. Helst sisådär dubbla löner ett par månader framöver.

Varför är det så dyrt att vara konstnär/kreatör/whatever!!? 😉 Varför ska all teknik kosta så förgrymmat mycket? Varför ska det vara så kostsamt att starta företag, ny karriär? Jag bryr mig inte om pengar. Pengar gör ingen lycklig. Men jag bryr mig om att kunna skapa alster som håller hög kvalité och för det krävs utrustning av hög kvalité. Moment 22…

Bergkörsbär som vi planterade i höstas.

Mitt blivande kontor är snart färdigt, men har ett läskigt fönster som behöver bytas ut. Och igår upplyste Daniel mig om att vi inte kan byta fönstret förrän vi får tag på en hjälpsam muskelknutte. Någon som lyfter sisådär 287 kg i bänkpress och som kan tänka sig att slänga det enorma fönstret över axeln, klättra uppför trapporna och trycka in det på sin plats i väggen. Och en sådan muskelknutte får vi nog leta efter. Eller nöja oss med en vanlig dödlig, men tämligen stark människa, som kan tänka sig att lyfta dit fönstret tillsammans med Daniel.

Så kontoret får kanske vänta ytterligare några veckor. Eller också gör vi iordning kontoret trots att fönstret inte är på plats.

Hittills har jag suttit i sängen eller vid matbordet och bloggat. Med barnen krälandes kring benen. Ingenstans att stänga om mig (ni vet – vi håller ju på att renovera exakt varenda liten vrå i stugan). Lite sådär halveffektivt att jobba så, får en väl erkänna. När man sitter där i godan ro och skriver romaner om dagens “vara och icke vara” kan ju plötsligt en sölig bananglass hamna i knät på en. Rinna utmed benet. Och orsaka akut blogginspirationsdöd.

Celina inspekterar gräsmattan. (Tyvärr, den fick underkänt. Mossig och trälig och dan. Vi måste fräscha till den!)

Men de senaste dagarna har hela trädgården börjat blomstra! Och det finaste med våren är att barnen plötsligt får ett 27 gånger så stort lekrum att härja runt i. Nåja, härja i trädgården och naturen kan de ju göra om vintern också, men våren gör det hela lite enklare och mer tillgängligt. Och det är inte så knepigt som man kan tro att få sina ungar sysselsatta utomhus. Det räcker med att slå ner ett metallrör av okänt slag i gräsmattan så är dagen räddad.

Eliah och granntösen tävlar i “ryska julaftonen”?

Men nu – trädgårdsjobb för hela slanten denna vecka!! Nu måste alla plantor ut.

Daniel och Eliah planterar några olyckliga salladsblad.
Daniel bereder plats för en rejäl köksträdgård!

Här på bilden ser ni platsen där vi ska bygga vår portager. Jag har krönt ingången med två ståtliga minikörsbärsträd (det ena syntes på första bilden!). Portagen kommer att vara runt 100 kvm stor och vi kommer att bygga alla såbäddar upphöjda och lämna en bred gång i mitten för skottkärra och vilobänk. (Jag har ältat det här potager-projektet mer i detta inlägg, om någon tyckte infon var knapphändig.)

Daniel håller också på att bygga ett växthus (ja, det är tåga i den mannen!). Eller rättare sagt bygga en grund till vårt nyköpta växthus. Grunden kommer att byggas i timmer! Jag tror och hoppas på att det kan bli väldigt fint och charmigt, där intill hästhagen.

Tillbaka till verkligheten. Valborg!! 😀 Vad händer hos er under valborg?

Här ska vi bjuda över trevligt folk, grilla både det ena och det andra över en torftig lövhög som vi har krattat ihop bakom ladugården och skråla “Vintern rasar ut” tills vi storknar… 😉 (Vi har alltid föredragit att ordna egna majbrasor istället för att delta i bygdernas stora tillställningar, som iofs kan vara väldigt skojiga de också. Det är så mycket folk där att man varken ser in eller ut (ur elden?) brukar vi tycka. För mycket stök.)

Kram och hoppas att ni får en fin valborg!

Påsken 2019 – en storslagen högtid

Hej mina vänner!! Nu är jag tillbaka till verkligheten efter en underskön påsk. Som vanligt har jag svårt för att komma ihåg att fota och dokumentera de gyllene stunderna när jag är bland vänner och familj. De fångar liksom allt mitt fokus, vilket jag iofs. ser som en god och sund sak. (Den dagen jag inte längre kan vara närvarande i verkligheten utan bara går runt och tänker produktion och jobb är jag illa ute, tänker jag.) Länge leve verkligheten!

En påskbukett på vårt bord. Jag brukar tona ner färgerna på mina bilder, men dagen till ära låter jag dem vara precis så intensiva som de är IRL – klara, direkta, bländande, överväldigande. Så är påsken för mig. Stråland och storslagen. Full av liv och sprakande färger.

Påsken för mig är en stor högtid. Jag firar den nästan lika mycket som julen, dock inte lika länge.

Jag plockar fram påskpynt, porslinstuppar och kaniner, fyller vasar med videkissar och björkkvistar med fjädrar, målar ägg och klipper ut papperskaniner med barnen, lagar högtidsrätter med läckra råvaror som lamm, höns, lax, rom, kål, potatis, gräslök, citron och kokos. Jag gömmer påskägg, klär ut barnen till rara påskkärringar och ritar skattkartor åt dem. Jag byter gardiner och dukar och inreder hemmet i gult och lila. Eller andra våriga färger som rosa och ljusblått. Gärna pastell. (Annars vill jag helst ha nedtonade och naturnära färger i mitt hem. Men inte på våren. Då hör färgglädjen till, tycker jag. Livet blir för tråkigt om allt alltid ska vara neutralt och monotont.)

