Vad händer?

Ja, det kan man undra. Jag har bestämt mig för att denna vecka fokusera på att få till bloggens design och funktion, snarare än att leverera genomtänkta blogginlägg. Allt har sin tid och jag hinner helt enkelt inte med att göra både och.

Idag ska jag fortsätta jobbet med Kategorierna. Det låter kanske enkelt, men det är oerhört tidskrävande och frustrerande att få till det. Jag satt 3 timmar med det igår och kommer få sitta åtminstone 2 ytterligare idag. Detta pga. den avancerade uppbyggnaden av kategoriträdet och för att jag måste gå in i ALLA tidigare inlägg och flytta dem rätt i den nya bloggens kategorier (jag har valt helt andra).

Den andra stora nyheten för idag är att jag har ansökt om att bli medlem i Influencers of Sweden. Jag har spanat in INOS ända sedan jag började blogga, och har följt deras arbete på avstånd, men har väntat på rätt timing innan jag ansöker om medlemskap. Jag ville först ha min nya plattform tillgänglig. Så jag har väntat ett halvår på detta!! En stor dag för mig, alltså. 🙂 Dessutom börjar det brinna i knutarna, för det har börjat ramla in nya blogg-samarbetsförfrågningar och jag har svårt att hantera dem innan jag har läst på och satt mig in i vilka regler som gäller. Vilket jag vet att Influencers of Sweden har bra koll på och kan ledsaga en i.

Nu snart ska jag bege mig till BVC med tösen för att se om hon är så gödd och frodig som hon bör. Det ska nog gå fint, för den ungens matglädje är det minsann inte fel på! Hon är snart som en liten sumobrottare. Redo att välta omkull det mest kyliga, hårdnackade stenhjärtat med sin charm. Åh, mitt lilla troll!! <3

Kl. 14.00 idag ska jag hämta min vilda, högljudda, underbara tvååring på förskolan, som jag redan sitter här och saknar varenda minut. Det är så tyst när han inte är hemma. (Han är bara på förskolan några timmar i veckan.) Jag har varit helt löjligt överbeskyddande hela den här vecka, mycket på grund av att jag har följt det horribla dramat med pojken i samma ålder som min, som ramlade ner i ett 150 m djupt hål i Spanien. Jag har varit så hönsmammig att jag knappt vill att han ska gå själv nerför trappan. Trots att han har behärskat denna färdighet i mer än ett år – utan missöden.

Efter mellanmål ska jag och ungarna, kl. 15.30, bege oss ut i skogen på en lååång och välförtjänt skogsrunda. Andas in den burdusa kylan och få ordning på hjärnkontoret. När vi kommer hem är det dags för storkok. Mat på bordet. Tvätt. Städning. Allt som förväntas hinnas på en dag. Och jag, min bensläpare, hinner alltid bara hälften. Pinsamt.

Seeeeeeenare ikväll är det Daniels tur att ta över rodret så att jag hinner fortsätta med bloggdesignen. Då underhåller han barnen och axlar hela ansvaret för barnens sänggång. Det släpper jag helt. Skönt!

Vad står på era scheman idag? 😀

2
Leave a Reply

1 Comment threads
1 Thread replies
0 Followers
 
Most reacted comment
Hottest comment thread
2 Comment authors
  Subscribe  
newest oldest most voted
Notify of

När jag läste ditt förra inlägg om det där hålet i marken fick jag världens jäkla ångest. Hade inte läst den nyheten innan (sjukt dålig på att läsa nyheter, av just den anledningen att jag inte vill ha ångest, haha!). Men hur har det gått då, lyckades de inte få upp ungen? SinnesSjukt att ha såna där hål helt öppna! Inte ok!

Influencers of Sweden har jag också klurat på om jag skulle gå med i, men jag har inte riktigt kommit fram till något. Du får utvärdera och återkomma! 😉

Stäng meny
Längta Hem