Add a little oomph to your home’s decor, a dash of elegance, and a burst of color with a gorgeous, mood-lifting bouquet of flowers. Flowers are the best thing you can do to tie your home’s decor together and give … Continue reading →
(Inspirationsbilder från pinterest)
Cherry Blossom Table | Need ideas for a spring table setting? Find inspiration from this cherry blossom branch tablescape with family heirlooms and pretty pink blossoms. ----- #cherryblossoms #cherryblossombranch #springtablescape #springtablesetting #tablesettingideas #cherryblossomtablescape
Hippity Hoppity Happy Easter Brunch Bunny Party Instant Download Printable PDF 5"x7", Tabletop Sign,

I år hann jag bara hälften av vad jag hade velat. Jag och Daniel hade alldeles för fullt sjå med renoveringen. Det får bli mer dokumentation av pysselipysslandet nästa år!

Men jag har hunnit med mina promenader. Jag har hunnit med skratt och kramar, gos med barnen, sång, musik, bra läsning, sol-lapande och blomplockning.

Titta vilken mysig gång jag hittade, mellan träd och mossiga stenbumlingar i trollskogen här hemma. Helt underbart att förlora sig här!

Vi var hemma hos mina kära föräldrar över påsken. Två av mina systrar (med familj) var också där och förgyllde tillvaron. Vi spelade sällskapsspel, klinkade piano och spelade fiol ihop. Båda mina systrar är högt utbildade violinister (förutom att de även är utbildade akademiker). Det är inte jag. Någon skicklig violinist alltså. Det låter bitvis som “strypt katt” eller ett häftigt bromsande lokomotiv (med tillhörande skrikande resenärer) när jag spelar. Dessutom har jag inte rätt hållning. Men de är schyssta och låter mig vara med ändå. 😉 Jag tycker att det är så roligt!!

Mamma och pappa bjöd oss en superläcker trerättersmiddag. Jag kom bara ihåg att fota förrätten. Typiskt! Det var ju huvudrätten som var den magnifika. Indieninspirerad dessutom – muuuums!!! Och så egenkokt äppelmust från förra höstens äppelskörd på det. Magiskt.

Min lilla högt älskade tös under påskfirandet. I knät på en syssling. Dumt nog fångade jag ingen bild på Eliah i hans påskkläder. Han virrvlade runt så fort med sina kompisar att det aldrig gavs tillfälle. 🙁

Väl hemma igen (i tisdags) skulle Daniel direkt resa iväg till Bryssel på “konferensdagar” med jobbet. Så nu är jag ensam med småttingarna och det kräver total uppmärksamhet och innebär noll egentid. (Detta blogginlägg skriver jag nu på kvällen, 23.30. Jag vet att det kommer att straffa sig imorgon. Men det får det vara värt.)

Om jag har ögonen på den ena så gör den andra rackartyg och vise versa. När jag bytte blöja på Celina nu innan sängläggning så fick Eliah syn på grannen i traktorn och hasade överlycklig ut genom ytterdörren iklädd endast blöja och stövlar. När jag väl fick tag på honom hade Lucia flytt fältet och var borta i hästhagen och härjade. Åt bajs, hetsade djuren, rullade sig i lera och dylikt. Samtidigt som jag förbannade och lockade på henne hann Celina paddla sig upp till kattmaten och var på väg att häva i sig läckerheterna. Kattmaten har jag ställt i trappan för att den ska vara utom räckhåll, men nu är Celina så transportabel att hon som en liten käck apa svingar sig upp för trappstegen på nolltid.

Jag smygfotar ett grannhus häromkring som har kopiösa mängder vilda påskliljor på sin trädgård. SÅ GALET VACKERT!! (Ingen bor i huset.)

Jag brukar konstatera det för Daniel ibland, att det att vara småbarnsförälder minsann är det eldigaste eldprovet som finns som prövar ens uthållighet, tålamod och simultanförmåga. Klarar man att hantera det oavbrutna stresspåslag som det innebär att ha småbarn 24/7 så klarar man vad som helst. Ungefär. 😉 (Så behöver det förstås inte vara, men jag brukar skoja om det när allt med barnen “kaosar” på samma gång. Och det sker ju inte alltför sällan, om man säger så… 😉 )

Och ändå kan jag inte låta bli att drömma om en hel hög med goa ungar… som springer runt i vår trädgård och gör hyss… Jag älskar småbarnslivet! 😀 Krut och full aktivitet, det är helt rätt livsstil för mig.

Hur har er påsk varit? Fridfull eller stormig?

Bloggens nisch och utveckling

Godeftermiddag på er! Hur står det till med herrskapet? <3 Här är det lite rörigt. Vi ska resa bort ikväll och vara borta till tisdag, så det har varit mycket att städa och packa de här senaste två dagarna.

Jag hade tänkt att fokusera enbart på ett nytt sömnadsprojekt denna vecka (som har med bloggen att göra, men jag skriver om det senare!), men på grund av försenad leverans av några av tygerna får jag skjuta upp det till nästa vecka. Skönt, på något vis. För jag hade ändå inte hunnit! Istället har jag förberett för påsken, pysslat, mekat med trädgårdslandet och pluggat fotografering. Övat mig på att filma med den nya drönaren. (Jag måste visa den för er snart! Bilder från den.)

Mina favoritprylar just nu! 😀 Att sitta utomhus, lapa sol och svälja kopiösa mängder frisk luft, plåta grönsaker och spruckna blomknoppar och läsa om hur man blir självförsörjande.

Helgen ska avnjutas i gott sällskap av familj, släktingar och vänner. Med en stråhatt på huvudet, så lättklädd som vädret tillåter (men det ska enligt prognos vara upp mot 18 grader! :O), en kall dricka och bok i handen. Samt en massa chokladpåskägg, läckra middagar, sällskapsspel, kramar och långa promenader.


Vem är jag? Vad är min blogg?

Så vad pysslar jag just nu med om dagarna (förutom att passa barn, städa, odla grönsaker, laga mat och lapa vårsol)? Jo, det ska jag berätta för er!! Det är så spännande så att jag håller på att spricka!

Jag håller just nu på att planera en ny header och en ny presentationsbeskrivning till bloggen. Jag vill ha en fräsig, tydlig och klockren header, som verkligen talar om vad detta är för blogg och vad man som läsare kan förvänta sig. Och det är ju minsann lättare i teorin än praktiken att leverera en sådan “klockren” header. Hur ska den se ut?? (Jag återkommer till den frågan längre ner i inlägget.)

Just nu är headern en gammal flygel i en ståtlig herrgårdsbyggnad i renoveringsbehov. Rasande läcker, onekligen, men hur mycket talar den om vad min blogg verkligen handlar om? (Delvis – inredningsintresset, musiken och renoveringsprojekten. Men ändå.) Där finns mycket kvar att önska, om man säger så. Och vem är jag? Kanske bör jag ha någon header som visar ansiktet bakom bloggen?

Jag har funderat fram och tillbaka kring varför jag bloggar, vad jag vill nischa mig som etc. och alla de där tankarna gör mig tokig. Jag älskar flexibiliteten i att kunna skriva om det som inspirerar och intresserar mig, det som faller på för stunden, oavsett vad det är. Jag måste erkänna det att jag har oerhört svårt för att hålla mig bara till en nisch! Samtidigt förstår jag poängen med varför bloggeliten påminner om hur viktigt just detta med nisch är. Det blir lätt rörigt i en blogg som min. Svårt att separera ämnena och få en klar bild över vilken målgrupp bloggen riktar sig till.

Just därför måste jag jobba extra hårt för att klargöra detta – för mig själv i förstahand och därefter för min lilla hjärtliga skara av tappra läsare!

“Allt livets goda, med en fläkt av fornhistoriska vindar!”

 

Allt livets goda

Jag har kommit fram till att – nej, det är helt enkelt inte jag! Det är inte jag att spela efter bloggvärldens snäva regler och bara skriva inlägg som handlar om hur man.. typ.. stoppar strumpor eller knypplar spets. Jag tycker om alldeles för mycket i livet för att begränsa vad jag får skriva om. Djur, natur, inredning, musik, låtskrivning, kläder, sömnad, pyssel, fotografering, matlagning, tårtbakning… det finns helt enkelt för mycket av livets goda för att bara välja en eller några få saker sak!! 😀

Däremot ser jag absolut en fördel med att försöka hitta en röd tråd i det som presenteras i bloggen. Och det är där jag har fastnat ett bra tag nu och spånat fram och tillbaka kring… Vem är jag???

… med en fläkt av fornhistoriska vindare

Ett intresse som jag inte har öppnat upp för så mycket i bloggen hittills är min historie- och sagofanatism! Jag älskar att drömma mig bort till andra världar, såväl forntidens och sekelskiftets världar som rena fantasivärldar och andra planeter där endast prinsessor och mäktiga furstar regerar. Så har det alltid varit. Jag har nördat ner mig i sagor, äventyr och magi ända sedan jag hasade mig fram i livet och fastnade med blöjan på tröskeln.

Efter mycket om och men har jag bestämt mig för att om möjligt “nischa” min blogg lite åt det hållet, då jag tycker att såna bloggar saknas. Jag har letat länge och väl efter andra bloggare som rör detta ämnet och det närmaste jag har kommit är Elin Kero. Men hon har det mer som en bihobby och inget som hon väver in i bloggens vardag på det sätt jag tänker mig. Det vore skojigt att ta detta nörderi till en ny nivå och leverera en sagovärld “på riktigt”!! Kanske skapa något slags community eller så, där alla vi sagonördar kan samlas och hänga? 😉

Det betyder inte att jag tänker sluta blogga om allt annat skojigt! Nä, tvärt om. ALLT LIVETS GODA ska fyllas i denna blogg. Och att det är emot “de lärdas” rekommendationer rör mig föga! 😉 Det är bättre att vara den man är född till att vara, hur galet det än må vara, än att försöka reducera sig till att passa i någon annans lilla idealistiska ask.

Det inspirerar mig inte att anpassa mig till den här världen med alla dess förväntningar och begränsningar. Det hämmar min fantasi. Nu kör jag all in på mitt eget!

Hej, hoj, nu bär det av!!! Paralelluniversum – here we come! 😉

Slänten ner mot hästhagen bjuder på lila och vita krokusar lite här och var…

Den nya headern

Så vad innebär detta beslut i praktiken? Ja, det innebär att jag måste skriva om min presentation och utveckla headern så att den speglar/representerar det bloggen faktiskt ska handla om – allt livets goda, med en fläkt av fornhistoriska vindar.

Jag vill presentera det på något nytt och kul sätt! Så jag har kommit fram till att den ska vara rörlig – alltså film! Hur jag konkret ska gå till väga vet jag inte. Jag har ingen aning om hur man får in en film som header. Men problem är till för att lösas – som jag ser det – och kunskapsluckor är till för att fyllas. 🙂 Så på något vis ska jag väl få ihop det också.

Headern ska bestå av ca. 8 sekvenser av filmatiserade photoshoots, varav varje endast består i 1-2 sekunder. Det gäller att klippa ut det bästa av det bästa. Men att också få en röd tråd.

Jag har en liten idé om att fläta ihop filmsekvenserna med målning eller teckning. Alltså att jag ska teckna de olika filmerna med penna… asch, jag kan inte förklara.

Jag måste bara komma på hur jag ska göra. Jag måste bara lära mig att hantera min nya filmkamera rätt och riktigt, köpa ett filmredigeringsprogram och reda ut hur det används. Och så ska jag tänka igenom filmernas motiv och uttryck, hitta rekvisita och sy outfits. Det får bli maj månads stora projekt.

Det kanske låter alldeles våldsamt överambitiöst och sinnesförvirrat, men jag tänker så klart att jag ska använda dessa filmklipp även i min youtubekanal. På något vis. Det återstår att se hur… Det är just detta som jag älskar med livet. 😀 Att aldrig veta nästa steg. Det är vad jag kallar ÄVENTYR.

Från det oväsentliga till det väsentliga – Hur ser er helg ut? Hur ska ni fira påsk? Kram på er alla och hoppas att ni får en prunken och solig påsk! <3

Livets fina och fula tryne

Ett litet livstecken från mig! Skamstruten är på. Men jag har lovat mig själv att det jag hinner, det hinner jag och det jag inte hinner kan jag inte stressa upp mig för att jag inte hinner. Inget gott kommer utav det. Bloggen kommer att få rulla på halvlåga resten av april. Privata omständigheter har satt mig på pottkanten, så att säga. Jag måste omprioritera min tid och mitt liv lite. Men jag har inte övergett er och jag kommer tillbaka med ännu större kraft, när jag har ridit ut denna storm! 😉

April. ?️☀️?️❄️?️ Everything is a pattern, even the chaos.

Och på tal om storm… Låt mig få bjuda er på en balsamerande vy av ett landskap som precis har släckt sin törst. Små, pigga vattendroppar som klamrar sig fast i grässtråna och träden är tunga. Men ack vilken renhet… Älskar detta!


Att vinna med lite poesi

Stort tack till Josephine utsåg mig till vinnare av hennes bloggtävling härom veckan. Det gjorde mig löjligt glad! 😀

Denna tjusiga bok hittade jag i min postlåda för några dagar sedan!

Tävlingen gick ut på att man skulle argumentera väl varför man borde vinna boken. Och jag kände mig lite hög just den dagen så jag drämde till med lite smygpoesi.

*
Jag älskar att vandra och vara i skogen.
Existera där.
Skogen är mitt hem, min lekplats,

min hemliga grotta, min ateljé, min gyllene sal, min krona.
Där kan jag skratta,
dansa, gråta, grubbla, anförtro mig, drömma, läka, inspireras och börja om.
Där kan jag vara mig själv med mig själv, utan att bli störd eller granskad.

Själv utan att vara ensam.
Vilken annan plats i världen har den förmågan och

den kraften på en människa?
*

Ungefär så var texten i sitt ursprung. Jag skrev alldeles för långt förstås. Svävade ut sådär som jag brukar göra. (En hopplös ovana!) Orden fick bara vara 30 st, så jag fick bakläxa.

*
Skogen är mitt hem, min lekplats,
min hemliga grotta,
min ateljé, min gyllene sal och min krona.
Det är där jag rotar mig och växer.

*

En mysig skogsväg och ett alldeles för hårt dagsljus för att kunna få en bra bild. Men underbart.

Underbart med ett hett ljus som sträcker sina långa glödande fingrar in genom trädens stammar. Rör mig!!


Död och elände

Allt har inte varit allsköns sång och jubel de senaste dagarna. Jag möttes i förrgår av den förkrossande nyheten att en av Sveriges mest älskade influencers, i synnerhet bland naturälskande människor, har lämnat denna värld. Och inte på vilket sätt som helst…

*
Jag kände dig inte, men har följt din blogg periodvis. Du verkade vara en sån genuin inspiratör och glädjespridare. Intet hade jag kunnat ana den kamp du stred bakom stängda dörrar. Bakom det hjärtliga leendet.

Mitt hjärta spricker lite när jag tänker på det. På din familj, dina vänner, dina kollegor och följares enorma förlust.
Allas förlust.

Det är inte så här det ska vara.
Det är inte så livet ska sluta.
Du var värd så mycket mer.
*

Med detta sagt vill jag påminna om värdet av att vi lär oss att prata om psykisk ohälsa och vad den gör med oss. Värdet av att visa omtanke mot våra medmänniskor, fråga varandra hur vi mår, stötta och stödja under vägen och våga ta hjälp när vi själva befinner oss i mörker och hopplöshet. När modlösheten och maktlösheten greppar tag och det där som var livet bleknar…

Vi måste hjälpas åt att göra världen lite snällare och mjukare att leva i. Tack!

Hjälp – åren går!

Ingen fotobeskrivning tillgänglig.(Bilden är gammal. Nyare bilder har jag på min kraschade hårddisk.)

Jag fyllde år häromdagen. Så jag känner mig skyldig att bjuda lite på mig själv… information om mig själv. 😆 (Jag föredrar i övrigt att skriva om andra betydligt intressantare ämnen, men låt gå för idag! Det finns ju de som tycker såna här listor är underhållande.)

 

  1. Fullständigt namn?
    Pass. Jag heter inte Zilia i verkligheten dock. Man kan säga att det är en twist av mitt juridiska namn, som jag alltså föredrar att hålla anonymt här på nätet. (Vill helst slippa stalkers och annat skräp! 😉 )

  2. Din längd? 
    168 cm lång.

  3. Juridiska ålder?
    32 år för två dagar sedan! (Vilda varulvar, vad tiden springer!! Kan det vara sant!?)

  4. Mentala ålder?
    Jag skulle vilja påstå att jag egentligen är typ… 27. Max. Känner mig ibland lika vild och sprudlande som en 17:åring.

  5. Kroppsliga ålder?
    Hm, ja du… Om det gäller att gå ut i spagat och slå kullerbyttor så är jag definitivt 98 år och 9 månader. En knäckt höft och några rangliga revben på varje kullerbytta!

  6. Hur bor du? 
    Jag bor på en liten gård någonstans på västra sidan av mellansverige. Vi är nyinflyttade här sedan 3 år och håller fortfarande på att få ordning på kaoset.

  7. Hur bodde du innan?
    Jag bodde i Stockholm i ca. 7 år – om jag räknar rätt. I, runt eller utanför. Det beror på hur man ser det. Jag har gjort hela resan från kriminella Flemingsberg, stökiga Huddinge, trista Upplands Väsby till eleganta Ekerö och poshiga Danderyd. Hehe! (Obs. ironi! Dock blev vi rånade på en hel del prylar i Flemingsberg, så den biten stämmer.) I Danderyd bodde jag i en källare och var fattigare än någonsin. (Student.) Också ganska ironiskt! 🙂

    Bilden kan innehålla: 2 personer
    Jag och Daniel, unga och ännu oförstörda. 😛
  8. Vad är din civilstatus? 
    Jag är obegripligt lyckligt gift med mina drömmars prins, eller cowboy, eller viking. Jag brukar ge honom olika epitet varje gång jag refererar till honom. Men han representerar dem alla! 😉 Daniel är min ståtliga, vänliga, lugna, trygga ledsagare i vått och torrt. Vi träffades 2013, blixtförälskade oss, förlovade oss efter 9 månader och gifte oss 2015 – 1,5 år senare. Idag har vi varit gifta i 3,5 år och hunnit få två barn!

  9. Har du syskon? 
    Jag har – hör och häpna! – fem syskon. Helsyskon.

  10. Favoritbok?
    Hm… låt mig få återkomma till denna! Jag måste fundera. Men kanske “Inte utan min dotter”?

  11. Favoritfilm?
    Oj, jag har så många olika så att det är svårt att välja någon. Min första stora filmkärlek var “Pearl Harbor” och sedan dess har jag varit hooked på krigsfilmer med romantiska inslag. Jag kollar annars gärna på thrillers, crime eller äventyr. Komedi går ju också alltid hem. Några filmfavoriter är; “Ocean’s 8”, “The Age of Adaline”, “Good Will Hunting”, “Slumdog Millionaire”, “Cleopatra”, “Livet är underbart”, “Schindler’s List”, “King Arthur”, “Black Swan”… och inte minst en av de absolut vackraste filmerna; “Lust och fägring stor”. Underbar musik!


    Musiken till Schindler’s List… Wow… Lyssna! Se och hör hur musiken i all sin innerliga närhet formar, ömmar, skalar av och krypa ända in till hjärteroten på de som spelar och hör. Tårar och absolut kapitulering i dess renaste form.

  12. Favorit tv-serie?
    Ja, den är enklare. Jag är givetvis heltokig i “Vikings” och var en av dem som satt långt innan den lanserades och bet mig i knogarna av iver. En sån serie har jag länge hållit utkik efter! Andra stora favoriter är; “The Paradise”, “Prison Break”, “Downton Abbey”, “Vänner”, “Gossip girl”, “Desperate Housewife” “One tree hill”, “Bron” och “Game of thrones”. Ganska spridda genrer där… Jag har också med nöje slukat precis alla tv-serier som finns som utspelar sig i medeltiden. Jag tror knappt att det finns någon historisk serie som jag inte har sett…

    Vikings… Kanske den bästa tv-serien som någonsin har producerats?

  13. Vad jobbar du med?
    Jag är utbildad socionom och arbetar med att hjälpa barn som far illa och kvinnor som utsätts för våld. I korthet.

  14. Vad stod det i ditt senaste sms?
    Tack, underbara för din grattishälsning! <3 Saknar dig!

  15. Vem ringde du sist?
    Min ena syster.

    Hur svarar du i telefon?
    Hallå!

  16. Vad ska du göra idag?
    Jag ska odla chili, städa toaletten, dammsuga hela huset, ta en långpromenad, filma lite och baka.

  17. Nämn tre saker som ingen vet om dig?
    – Jag har haft social fobi (odiagnoserad) och varit väldigt, väldigt blyg och tillbakadragen. Men har i huvudsak lyckats bearbeta bort det och försöker idag tänka bort mina rädslor och bara KÖRA. Många som känner mig idag skulle nog inte kunna tro detta.

    – Jag tycker om att lära mig konstiga, fullständigt onödiga saker som ingen annan skulle bry sig om att kunna. Mer om detta efter nästa fråga.

    – Jag har under mina 30 år velat bli en ofantlig massa yrken; Musiker, kompositör/låtskrivare, konstnär, fotograf, författare, filmmanusförfattare, arkitekt, inredningsarkitekt, landskapsarkitekt, stylist, kläddesigner, makeup artist, coach, lärare, socionom, psykolog, samtalsterapeut, arkeolog, trädgårdsmästare, trädgårdsdesigner, bonde, kock. (Hittills har jag hunnit pricka av låtskrivare/kompositör, socionom och makeup artist och är på gång med några av de andra yrkena. Trädgårdsdesigner och inredningsstylist får jag utlopp för i mitt egna hem.)

  18. Nämn fyra färdigheter som ingen vet om dig?
    – Jag kan prata med mina falska stämband (fickband). Det låter ungefär som när en rostig gubbe buktalar. Jag lärde mig detta när jag var barn och använde mig av denna anskrämliga färdighet när jag och mina kompisar skulle leka monsterlekar.

    – Jag kan böja och sätta mina ben bakom nacken. Okej, jag HAR kunnat iaf. Är iofs. ytterst skeptisk till att fortfarande lyckas med det. Jag kunde det för 2 år sedan, men har inte testat sedan dess och vigheten har mer och mer reducerats till en lyktstolpes nivå.

    – Jag är häpnadsväckande skicklig på att memorera (random) ord. Jag har blivit testad på upp till ungefär 500 substantiv och satte allihop i helt korrekt ordning. Om jag fick 30 – 50 min på mig skulle jag nog klara av upp mot 1000 ord, men jag har inte testat på fler än 500. Det känns liksom som lite slöseri med tid att syssla med såna underliga och improduktiva aktiviteter. (Jag är däremot värdelös på att komma ihåg siffror. Jag har försökt memorera talet pi med ett par tiotal decimaler och det gick inte alls. Märkligt.)

    – Jag är suverän på att hålla andan. Inte jämfört med elitsimmare/tränare, men jämfört med gemene man. Jag har klarat av att hålla andan i 4 min (ovanför vatten). Har inte testat under vatten, men i vatten kan människan i regel klara dess dubbla längd så jag gissar på att jag skulle klara runt 8 min där åtminstone. Denna färdighet utvecklade jag när jag var yngre och kämpade med ångest. Då slutade jag andas i väntan på att känslan skulle gå över.

  19. Gillar du kaffe?
    Jag skulle nog säga att jag gillar kaffe. Men jag dricker det inte. Av hälsoskäl, jag tycker det är ett onödigt gift som jag inte vill göra mig beroende av. Men jag dricker det gärna undantagsvis med choklad eller små hårda kakor till.

  20. Vad äter du till frukost?
    Fil. Fil, fil, fil. Jag älskar fil. Fil med rostade nötter, granola eller liknande. Jag äter också gärna äggsmörgåsar om morgonen. Frukosten är viktig för mig och jag är en “storätare”.

  21. Vad spenderar du mest pengar på?
    Vanligtvis kläder, möbler och inredningsprylar. För några år sedan knarkade jag nästan kläder och har idag en garderob så stor att mina vänner med förskräckelse kalla det för “Zilia’s minibutik”. Men sedan dess har jag lärt mig och insett ett och annat, och är idag väldigt sparsam med nya inköp. Både för plånboken och miljöns skull. Jag vårdar de kläder jag redan har ömt och säljer med jämna mellanrum hel del av det till second hand, för att på något vis “ge tillbaka”. Idag läggs nästan alla pengar på renovering och det senaste året på fotograferingsutrustning.

  22. Var har du bott och var skulle du vilja bo?
    Jag har delvis redan svarat på denna, men kan ta det en vända till från början. Jag är född och uppvuxen i Smålands kärna. Har bott en vända i Danmark och sedan många år i Stockholm. Stockholm ligger mig därför nära om hjärtat! Idag bor jag på västkusten, men drömmer om att någon gång i framtiden flytta till östkusten. Närmare mina föräldrar. Då ska vi köpa en mycket större gård och göra samma förvandling med den som vi avser att göra med denna. Om vi kommer så långt! Man vet aldrig –  energin och motivationen kanske plötsligt tar slut. 😀
 


Skojigare frågor

  1. Djur du skulle vilja ha?
    Får, getter, hästar, katter och hundar. Hund och katt har jag redan. Men jag skulle gärna vilja ha en Komondor vid min sida!

    Bilden kan innehålla: utomhus
    Ingen fotobeskrivning tillgänglig.Vad tror ni om den här hundrasen (Komondor)? 😀 Den sägs ha tjänstgjort som omutlig dörrvakt vid ryska gränsen under kalla kriget. 😉

  2. Om du fick välja att leva i en tv-serie, vilken skulle du välja att leva i då?
    – Vänner!! Skönare människor får man ju verkligen leta efter. 🙂 Jag älskar deras humor, deras ärlighet och lojalitet mot varandra! Och de verkar ha fantastiskt underhållande liv. Det måste vara hur roligt som helst att få vara med i deras gäng!

    Friends… ha ha! 😀

  3. Vilken är din favoritdoft?
    – Syren! Jag kan stå hur länge som helst och vingla av doftberusning med trynet i syrenbusken!

  4. Du får veta att jorden kommer gå under om tolv timmar. Vad gör du?
    Jag kontaktar alla mina nära och kära, varnar dem för vad som ska ske och berättar att jag älskar dem. Jag uppmanar dem alla att möta mig på en plats, så att vi kan möta ödet tillsammans. Sedan tänder jag massor av stearinljus och ställer mig och lagar en hejdundrans trerättersmiddag med alla mina kära omkring mig. En middag värdig en kung. Och så hoppas jag att jorden går under i samma stund som vi sitter samlade och njuter av varje tugga av livets goda… Hand i hand. Kan livet avslutas på ett bättre sätt?

  5. Vad tror du skulle vara annorlunda i ditt liv om du var av det motsatta könet?
    – Läskigt mycket. Jag tror att jag skulle våga tro på mig själv mer, tro på att jag kan bli någonting vettigt i livet. Utan att behöva vara perfekt. För ute i den stora världen verkar det som att även den sunkigaste, iq-befriade gubblurken kan bli en respekterad entreprenör. Är det lika lätt för kvinnor? Knappast. Kvinnor måste prestera topp för att ta sig fram på samma sätt. Förutom den biten så tror jag att jag hade haft helt andra intressen. Åtminstone delvis. Jag hade haft ett annat umgänge, befunnit mig i en annan social miljö och därmed utvecklat en annorlunda personlighet. Intresset för skapandet hade dock varit detsamma, det är jag övertygad om. Det sitter i blodet.

  6. Vilket är ditt favoritverktyg?
    – Vad räknas som ett verktyg? Kameran? Musikinstrumentet?

  7. Vad gör du om tio år?
    – Då lever jag heltid som egenföretagare, på en mysig självförsörjande lantgård med min man och flera barn. Jag har en yvig vit rosenträdgård att vandra runt i, en syateljé, verkstad och en stor musikstudio att testa nya alster i.

  8. Vilken är din bästa danslåt?
    – Dance With Somebody med Whitney Huston.

  9. Om du var skitbra på att sy/hantverka, vad skulle du sy då?
    – Massor av helt galna, topptjusiga avantgarde outfits med inspiration från olika tidsepoker, kulturer eller bara min egen fantasi. Svala flickhättor och blusar i sekelskiftesstil, flätade krigsutrustningar i läder och hamrat stål, linneklänningar med snörning från medeltiden och fjädertunna antikromanska tunikor i silke.

  10. Om du var en stor stenbumling, var skulle du vilja ligga still då? – På en hög klippa med förtrollande utsikt.

    Bilden kan innehålla: växt, himmel, träd, utomhus, natur och vatten
    En bild från när jag och Daniel vandrade i fjällen. Taget med den gamla kameran. Den här utsikten skulle jag kunna vakna upp till varje dag!

  11. Hur skulle du hantera det om du vann typ 108 560 000 euro?
    – Jag skulle investera i mitt företag och min drömlantgård, öppna en butik och ett litet urgulligt, vänligt café. Jag skulle spara pengar till mina barn och sponsra så många välgörande organisationer jag kan som arbetar med djurs rättigheter i fattiga länder och med att skydda kvinnor och barn mot våld och övergrepp. Jag skulle öppna upp ett hem för traumabehandling av barn med PTSD-liknande diagnoser samt flickor som har fallit offer för människohandel.

    Jag skulle bidra till all forskning som behandlar rättsväsendets undermåliga, hårresande hantering av fall som inkluderar våldtäkter och sexuella övergrepp. Jag skulle även skänka några slantar till historiska projekt så som t.ex. Visbys medeltidsfestival.

  12. Vad tycker du om ordet hen?
    – Praktiskt och vettigt!

  13. Vilket är ditt bästa recept och varför?
    – Mina extra krispiga chokladbollar!

  14. Är du beroende av något? – Min familj, kärlek, musik, konst, naturen, djur och social gemenskap.

  15. Vilken musik triggar din nostalgiska sida mest och varför?
    – Klassisk musik, jazz eller gitarrbaserad musik från 80-talet! (Typ “When the children cry – White lion” – den första låt jag lärde mig på gitarr.)

  16. Vad gör dig riktigt förbannad?
    – Orättvisor. Män som utnyttjar kvinnor och barn. Och som kommer undan med det. 👿 Djurplågeri. Arrogans och empatibrist.

  17. Har du något riktigt bra husmorstips?
    – Nja, inte mer än att det finns otroligt många fantastiska örter att odla i sin trädgård som är bra mot alla möjliga åkommor! Det är ett varmt tips!

  18. Är du lik dig nu, som du var när du var barn?
    – På sätt och vis. Samma otämjda fantasi, samma drömmar, samma glädje, myror i brallorna och energi. Men också ett lugn, en livsvisdom och mogenhet idag som jag inte hade då. Jag är mer realistisk. Jag är mer orolig, har fler farhågor, men ett större mod. Jag har större självkännedom, vet mina styrkor och svagheter. Jag har lärt mig vikten av att värdesätta och ta vara på det man har! De som står en närmast och de som är viktigt för att man ska må bra.

    När jag var liten var jag ohämmad och sårbar. Lätt att bryta. Idag står jag rakryggad.

Phjuu… Nu får det vara nog med frågor. Jag vet knappt vad jag har skrivit i det här inlägget.. Och vem har ens orkat läsa så här långt? Hatten av och applåd i så fall!!

Får jag se några av dessa festliga frågor besvarade i era bloggar nu? 😀 Det vore intressant! Kram på er!

Att våga tro på det DU gör

Ja, bloggen har gått på halvlåga det senaste. Det beror inte på att jag har tappat gnistan. Tvärt om. Jag har mer inspiration än någonsin, men har svårt att få ihop min vardag och mina tankar kring bloggen. Jag arbetar febrilt med att försöka samla och få klarhet i vad jag vill, hur jag ska gå vidare, hur jag ska få någon ordning på allt och hur den knappa tid jag har tillgång till ska fördelas.

Hur ska jag kunna få en röd tråd i bloggen och alla kanalerna? Hur ska de komplettera varandra? Hur ska jag nischa mig? Har jag ens någon nisch och om – är den rätt? :O Ibland vet jag faktiskt inte riktigt vad jag bloggar om. Youtube-kanalen är ju inte igång ännu, men snart… Så jag måste göra upp en tydlig plan på vad den ska innehålla och på vilket sätt den kan bidra till bloggen. Många frågor och alldeles för få svar.

Jag drömmer om min egen ateljé där jag kan designa kläder, skapa sagolika outfits,
sy, hamra, skulptera och måla en hel värld av tavlor.

Jag drömmer om ett brutet solsken i trasiga fönster och lätta spetsar
som fladdrar i ett varmt korsdrag.

Jag lyssnade häromdagen på en podd av Lewis Howes – “Make a full time living doing what you love”. Bara det! Bara den meningen är ju helt nervkittlande. Tänk om man någon gång skulle kunna leva på det man brinner för att göra? Musiken, konsten, naturen, fotograferingen, skapandet, drömmandet, sagorna, upplevelserna, livets alla stjärnögonblick, små och stora äventyr. Lewis sa något som var så klokt;

När man vill ge sig in på en ny väg i livet, i synnerhet när det gäller karriär, så är det viktigt att man omger sig med positiva människor som kan lyfta dig. Som hejar, pushar, inspirerar och tror på dig och det du gör. Människor som fungerar som bollplank, ett stöd att luta sig mot och en axel att gråta ut mot. För motgångar kommer att komma!

Negativa attityder och pessimism ska du därför hålla dig så långt ifrån som du bara kan. För om du ska bryta ny mark, vilket är ett hårt jobb, så behöver du all energi, positiv tankekraft och motivation du bara kan få. Det kan gälla vad som helst. Om du vill vinna ditt drömjobb, skapa en ny livsstil som du mår bra av, satsa på en relation eller avsluta en destruktiv, starta eget företag eller bli befordrad där du redan jobbar. Oavsett mål så handlar det om att våga lita på att det du gör är av värde och omge dig av supportande människor som lyfter och peppar. Som tillåter dig att vara ditt bästa och mest produktiva jag.

 

Lewis sa också följande visdom…

Du bör se till att du har fyra typer av människor/komponenter i ditt liv;

  1. En hejarklack – optimistiska människor i din omgivning som tror stenhårt på den du är och det du gör. Som hejar på dig i vått och torrt, peppar, pushar och jublar. Även när du själv tvivlar.
  2. Vänner – stöttande och kärleksfulla människor som tycker om dig och ser ditt värde oavsett hur det går med dina framtidsplaner. Som stöttar, firar när det går bra och tröstar när det går dåligt.
  3. Coach. Någon med enastående förmåga att motivera, som kan vara ett reflekterande mentalt bollplank. Sortera, motivera och vägleda dig igenom dina ambitioner och fokusera på vad din resa gör mig dig – med ditt psyke. Hur du mår, vad du vill, hur du ska orka, hur du ska tänka, vad du ska förbereda dig på. Hur du ska överkomma eventuella hinder och handskas med med- och motgångar. Hur du ska prioritera din tid. Någon som kan hjälpa dig att reda ut vem du är, vad ditt budskap är, vad ditt mål är, var du vill komma.
  4. Mentor. Någon med egna erfarenhet av branschen och/eller den resa du vill göra. Någon som är rysligt klok och som kan bidra med tips, råd, förmaningar, varningar och nyttig kunskap.

*

Jag känner att jag skulle behöva både en coach och en mentor. Eller egentligen en hel hög av dem. 🙂 Jag känner ingen som arbetar med sociala medier och har ingen som kan vägleda mig igenom alla stora och små frågor, när jag försöker få klarhet i vad jag egentligen vill med min framtid och hur mycket jag ska våga satsa.

Jag har blivit medlem i Influencers of Sweden men måste säga att jag blev lite besviken när jag för första gången loggade in mig. Jag hade trott att det skulle finnas goda möjligheter att connecta och kroka arm med andra nybörjarbloggare där, något forum där vi alla kan supporta varandra och dela med- och motgångar. Jag hade hoppats att jag skulle få lite “kollegor” i den annars ganska så ensamma bloggvärlden. Men det verkar bara finnas en liten facebook-grupp att joina och den är bara tillägnad de som jobbar heltid med sina sociala medier och redan är etablerade bloggare. Men hallå? Alla vi andra då – som sliter och kämpar varje dag för att få ordning på våra sociala kanaler och lära känna branschen? Som lägger ner kanske minst lika mycket tid – men inte får ett öre för besväret. Få vi ingen supportgrupp? Är det inte just vi som hade behövt den där gruppen?

Det är nästan så att jag funderar på att starta en egen grupp. Någon som blir taggad att haka på? 😉 I så fall ska det bli bästa pepp-gruppen EVER!! Pepp-gruppen för alla nya bloggare. (Hur kan inte detta fenomen redan finnas!!?? :O )

*

Förresten – på tal om pepp! När jag lyssnade på Lewis Howes poddar så blev jag sååååå sugen på att bli coach. Det skulle vara så himla roligt! 🙂 Jag är ju utbildad socionom i nuläget och på sätt och vis känns inte coach så långt borta… Jag jobbar redan mycket med att motivera människor till förändring. Men det skulle vara roligt att inkludera klienter som också kommer till mig frivilligt för att de VILL skapa förändringar. Det skulle, om möjligt, göra mitt yrke ännu lite skojigare.

*

Oavsett så är mitt budskap idag till er: FÖLJ ERA HJÄRTAN och omge er med positiva, supportande människor som tror på det ni gör! Livet är för kort för att lägga tid på något du inte mår bra av.

Och så är jag också lite nyfiken. Vad jobbar DU med? Och är det vad du vill jobba med hela livet? Hur kom det sig att du valde just det yrket? Och vad tänker du om Lewis tips att omge sig av fyra typer av människor?

Stäng meny
Längta Hem